Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

The world becomes more globalized for each year that passes by due to economical, political and technological processes. The globalization process leads to increased contacts with people from different cultures and therefore intercultural communication occurs.Intercultural and strategic communication is significant to accomplish successful establishments and effective communication for companies. The export from Sweden abroad increases every single year and today there are about 1500 Swedish companies around the world and 350 established in Russia. The purpose of this study has therefore been to analyze the factors that affect the establishments of Swedish companies in Russia.Material to our study has been collected through qualitative interviews and a seminar focusing on these questions. Our interviewees all have experiences on working with Russia, as most of the interviewees work for Swedish companies in Russia or are consults that help companies to succeed with their establishment.The material has been evaluated and analyzed in relation to our main theories in intercultural- and strategic communication using theorists and theories such as Hofstede and his five cultural dimensions, Goffman?s staging and Habermas communicative action theory.Our theories have been put in relation to our collected information and complemented by earlier research and the result indicates that you need intercultural competence to manage an establishment of a Swedish company and the strategic communication in Russia because of the intercultural differences that the respondents experience..

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever pÄ LÀrkans estetiska program (LuleÄ Gymnasieskola) lÀrde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara pÄ i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare pÄ LÀrkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och lÀranderoller. Resultatet visade att intresse, spÀnning och en önskan att hjÀlpa andra Àr faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. BÄde elever och lÀrare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter Àr en fungerande metod för att öka förstÄelse och acceptans mellan mÀnniskor i en mÄngkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv Àr viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Sverige beskrivs som ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta Àr av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förstÄelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering Àr det betydelsefullt att redan i tidig Älder pÄvisa mÄngfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur ett antal förskollÀrare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad mÄluppfyllelse för elever med utlÀndsk bakgrund och svenska som andrasprÄk kan uppnÄs. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie med inriktning pÄ elever med utlÀndsk bakgrunds sÀrskilda behov, undervisningsstrategier för ökad mÄluppfyllelse gÀllande elever med utlÀndsk bakgrund samt lÀrarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning pÄ ett interkulturellt perspektiv. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr hur man kan arbeta för att öka elever med utlÀndsk bakgrunds mÄluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlÀrningsmiljö tillsammans med en informell inlÀrningsmiljö frÀmjar elevernas mÄluppfyllelse.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. FrÄgestÀllningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder anvÀnds av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebÀr en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa Àmnet utifrÄn ett perspektiv dÀr den professionella Àr teckensprÄkig dÄ hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som Àr teckensprÄkiga och verksamma inom dövomrÄdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete bestÄr av praktiska ÄtgÀrder och stödsamtal.

Mini-Maria Nordost Àr en av fyra öppenvÄrdsmottagningar i Göteborg för unga som har bekymmer med alkohol och eller droger. Verksamheten vÀnder sig till ungdomar upp till 21 Är och Àven till deras anhöriga. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur förÀldrar upplever mötet med mottagningen och samtal som metod. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr sex mammor har intervjuats, fyra med utlÀndsk bakgrund och tvÄ med svensk bakgrund. FrÄgestÀllningarna handlar om i vilken mÄn man upplever samtal som metod som meningsfull och hur erfarenhet av att vÀxa upp i en annan familjekultur Àn den svenska pÄverkar hur man hanterar bekymmer med tonÄrsbarns drogmissbruk.

BAKGRUND:Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle vilket Àven avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebÀr detta att ta tillvara pÄ den kulturella mÄngfalden samt att anpassa verksamheten utifrÄn elevernas olika behov och förutsÀttningar. Vi redogör i vÄr litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vÄrt valdaundersökningsomrÄde. Vi har ocksÄ valt ur mÄl ur styrdokument samt kursplaner som vi anser Àr relevanta för vÄrt syfte.SYFTE:VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ pedagogers förhÄllningssÀtt till mÄngkulturalitet och hur ett sÄdant förhÄllningssÀtt tillÀmpas i skolan. Studiens syfte Àr inte att fÄ en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom omrÄdet.METOD:Studien bygger pÄ osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i Är 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svÄrigheter med att tolka och förstÄ vad ett mÄngkulturelltförhÄllningssÀtt innebÀr.

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte Àr att se vilken betydelse skolors arbete med integration har pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utlÀndsk bakgrund, samt vilka svÄrigheter dessa elever kan stöta pÄ. Denna studie utgÄr frÄn ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den hÀr studien anvÀnde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser.