Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ lÀrares synsÀtt pÄ hur skolan bemöter flersprÄkigaelever. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr vad lÀrarna och skolan gör för att skapa godaförutsÀttningar för flersprÄkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie dÀr vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tre olika skolor för att uppnÄ vÄrt syfte. Denintervjumetod vi valt att anvÀnda oss av Àr en semistrukturerad intervjumetod dÀr vi utformat en intervjuguide med öppna frÄgor. I vÄrt resultat lyfter vi fram de intervjuade lÀrarnas syn pÄ deras och skolans bemötande av flersprÄkiga elever.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

I Lpo 94 framgĂ„r skolans ansvar att motverka frĂ€mlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, dĂ€r elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, Ă€r att undersöka hur 14-Ă„riga elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som hĂ€nder i denna process och beskriver vilka reflektioner som vĂ€cks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid vĂ„ra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lĂ€rarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har ocksĂ„ intervjuats. Projektet har visat att det Ă€r möjligt och önskvĂ€rt, att samarbeta mellan skolor, men att det krĂ€ver resurser och att pedagogerna mĂ„ste ha tillrĂ€ckligt med tid, för planering och utvĂ€rdering.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur en grupp förskollÀrare beskriver sitt arbete med fokus pÄ kulturell mÄngfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollÀrarna förhÄller sig till begreppet kulturell mÄngfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med förÀldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollÀrarna anser om den egna kompetensen betrÀffande kulturell mÄngfald i förskolan. Undersökningen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod bÄde av homogena och av heterogena barngrupper utifrÄn den kulturella aspekten.Tydlighet i mötet bÄde med barnen och deras förÀldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmÄga att se till hela individen Àr enligt förskollÀrarna det essentiella i arbetet med kulturell mÄngfald.