Bolagsstyrning och intern kontroll har diskuterats mycket de senaste åren. Företagens kontrollsystem har synats och gjorts publika på olika sätt i försök att minska risken för fel och oegentligheter. Den ökade fokuseringen på företagets kontrollprocesser är enligt många ett steg i rätt riktning för ökad tillförlitlighet och effektivitet i kontrollerna men på senare tid har man även börjat prata om värderingarnas roll i detta pussel. En förutsättning för att den interna kontrollen ska fungera är att ledningen tar ansvar för att en kultur som stödjer kontrollerna växer fram. Samtidigt finns idag behov av mer decentraliserade organisationer där anställda ges förtroende att agera. Företagen måste hitta nya former att styra företag som tar tillvara på människors förmåga och på samma gång tydliggör spelreglerna.

Germund Hesslows simuleringshypotes består av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgång styrts med hjälp av ett artificiellt neuronnät. Detta skedde genom att roboten utifrån den miljö i vilken den befann sig predicerade nästkommande sensortillstånd via neuronnätet. Sensorerna stängdes därefter av och de predicerade värdena återkopplades in i nätverket som indata.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några skillnader mellan tillverkningsföretag x och rekryteringsföretag y, i vad som påverkar rekryterarens intryck vid en anställningsintervju och hur detta hanteras, utifrån vissa givna aspekter? Dessa aspekter är: Intryck, sociala regler, kroppsspråk, attityder, intuition och halo/devil effekten. Tyngdpunkten i studien ligger på intryck. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav tre genomfördes på tillverkningsföretag x och fyra genomfördes på rekryteringsföretag y. Författarna använder sig av en hermeneutisk analysmetod för att bearbeta studieresultatet.

Internal marketing is according to the theories especially important in the service industry. The purpose of this thesis was to study how service companies work with internal marketing and especially motivation. Our case study, based on interviews conducted on Malmia hotel in Skellefteå, showed that internal marketing plays a vital part in the companie´s success, and that internal marketing is an ongoing process at Malmia hotel. Our study also showed that Malmia hotel works with internal marketing according to the recommendations of the theories..

En förvaltningsfastighet har i syfte att generera hyresinkomster eller en värdestegring. År 2005 implementerades standarden IAS 40 som behandlar förvaltningsfastigheter, vilket bidrog till möjligheten att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde i koncernredo-visningen. Fokus i den här studien ligger på IAS 40 och de värderingsmetoder och upplys-ningar som framkommer i standarden. IAS 40 är en konvergerad standard som ges ut av IASB för att skapa större jämförbarhet mellan redovisningen och värderingen i de europeiska länderna och övriga världen.Studien syftar till att undersöka hur fastighetsförvaltningsbolagen noterade på NASDAQ OMX Stockholm redovisar och värderar förvaltningsfastigheter i koncernens finansiella rapport under åren 2007-2011. Studien syftar även till att undersöka om upplysningskraven i IAS 40 p.

The purpose of this thesis was to illuminate and create a deeper understanding of a reputation?s value during crisis in business environment. We aimed to investigate how companies and organizations build up their reputation to prevent crises and how reputation affects the outcomes of a crisis. The theoretical section is based on various scientific articles. A case study was conducted based on interviews with two respondents from two different companies and organizations.

Syftet med denna uppsats var att beskriva hur tjänsteproducerande IT-företag använder interna marknadsföringsaktiviteter i syfte att skapa motivation och trivsel så att personalen väljer att stanna på arbetsplatsen. Vidare var vår ambition att studera vilka interna marknadsföringsaktiviteter företag erbjöd sina anställda samt vilka aktiviteter de anställda värderade högst och lägst. För att kunna uppfylla syftet genomförde vi fallstudier på tre tjänsteproducerande IT-företag, Avantra, Frontec Norr samt Genesis-IT. Vi utförde personliga intervjuer med den personalansvariga på respektive företag för att ta reda på hur företaget arbetar med intern marknadsföring. Vidare delades enkäter ut till de anställda för att erhålla deras inställning till interna marknadsföringsaktiviteter.

Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services.Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen.För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer.

Bakgrund: I dagens föränderliga omvärld med snabba förändringar inom teknologi och marknadsförhållanden krävs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrågas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare än specialister, vilket gör att nya kompetenskrav ställs på personalen. Ett sätt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare är genom intern rörlighet. Många företag har förstått vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska åstadkommas, vilket kan sättas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur är att ?utan tydliga mål sker ingen handling?.

I stort sett alla hushåll och företag använder sig av sopor och vi är beroende att det sköts på ett korrekt sätt. Avfallshantering i Östra Skaraborg rapporterar idag in avvikelser på ungefär var tionde soptömning vilket förhindrar effektiviteten. Denna studie handlar om att analysera dessa rapporter för att kunna effektivisera sophantering och på så vis minska antalet avvikelser. Med Business Intelligence (BI) har det skapats en relationsdatabas för att kunna lagra intern och extern data på ett ställe och utföra analyser på dessa. En stor del i studien är extrahering, transformering och inladdning (ETL) där fokuset legat på transformeringen för att få så bra datakvalité som möjligt.

De senaste åren har ett antal bolagsskandaler världen över fått stort utrymme i media och satt igång debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fått till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen på kontroll av företag har ökat, både genom strängare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam värdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, värderingar Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka hur en gemensam värdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur implementeras och sprids visioner och värderingar på ett framgångsrikt sätt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvägagångssätt. Med hänsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån en hermeneutisk forskningsansats, där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Bakgrund: I dagligt taluttrycker sig människor om organisationer som om dessa hade en egen identitet. Organisationers identitet formas och omformas genom intern och extern interaktion när organisationen liksom dess omvärld förändras. Organisationsidentiteten sätter regler och gränser för organisationens handlande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för organisations- identitetens betydelse vid införandet av en ny strategi. Genomförande: För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en studie vid LRF Konsult AB, där en strategisk förändringsprocss pågår sedan 4-5 år tillbaka.

AbstractBakgrund & Problem:Bemanningsbranschens utveckling och etablering har ökat kraftigt de senaste decennierna då allt fler företag använder sig av inhyrd arbetskraft. Vi vet att bemanningsbranschen är en vanlig företeelse i dagens samhälle samt att branschen har goda förutsättningar då den växer kraftigt i Sverige. Vi anser därför att det är viktigt att veta varför organisationer hyr in personal istället för att rekrytera då vi anser att fenomenet bemanning och bemanningsföretag är väldigt aktuellt i dagsläget. Av dessa specifika anledningar väcktes vårt intresse för studiens ämne med förhoppningar om att komma fram till ett resultat som skiljer sig från presumerade antaganden.Syfte:Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att hyra in extern personal istället för att rekrytera samt att belysa vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda sig av extern personal. Vi vill även bidra med insikten i hur organisationer påverkas av den inhyrda personalen.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförändring. Studien tar plats på en klinik vid ett svenskt sjukhus. Två frågor ställs, vilka är: Hur har kommunikation använts i förändringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn på förändringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbättra förändringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten är äkta, ifrågasätts också.