Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ vilka faktorer som pÄverkar modersmÄlslÀrares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi frÄn tre modersmÄlslÀrares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och syfte har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns nÄgra faktorer som starkt pÄverkar modersmÄlslÀrarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hÀmmande pÄ elevernas lÀrande. De faktorerna var bristande kunskap och förstÄelse hos personalen i förskolan kring modersmÄlslÀrares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lÀrmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmÄlslÀrare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bild av arbetet med flersprÄkighet och mÄngfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med lÀroplansmÄlen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med modersmÄlslÀrare och förskollÀrare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flersprÄkighet och etnisk mÄngfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i Àmnena och direktiven frÄn ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och förskollÀrare förbÀttras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Ledaren har en avsevÀrd pÄverkan pÄ medarbetarens prestationsförmÄga ocharbetstillfredsstÀllelse. Stöd Àr en kommunikationsaspekt som frÀmjardelaktighet, tillfredstÀllelse och prestationsutveckling för individen, menbidrar ocksÄ till företagets lönsamhet. Första delstudien undersökersambandet mellan ledares kommunikationsförmÄga och medarbetarnasprestationsförmÄga. Data insamlad i interkulturellt, industriellt företag i sexlÀnder, tre vÀrldsdelar (N=2568). Resultatet visar ett signifikant sambandmellan ledarens kommunikationsförmÄga och medarbetares prestationsförmÄga.IfrÄgasÀtta predicerar medarbetarnas prestation i störstutstrÀckning i fem av sex lÀnder.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ vilka faktorer som pÄverkar modersmÄlslÀrares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi frÄn tre modersmÄlslÀrares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och syfte har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns nÄgra faktorer som starkt pÄverkar modersmÄlslÀrarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hÀmmande pÄ elevernas lÀrande. De faktorerna var bristande kunskap och förstÄelse hos personalen i förskolan kring modersmÄlslÀrares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lÀrmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmÄlslÀrare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrares ser pÄ och reflekterar kring estetiska uttrycksformer i mÄngkulturella förskolor. Genom Ätta intervjuer med förskollÀrare verksamma i förskolor i vad som klassas som mÄngkulturella omrÄden, vill denna studie belysa hur förskollÀrare ser pÄ barns kulturella bakgrund i relation till hur barnen förhÄller sig till estetiska uttrycksformer. Men Àven vilket syfte förskollÀrare har att anvÀnda estetiska uttrycksformer i arbetet med barn med olika kulturell bakgrund. Studiens stÀlls mot litteratur som behandlar olika perspektiv pÄ estetik och lÀrande i mÄngkulturella sammanhang samt tidigare forskning som berör de frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn.Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna i studien anser att barnens olika kulturer har betydelse för hur de förhÄller sig till de estetiska uttrycksformerna. Dock arbetar de aktivt för att integrera barnens skilda kulturer och genom de estetiska uttrycksformerna ge möjlighet för barnen att uttrycka sig pÄ andra sÀtt Àn genom det talade sprÄket..

I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvÄsprÄkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka pÄ vilket sÀtt den studerade avdelningens arbetssÀtt möjliggör för barnen att utveckla tvÄ sprÄk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgÄr ifrÄn Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med förÀldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers instÀllning Àr av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla tvÄ sprÄk och dubbel kulturtillhörighet. VÄr studie visar att denna instÀllning bestÄr i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmÄl samt allmÀn sprÄk- och tvÄsprÄkighetsutveckling.

Denna studie behandlar problematiken gÀllande invandrarelevers lÀrandeprocess till flersprÄkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjÀlpmedel för elever i skolan med fokus pÄ flersprÄkighet. Tidigare forskning visar pÄ brister i skolans digitala hjÀlpmedels behandling, hÀr ser man ocksÄ att kompetens och instÀllning Àr frÄnvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer ocksÄ instÀllning och syn pÄ digitala hjÀlpmedel att tas upp för att förstÄ problematiken kring varför det finns brister i undervisning dÀr digitala hjÀlpmedel skulle kunna förbÀttra lÀrandeprocessen för elever.UtifrÄn det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, förÀldrar och elever pÄ digitala hjÀlpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bÀttre samspel för att frÀmja lÀrandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlÀtta för undervisningen och pÄ sÄ sÀtt ge ett större lÀrande för bÄde elever och lÀrare nÀr det handlar om digitala hjÀlpmedel. .

I den hÀr uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till frÀmjandet av ett etiskt reflekterande förhÄllningssÀtt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i tvÄ mÄngkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jÀmförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrÄn jag ocksÄ hÀmtar analysverktygen som delvis ligger till grund Àven i denna studie. Min studie visar pÄ bÄde likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berÀttelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar vÀrdet av att följa upp ungdomarnas egna berÀttelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehÄll.