The employer is obligated to call for negotiation on his own initiative, before he makes decisions in questions, which constitute important changes of the employer?s business or of the worker?s working conditions and terms of employment. The obligation to negotiate is reserved to the organisations, which the employer has collective agreements with. But what does the concept of important changes mean? What areas are included in the concept of important changes, according to legal framework and case law? How extensive is in fact the employer?s obligation to negotiate? The purpose of this report has been to seek answers to the above-mentioned questions, through partly describing how the employer?s obligation to negotiate has developed, and partly describing how the codes of negotiations in the Employment (Co-Determination in the Workplace) Act of 1976 are raised and applied.

The retailing industry has an extremely high density of brands. In order to differentiate its offer, both retailers and suppliers, are constantly forced to come up with new ways to launch their products. A collaborative strategy between two brands is called co-branding, which means that both the private label and the supplier's brand are displayed on the new product packaging. Several studies have shown that a co-branding strategy is successful, but many operators are still reluctant to use co-branding in fear of long-term losses due to potentially damaged business relations. The objective of this study is to explain how the product- and brand related value for customers, retailers and suppliers is affected by co-branding between private labels and national brands.

Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal.

Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding.

På dagens konkurrensutsatta marknad spelar varumärken en allt större och viktigare roll i konsumenters val av produkter eller tjänster. Konsumenter vill kunna identifiera sig med sitt valda varumärke och bygga en djupare relation med det. En ny sorts varumärken, s.k. corporate brands, har vuxit fram för att tillfredställa konsumenternas behov. Men corporate branding är än så länge ny mark och sällan utövat eftersom de på många sätt är mer invecklade och svåra att bygga än de traditionella produkt-/tjänstevarumärken, då de bl.

Luleå kommun står inför en generationsväxling de kommande åren. Ett stort antal pensionsavgångar medför ett rekryteringsbehov på cirka 500 medarbetare årligen de närmsta åren samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersätta på arbetsmarknaden är mindre än den som lämnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstå mellan arbetsgivare gäller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behålla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jämföra de krav framtida arbetskraft ställer på en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar Luleå kommuns anställda har om sin arbetsplats för att på så sätt hitta förbättringsförslag som kan leda till en arbetsplats som är attraktiv för både befintlig och framtida arbetskraft vilket är grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jämförelse av en enkät med Luleå tekniska universitets studenter, som i studien får representera den framtida arbetskraften, och Luleå kommuns medarbetarenkät för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare på högre nivåer i organisationen.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.Frågeställningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?Syfte: Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding.

Titel - Mäklardagen i Gävle ? Modell ? och teoriutvecklingNivå - Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare - Erik Andersson David Broberg EngstrandHandledare - Jonas KågströmDatum - Juni 2010Syfte - Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar mäklarstudenter vid Högskolan i Gävle när de väljer sin framtida arbetsgivare. Vi har valt att undersöka Mäklardagen i Gävle som rekryteringsverktyg. Därutöver har vi även för avsikt att undersöka mäklarföretagens arbete för att nå ut till studenterna.Metod - De empiriska data som vi samlade in gjordes med hjälp av en enkätundersökning till fastighetmäklarstudenterna på Högskolan i Gävle. Enkätfrågorna baserades på olika påståenden om företagen och deras medverkan, detta för att få ett ställningstagande men också för att få reda på om studenterna har samma uppfattning som vi.

Abstract The main subject of this essay is conflicts at work and the effect it has on the employee´s health.  I can through various reports read that bad health at workplaces is too high and that conflicts are a reason. What can be done to the work environment so it will be better from a psychosocial perspective? Sweden has a regulation that makes the employer responsible to work for an improvement in the work environment; can these regulations be used in purpose to reduce conflicts?My first question concerns the possibility to establish preventive procedures in the workplace systematic work regarding to improve the work environment. My second question is about the obligations of the employer to attempt to reduce conflicts at the workplace and the third question regards the documenting and monitoring of conflicts and the preventing work to reduce them. The purpose of this essay is to clarify how conflict preventive work can be included in the Systematic work environment management.

Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad..

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna.För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen.

Vårt examensarbete beskriver och analyserar hur den interna kontrollen är utformad i några utvalda företag samt hur användandet av intern kontroll skiljer sig åt företagen emellan. I studien jämförs företag med varierande storlek och ägarstruktur som styrs av olika regleringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i COSO:s ramverk där vi utifrån ramverket diskuterar företagens kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, kommunikation och uppföljning. Vi har vidare diskuterat andra relevanta teorier och normgivare. Exempelvis innebörden av internrevision, intern kontroll och corporate governance samt de lagar och regler som styr företags interna kontroll..

At the workplace, different types of discussions take place, where employers meet members of staff. Some of these discussions take the form of an employer correcting a member of staff; that is the employer wanting the member of staff to change his/her behaviour. The correcting discussion has a very important role within labour legislation as it is often this measure that the employer takes to bring about change. If this does not happen then more severe disciplinary measures like a warning or giving notice will be necessary. This paper is about the employer's role in the corrective discussion. How an employer can work with the corrective discussion but also what effects can be experienced due to the discussion. To understand how an employer experiences the corrective discussion, 98 employers within a municipality have received a web questionnaire via the computer program Esmaker. Of these employers 68 answered the questions, which is a response of barely 70%.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).