Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsÀttningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien bestÄr i tryckt form av en svensk ensprÄkig ordbok och flertalet tvÄsprÄkiga ordböcker. Det svenska kÀllmaterialet har under projektets gÄng legat till grund för lexikon i andra nordiska lÀnder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets ensprÄkiga ordböcker utifrÄn perspektivet att hitta möjliga förbÀttringar inför en ny upplaga av den svensksprÄkiga hemsidan.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmÀssigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och Ätkomst av uppslagsorden.

Projektadministration Àr ett administrativt styrmÄtt som anvÀnds i projektverksamhet. Detta genom att utfÀsta en procentuell mÄlsÀttning pÄ hur stor del av de totala projektkostnaderna som fÄr utgöras av interna administrationskostnader. I detta examensarbete undersöks vad som saknas för att göra projektadministration till ett mer funktionellt styrmÄtt samt under vilka förutsÀttningar det Àr lÀmpligt att anvÀnda. Projektadministration analyserades med hjÀlp av SMART ramverket. Ramverket beskriver fem kriterier som ett vÀlutformat mÄl skall uppfylla och i detta examensarbete undersöks hur vÀl projektadministration uppfyller dessa.Examensarbetet har en deduktiv ansats och genomfördes i form av en fallstudie.

VÀrdeflödesanalys Àr ett verktyg inom managementkonceptet lean, en verksamhetsstrategi med rötterna i det japanska företaget Toyota. En vÀrdeflödesanalys innebÀr kortfattat att identifiera och visualisera aktiviter som skapar vÀrde eller innebÀr slöseri inom en process. KartlÀggningen anvÀnds sedan som utgÄngspunkt för att genomföra förbÀttringar ur ett helhetsperspektiv. Lean har sedan mitten av 1990-talet blivit allt vanligare bland organisationer i vÀstvÀrlden och utvecklingen har gÄtt frÄn tillÀmpning pÄ verkstadsgolvet till att leda Àven administrativ verksamhet. Synen pÄ arbetsuppgifter sÄvÀl som projekt i form av Äterkommande processer gör att lean kan tillÀmpas inom de flesta typer av verksamheter.

Det har lĂ€nge funnit en vilja att harmonisera redovisningen dĂ„ redovisningstraditionerna har skiljts sig Ă„t mellan olika lĂ€nder. En harmoniserad redovisning underlĂ€ttar för handel och transaktioner mellan utlĂ€ndska företag eftersom en internationaliserad redovisning gör att alla talar samma sprĂ„k. I Europa finns en egen organisation för att reglera redovisningen, IASB, och EU valde att arbeta efter deras rekommendationer som dĂ€rför kom att bli obligatoriska för börsnoterade koncernföretag. ÖvergĂ„ngen till de internationella redovisningsstandarderna IAS och IFRS skedde Ă„r 2005 och Ă€ven fast redovisningsrĂ„det följt IASB: s rekommendationer tidigare innebar övergĂ„ngen Ă„tskilliga problem. NĂ„gra av standarderna stred mot tidigare regler i Ă„rsredovisningslagen dĂ„ de nya standarderna innebar vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde som ej var tillĂ„tet i Sverige tidigare.

Bakgrund: Balanced Scorecard Àr traditionellt en effektivitetsmodell dÀr mÀtning av verksamheten sker vertikalt utifrÄn vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet Àr ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mÀtbarheten hos kvalitet utifrÄn fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).AvgrÀnsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna lÀggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mÄtt i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie dÀr tvÄ styrkort tagits fram. DÀrefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som sÀljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick ocksÄ fylla i en kompletterande enkÀt.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

Bakgrund och Problem: Följande tvÄ frÄgor söker jag finna svar pÄ genom min studie: Vilka brister i utförda revisioner Àr vanligast i Sverige idag och vilka pÄföljder har revisorerna fÄtt? Hur sÀkerstÀller en revisionsbyrÄ att deras revisorer genomför revisioner med god kvalité och hur kan detta kopplas till forskning kring revisionskvalité? Syfte: Att beskriva hur en revisionsbyrÄ arbetar med kvalitetsfrÄgor och dÀrmed sÀkerstÀller att gÀllande regler och normer tillÀmpas samt hur den interna kontrollen organiseras. Dessutom vill jag beskriva ett kontrollorgans arbete med att kontrollera utförda revisioner och framförallt sanktionera bristfÀllig eller felaktigt genomförda revisioner. Ambitionen har varit att sedan koppla detta för att eventuellt finna förklaringar till vad som pÄverkar revisionens kvalitet. Metod: Jag har genomfört en granskning av 46 disciplinÀrenden hos RevisorsnÀmnden.

Studiens syfte Àr att undersöka hur medborgarinitiativ för hÄllbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frÄgestÀllningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hÄllbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhÄllanden för medborgarinitiativen förbÀttras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av MöllevÄngsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med mÄlsÀttningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hÄllbart samhÀlle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen anvÀnds Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhÀllsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhÄllanden och former för stödÄtgÀrder.

ArbetstillfredsstÀllelse Àr ett av de mest studerade och omskrivna Àmnena inom organisationspsykologi. En anledning till att det Àr sÄ pass studerat Àr att anstÀllda vÀrderar sin trivsel pÄ arbetsplatsen högt och ser arbetstillfredsstÀllelse som ett mÄl i sig. DÄ arbetstillfredsstÀllelse Àr av sÄdan vikt för anstÀllda sÄ Àr det intressant att veta vad ett företag gör för att de anstÀllda ska kÀnna sig tillfreds och nöjda pÄ sin arbetsplats.Rederiet Laurin Maritime sköter driften av sina fartyg med hjÀlp av ett system som kallas Shipboard Management. Detta management-system Àr intressant att belysa ur ett organisationsteoretiskt perspektiv eftersom systemet i sig kan pÄverka seniorbefÀlens arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med studien Àr att undersöka arbetstillfredstÀllelsen i Laurin Maritimes Shipboard Management-system med hjÀlp av Hackman och Oldhams arbetskaraktÀristikamodell.Kandidatarbetet Àr i stort sett uppdelat i tvÄ delar.

Vi har i denna uppsats försökt besvara frÄgan ?Vilka faktorer Àr gemensamma för att skapa konkurrenskraft för snabbvÀxare oavsett bransch?? Vi har studerat 15 olika skrifter för att ta reda pÄ vad de ansÄg att konkurrenskraftiga företag gör eller borde göra. Vi fann en mÀngd fakta som vi grupperade under tjugo olika faktorer. Fem av dessa faktorer hÀnförde vi till företagets samspel med kunderna och kallade gruppen med faktorer för kundvÀrlden. Femton faktorer hÀnfördes till företagets interna aktiviteter och gruppen benÀmndes organisationsvÀrlden.

Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krĂ€vs för den enskilde tjĂ€nstemannen för att fĂ„ utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, dĂ€r vi har iakttagit hur de anvĂ€nder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att fĂ„ utföra sĂ„ kallad spikning. Vi har genomfört undersökningen utifrĂ„n den rĂ€ttsdogmatiska metoden dĂ€r lagen Ă€r den frĂ€msta kĂ€llan. Övriga kĂ€llor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut.

Idag Àr det mycket uppmÀrksammat av bÄde akademiker och anvÀndare att information frÄn traditionella finansiella redovisningar inte Àr tillrÀckliga för att motsvara de krav som bÄde externa och interna intressenter stÀller pÄ mer innehÄllsrika rapporter. Marknad och intressenter efterfrÄgar information om ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, vilket har lett till att allt fler företag upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning. HÄllbarhetsredovisning syftar till att skapa en hÄllbar utveckling och ses som ett verktyg eller en möjlighet för företag att lÀmna information om dessa tre aspekter och det leder till ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur företag inom basindustrin i Norrbotten tillÀmpar hÄllbarhetsredovisning. Studien genomfördes genom en fallstudie av fyra företag för att beskriva hur de tillÀmpar sin hÄllbarhetsredovisning.

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuellt för var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuelltför var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

Examensarbetet genomfördes under hösten 2005 pÄ HÄllarefabriken, SKF Sverige AB, i Göteborg. Projektgruppen bestod av tvÄ civilingenjörsstudenter frÄn instutitionerna Arbetsvetenskap och Industriell Ekonomi och SamhÀllsvetenskap, vid LuleÄ Tekniska Universitet. Arbetet ?Framtidslayout för HÄllarefabriken, SKF Göteborg? handlar om att ta fram en layout för HÄllarefabriken som visar hur fabriken kan se ut om 10 Är. HÄllarefabriken tillverkar hÄllare, som Àr en komponent i ett rullager.