SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, redovisningsfördjupning, EKR 362 VT 2007Författare: Maria-José Benitez, Danijela Milos, Admir SkopljakovicHandledare: Erik RosellExaminator: Lars-Göran AidemarkTitel: Intern kontroll - En studie av arbetet med den interna kontrollen på Växjö och Halmstad kommun, följer de COSO-modellen?Bakgrund: Under de senaste åren har det inträffat händelser där ledningen i olika organisationer, agerat i oenighet med lagen. Det är mycket viktigt att det inte uppstår några väsentliga problem eller brister i en kommun. Därför är det i sin tur väsentligt att det finns en god och fungerande intern kontroll.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kommunerna arbetar med den interna kontrollen. Vårt syfte är också att se om de respektive kommunerna arbetar utifrån COSO-modellen.Metod: Uppsatsen bygger på positivistisk synsätt.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Bakgrund och problem: Designens potential som strategisk resurs har på senare tid börjatuppmärksammas allt mer. I takt med att designanvändandet ökar i företagens differentieringsarbeteökar även behovet av kunskap om hur företag på bästa sätt kan tillvarata och utnyttjadesign som ett effektivt konkurrensmedel. Tidigare forskning kring företags motiv och argumenttill att outsourca design eller bygga upp en intern designavdelning är begränsad. Därföransåg vi det viktigt att detta område uppmärksammades och studerades grundligare.Syfte: Studiens syfte är att identifiera och beskriva skillnader och likheter ur ett design managementperspektivmellan tre tillverkande företag som använder någon typ av industriell designi sin produktutveckling. Två av dessa har interna designavdelningar och ett företag köperin design på konsultbasis.Metod: Fallstudier omfattande tre tillverkande företag har genomförts.

Att styra en verksamhet med rätt underlag är väsentligt i alla företag. Med detta iåtanke finns det fler olika tillvägagångssätt att säkerställa att rätt beslut tas ochkonkurrenskraften jämfört med liknande verksamheter upprätthålls. Ett moderntföretag kan idag inte uteslutande agera på ett sätt som inte tar hänsyn till externafaktorer såsom konkurrenters affärsstrategi, aktuell marknadssituation och konjunktur.Ett företag måste hela tiden ha ett mål att utvecklas och löpande bli bättre. Detta kanske i olika nivåer; ekonomiska resultat, processer, kundorienterat mm. Det som ärgemensamt med alla dessa är att de förutsätter att det sker en utvärderande- ochjämförandeprocess mot liknande verksamheter eller processer.

Dancewalks är ett platsspecifikt danskonstverk skapat och uppfört i olika semioffentliga rum. Den här kvalitativa studien undersöker resultatet och effekterna av en Dancewalks i Malmö där 30 arkitekter och stadsplanerare deltog. Dancewalks är i sig själv ett performance vilket påverkar studien och därför också undersökningsprocessen. Det teoretiska ramverket utgår från Non representative theory och teorier om hur människor interagerar i rum. Tillvägagångssättet för studien är en triangulering av observation, fokusgrupp och semistrukturerade intervjuer.

Studien vilar på resultat från fyra intervjuer med deltagare från en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de förväntningar som respondenterna kan ha på en intern ledarutbildning och på ett framtida ledarskap. Frågeställningarna är kopplade till syftet och lyder: Vilka förväntningar har respondenterna på ledarutbildningen? Vilka förväntningar har respondenterna på ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förväntningar på den interna ledarutbildningen, men väljer att uttrycka dessa förväntningar på olika sätt.

Denna undersökning är en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anställdes förutsättningar och inställning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet.Tidigare forskning inom området har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och därför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats där arbetstagaren står i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanställda inom två av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkätundersökning. Dessa två förvaltningar är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen.I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen. Teorin utgör även grunden för utformningen av enkätfrågorna. Den teoretiska referensramen fokuserar på inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance.Det finns ett flertal faktorer som påverkar den interna rörligheten, dock påverkar den anställdes situation i vilken utsträckning faktorerna påverkar arbetstagarens inställning samt förutsättningar till den interna rörligheten.

Med intern könssegregering menas att kvinnor och män arbetar inom olika specialiteter av ett yrke. Ett yrke som har en jämn könsfördelning kan därför ändå vara starkt segregerat. Könssegregering kan innebära problem i form av till exempel effektivitetsförluster, privatekonomiska förluster och ojämn maktfördelning. Syftet med studien är att undersöka om intern könssegregering förekommer bland yrken som varit mansdominerade, men som idag har en betydligt jämnare könsfördelning. Hur segregeringen har påverkats av att andelen kvinnor ökat inom yrket och om det finns en koppling mellan lönenivå och andel kvinnor inom en specialitet undersöks.

Att rena vatten är kostsamt, från både en ekonomisk och miljömässig synpunkt, då behovet av fällningskemikalier, kolkällor och energi är stort. Det är därför önskvärt att titta på alternativa lösningar som möjliggör reningsverk att bli mer självförsörjande och kretsloppsanpassande.Hammarby Sjöstadverket är en pilotanläggning för avloppsvattenrening belägen i Stockholms sydöstra stadsdel i Henriksdal och ägs av IVL, Svenska Miljöinstitutet samt KTH. Sedan pilotanläggning byggdes år 2002, har flera olika reningstekniker utvärderats där fokus ligger på att sträva efter miljövänliga och kretsloppsanpassade system. Bland annat har en förfällningsteknik, så kallad trepunktsfällning utvärderats. Trepunktsfällningen innebär att ett metallsalt följt av två olika polymer tillsätts i flockningskammaren i inbördes ordning för att på så sätt kunna reducera en högre halt av det organiska materialet.

Vårt projekt är en produktion av en ny dynamisk webbplats åt Tandklinik.se. Syftet med webbplatsen är att den ska vara tilltalande både ur grafisk synpunkt och användarvänlighetsperspektiv. Webbplatsen ska dessutom ha ett komplett administrationssystem där man kan gå in och uppdatera eller lägga till innehåll på huvudsidan. Webbplatsen har funktioner såsom nyhetsbrevsutskick, målgruppsbaserad information och en jobbrekryteringsdel. Denna text beskriver hur vi har arbetat mot en extern uppdragsgivare och hur vi lyckats tackla vissa problem som just detta medfört.

Vid tillfällen då det uppstår driftsstörningar i ett informationssystem (IS) kan personalen som ansvarar för drift och förvaltning av IS vara i behov av externt teknikstöd för att eliminera dessa störningar och därmed säkerställa verksamhetens tillgänglighet till IS (Brandt, 1998). Det som är av intresse i detta arbete är att undersöka hur personal i drifts- och förvaltningsorganisationen upplever datorrelaterad support från en extern serviceleverantör samt vilka faktorer som påverkar denna upplevelse.Undersökningen har genomförts som en fallstudie med intervjuer som informationssamlande teknik. Resultatet visar på att kunderna i stort sett är nöjda med den support de erhåller men att det finns delar av dervicen som inte är helt tillfredsställande..

Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna är en del i det förbättringsarbete som skolan bedriver. Jag ville också jämföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lämnat ifrån sig. Jag använde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jämförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har använt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jämförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.

Revision har funnits länge men intern kontroll är något som har blivit mer uppmärksammat på senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll är något som alla bolag bör ha och variationen är stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning är den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den är inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillämpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fåtal ägare vilka även är aktiva i bolaget kan problem uppstå. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget måste intressenterna förlita sig mer på att revisorn upptäcker väsentliga fel vid revisionen.

Vårt syfte är att beskriva och analysera hur benchmarkinganvänds i svenska detaljhandelskedjor med inriktning mot mode. Syftet är även att behandla fallföretagens erfarenheter av benchmarkingarbetet och ta reda på om det finns potential hos styrverktyget som inte utnyttjas. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av fyra detaljhandelskedjor. Vår teoretiska teferensram består till störst del av teori gällande benchmarkingprocessen. Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med personer på AB Lindex, KappAhl AB, Hennes & Mauritz Ab och Dressmann AB.

Syftet med studien är att förstå vilka arbetsrelaterade faktorer som kan påverkar den interna rörligheten i en organisation. Eftersom ämnet är förhållandevis oprövat (Hallqvist 2005, 2) är målet med studien också att lämna ett bidrag till forskningen inom den interna rörligheten.I avsnittet presenteras teorier och tidigare forskning om arbetsrelaterade faktorer som påverkar den interna rörligheten. Fokus läggs på faktorer som har sin grund i organisationers hantering av intern rörlighet och i organisationers uppbyggnad och struktur. Även faktorer med sin grund i organisationskultur och i incitament till intern rörlighet presenteras.Med en fallstudie åsyftades att mer ingående kunna beskriva hur det ser i ut i en specifik organisation (Jacobsen 2002, 98). Vidare användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av material och totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare och chefer i en organisation.Resultatet av studien tyder på att det finns ett flertal arbetsrelaterade faktorer som påverkar den intern rörligheten.