Dahlberg, Hillevi (2013). MÄngfald i förskolan. Om förskollÀrares yrkesetiska förhÄllningssÀtt, att tillÀmpa ett arbetssÀtt som stödjer alla barns utveckling och lÀrande. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

MÄngfalden i dagens samhÀlle har bidragit till större krav pÄ förskollÀrarna att verka i mÄngkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mÄngkulturellt samhÀlle. Denna mÄngfald stÀller Àven ökade krav pÄ lÀrarutbildningen nÀr det gÀller att förbereda nyblivna förskollÀrare. Det hÀr examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollÀrare med arbetsvana i en mÄngkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollÀrare frÄn en mÄngkulturell inriktning, tÀnker kring att arbeta med kulturell mÄngfald och interkulturellt förhÄllningssÀtt. De forskningsfrÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn handlar om hur verksamma förskollÀrare frÄn ett mindre samhÀlle i GÀstrikland och lÀrarstudenter frÄn lÀrarutbildningen vid Högskolan i GÀvle reflekterar gÀllande att arbeta med kulturell mÄngfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt, hur de ser pÄ sin egen kunskapsnivÄ inom detta omrÄde samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de bÄda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck. Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gÀllande mÄngfald i samhÀlle, skola och förskola.

This study highlights how pre-school teachers in a monocultural Swedish district looks at the concept of multiculturalism and what multiculturalism and /or intercultural approaches means in their pre-schools. The study takes its starting point in Johannes Lunneblads thesis "Förskolan och mÄngfalden" (2006) and Lpfö-98 (2006). The present study is a qualitative study in the form of interviews and the study have an intercultural and intentional perspective. The study shows that preschool teachers in the area perceive multicultural work as a compensatory education for children with non-European background. An analysis of the interviews on a deeper level shows that there is a broader understanding of multiculturalism that includes the class, sexuality and everyone of the children's "home culture?.

Syfte med arbetet Àr att synliggöra vad som motiverar vuxenstuderande pÄ omvÄrdnadsprogrammet i deras lÀrande och utveckling och hur de erfar/uppfattar sina studier. Arbetet ger en översikt av litteratur och tidigare forskning kring omvÄrdnadsprogrammets historiska bakgrund samt den nya gymnasiereformen dÀr programmet nu heter VÄrd- och omsorgsprogrammet och Àr ett yrkesprogram. Litteraturbakgrunden omfattar Àven en kortfattad genomgÄng av begreppet mÄngkultur och interkulturellt lÀrande samt teorier om motivation. Med hjÀlp av intervjuer och en fenomenografisk ansats ville vi undersöka enlig följande frÄgestÀllningar: Vad motiverar vuxna att studera omvÄrdnadsprogammet pÄ Komvux? Hur upplever man studiesituationen pÄ Komvux? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ vikten av en stor del av det som motiverar vuxenelevever pÄ omvÄrdnadsprogrammet Àr kÀnslomÀssiga komponenter och detta har vi kopplat till KASAM, kÀnsla av sammanhang.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Vi har genom samtalsintervju försökt att fÄ en bild av nÄgra lÀrares attityder till svenskhet, bÄde utifrÄn sig sjÀlva och utifrÄn sin yrkesroll. Vi har undersökt hur de ser pÄ interkulturell pedagogik och pÄ vilket sÀtt de vÀver in den i sin undervisning. I studien har vi Àven försökt fÄ en bild av hur man kan urskilja en immanent pedagogik utifrÄn lÀrarnas svar. Sammanlagt ingÄr 10 lÀrare i studien, varav hÀlften Àr svensklÀrare och hÀlften Àr svaslÀrare (svenska som andrasprÄklÀrare). Studien har en jÀmförande diskussion, huruvida svaren skiljer sig Ät mellan svensklÀrare och svaslÀrare.Vi kom fram till att svaslÀrarna i högre grad var medvetna om svenskheten i sin yrkesvardag Àn svensklÀrarna.

Syftet med studien Àr att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillÀmpas i en mÄngkulturell skola. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmodell med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att anvÀndningen av interkulturell pedagogik Àr varierande ute i den mÄngkulturella skola som undersöks och att ungefÀr hÀlften av lÀrarna utgÄr ifrÄn ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lÀrarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplÀgget av denna. En av lÀrarna berÀttade att hon anvÀnder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgÄngspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de Àr betydelsefulla. Den andra hÀlften utgick inte utifrÄn elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lÀt det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förÀndring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

FlersprÄkiga barn i en förskolegrupp kan vara stor utmaning för lÀrare vars uppdrag bland annat Àr att stödja och stimulera barnets sprÄkutveckling i det svenska sprÄket. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med flersprÄkiga barn i dagens förskola för att stimulera deras inlÀrning och sprÄkutveckling. Vi undersökte ocksÄ skillnaden i val av arbetssÀtt beroende pÄ lÀrarens utbildning och dÀrför intervjuade vi Àven lÀrare som har svenska som andrasprÄk i utbildningen. Genom att vara med och observera nÄgra lÀrarledda undervisningstillfÀllen i tvÄ förskoleklasser hoppades vi pÄ att se en variation av olika arbetssÀtt som lÀrare anvÀnder sig av för att sedan under intervjun kunna diskutera dessa val. Slutsatsen vi kom fram till Àr att det inte finns ett enda arbetssÀtt som Àr sprÄkutvecklande utan att en blandning gynnar sprÄkutvecklingen bÀst.

Syftet med följande arbete Àr att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i tvÄ textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i Är 9. LÀromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjÀlp av ett analysredskap som Àr utformat utifrÄn det internationella/interkulturella perspektivet som det Àr uttryckt i de aktuella styrdokumenten. DÀrefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter Àn Good Stuff D:s.

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Detta Ă€r en vetenskaplig essĂ€ dĂ€r jag undersöker och reflekterar kring frĂ„gor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har anvĂ€nt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fĂ€lt och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans vĂ€rld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idĂ©erna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vĂ„r speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen fĂ„r sin legitimitet i skolans fĂ€lt.