Syftet med uppsatsen är att kartlägga och visualisera hur all medveten kommunikationen av arbetsgivarvarumärket sker internt i företag idag. Primär data har samlats in via tio stycken intervjuer. Samtliga intervjuer har skett semistrukturerat med öppna frågor. Sekundär data har samlats in via tidigare studier inom uppsatsens huvudområden, arbetsgivarvarumärket och intern kommunikation i syfte att skapa ett teoretiskt ramverk för att analysera primärdata. Kommunikationen av ett arbetsgivarvarumärke är en process som består i att i första hand sätta förväntningar hos arbetstagarna och i andra hand leverera de värden som utlovats.

Under den senaste tiden har antalet av de externa köpcentrumen ökat kraftigt. Människor har blivit mer villiga att åka längre sträckor för att handla. Detta har bidragit till att de externa köpcentrumen hela tiden måste finna nya sätt att konkurera på. Denna uppsats fokuserar på konkurrensmedlen intern och extern miljö samt service och underhållning, och hur de använder sig utav dessa för att konkurera på marknaden. Teorin har valts utifrån dessa konkurrensmedel och det har genomförts en kvalitativ undersökning genom intervjuer med centrumledare för olika köpcentrum.

Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat.- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas.- Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt..

Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna.

Bakgrund: Under senare år har skandaler inom svenska banker uppmärksammats. Det har senare visat sig att många skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begås på grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhället men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker är inte särskilt utredd.Syfte: Studien ämnar bidra med en förståelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hänvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen är en reaktion på de redovisningsskandaler som ägt rum i landet där framstående företag varit inblandade. På grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden såväl som för revisionsbranschen. Ökade krav på företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrägerier samt återställa investerarnas förtroende. SOX berör såväl amerikanska som icke-amerikanska företag.

Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hänföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i världen, där ledning och styrelse agerat oetiskt både inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning är att främja aktieägarnas intressen i bolag där ägarna är separerade från kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden ställer högre krav på bolagen gällande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande måste även bolagen årligen utge en bolagsstyrningsrapport innehållande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de använder sig av den reviderade koden.

Sammanfattning Titel The missing link ? en fallstudie av länken mellan intern och extern varumärkeskommunikation Seminariedatum 18 januari 2007 Kurs FEK 591 Magisteruppsats, 10 poäng Författare Anna Lif och Katharina Nilsson Handledare Christer Kedström Fem nyckelord Varumärkeskommunikation, Företagsmärke, Identitet, Image, McDonalds Syfte Syftet med denna uppsats är att, utifrån ett kommunikations- och organisationsperspektiv, studera vad som utgör länken mellan den externa och den interna varumärkeskommunikationen. Ett andra syfte med uppsatsen är att skapa ett teoretiskt ramverk som anses vara användbart vid analys av länken mellan den interna och den externa varumärkeskommunikationen och vilka effekter den har för företaget och dess anställda. Tillvägagångssätt Vi har valt att genomföra en empirisk undersökning i form av en fallstudie. Denna fallstudie har genomförts med hjälp av djupintervjuer av personal inom det valda fallföretaget.

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen ? en studie av årsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut.Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.

I SOU 2008:32 föreslås revisionsplikten i Sverige bli frivillig för alla mindre företag vilket omfattar cirka 97 procent av de svenska företagen. Vid avregleringar av marknader så som revisionsbranschen drivs företag till att bli mera marknadsorienterade. Ekonomens roll har tenderat att bli mer affärsorienterad vilket är ett mönster som också kan utläsas hos revisorer i andra länder där revisionsplikten avskaffats. Syftet med denna uppsats var att utifrån revisorers perspektiv beskriva och skapa en förståelse för deras omställning till ett mer marknadsorienterat synsätt inför revisionspliktens avskaffande. Författarna valde att fokusera på en eventuell omställning i revisorernas tjänsteutbud samt hur revisorns roll kan komma att påverkas.

Sunwing Resort Fañabé på Teneriffa har en mångfaldig kulturell personal. Därför måste företagsledningen ta hänsyn till dessa olika kulturella bakgrunder och få personalen att ha gemensamma mål och värderingar. En korrekt, smidig, tvåsidig intern kommunikation är därmed företagets viktigaste redskap..

AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehålla rätt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus på sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trätt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding går ut på attstärka ett företags arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjälpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken består av ett flertal faktorer; såsom kön, ålder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestämmande, påverkan, arbetslivserfarenhet, avstånd till arbetsplats, kommunikation umgänge och sammanhållning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjälpa oss att försöka få fram om det finns några samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen är utförd på nämndnivå, barn- och utbildningsnämnden, i tre mindre kommuner runt om i Skåne. För att få fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nämnd.