I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

This work investigates how educationalists on a multi-cultural school work with language development of bilingually children. The children in both investigated classes have a different mother tongue which means that they have Swedish as a second language, they are bilingually. It?s relevant for me to know if there is any consideration taken for these bilingually children. If yes, then in what way? The method which is used is a two weeks observation of two classes in the third grade, complemented with semi- structured interviews with the two class teachers.

I detta examensarbete har jag studerat hur pedagoger i förskolan har arbetat med barns kulturella bakgrund och flersprÄkighet, samt hur de stöttade dem i utvecklandet av en flerkulturell identitet och tillhörighet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta tagit del av pedagogernas uppfattningar om deras uppdrag. Jag har gjort min empiriska studie pÄ tvÄ olika förskolor och intervjuat tre pedagoger. Mitt resultat visade att pedagogerna ansÄg att deras uppdrag var betydelsefullt och att deras förhÄllningssÀtt kunde frÀmja men ocksÄ hÀmma barns utveckling och lÀrande. Resultatet visade Àven att förskolans miljö och sÀttet pedagogerna organiserade verksamheten pÄ, kunde frÀmja ett interkulturellt lÀrande, i vilket barns kulturella bakgrund och sprÄk sÄgs som resurser och kunde tas till vara pÄ i lÀrandet.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

In this essay, several factors in apple tree care (specifically in relation to whether dead wood should be kept or removed) are highlighted for example, aesthetics and biodiversity. To present some background, the essay begins by introducing some previous literature on dead wood. This leads into how dead wood is treated within forestry. Next, previous research on dead wood in fruit trees is mentioned. Cultural and historical management methods are also highlighted.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ lÀrares synsÀtt pÄ hur skolan bemöter flersprÄkigaelever. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr vad lÀrarna och skolan gör för att skapa godaförutsÀttningar för flersprÄkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie dÀr vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tre olika skolor för att uppnÄ vÄrt syfte. Denintervjumetod vi valt att anvÀnda oss av Àr en semistrukturerad intervjumetod dÀr vi utformat en intervjuguide med öppna frÄgor. I vÄrt resultat lyfter vi fram de intervjuade lÀrarnas syn pÄ deras och skolans bemötande av flersprÄkiga elever.

I Lpo 94 framgĂ„r skolans ansvar att motverka frĂ€mlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, dĂ€r elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, Ă€r att undersöka hur 14-Ă„riga elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som hĂ€nder i denna process och beskriver vilka reflektioner som vĂ€cks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid vĂ„ra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lĂ€rarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har ocksĂ„ intervjuats. Projektet har visat att det Ă€r möjligt och önskvĂ€rt, att samarbeta mellan skolor, men att det krĂ€ver resurser och att pedagogerna mĂ„ste ha tillrĂ€ckligt med tid, för planering och utvĂ€rdering.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Bakgrund: Ca 10% av alla nyf?dda i Sverige v?rdas ?rligen p? en neonatalv?rdsavdelning, d?r separation mellan barn och f?r?ldrar ?r vanligt f?rekommande, trots evidens om dess negativa konsekvenser f?r b?de f?r?ldrar och barn. Nollseparation inneb?r att f?r?ldrar och barn h?lls i s? mycket fysisk och psykisk n?rhet under v?rdtiden som m?jligt. ?ven om tidigare forskning har belyst konsekvenserna av separation inom neonatalv?rden, finns begr?nsad sammanst?lld kunskap om hur f?r?ldrar upplever nollseparation i en neonatal kontext.