Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

FlersprÄkiga barn i en förskolegrupp kan vara stor utmaning för lÀrare vars uppdrag bland annat Àr att stödja och stimulera barnets sprÄkutveckling i det svenska sprÄket. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med flersprÄkiga barn i dagens förskola för att stimulera deras inlÀrning och sprÄkutveckling. Vi undersökte ocksÄ skillnaden i val av arbetssÀtt beroende pÄ lÀrarens utbildning och dÀrför intervjuade vi Àven lÀrare som har svenska som andrasprÄk i utbildningen. Genom att vara med och observera nÄgra lÀrarledda undervisningstillfÀllen i tvÄ förskoleklasser hoppades vi pÄ att se en variation av olika arbetssÀtt som lÀrare anvÀnder sig av för att sedan under intervjun kunna diskutera dessa val. Slutsatsen vi kom fram till Àr att det inte finns ett enda arbetssÀtt som Àr sprÄkutvecklande utan att en blandning gynnar sprÄkutvecklingen bÀst.

Syftet med följande arbete Àr att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i tvÄ textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i Är 9. LÀromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjÀlp av ett analysredskap som Àr utformat utifrÄn det internationella/interkulturella perspektivet som det Àr uttryckt i de aktuella styrdokumenten. DÀrefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter Àn Good Stuff D:s.

Bakgrund: Hj?rttransplantation ?r en effektiv behandling f?r personer som har avancerad hj?rtsvikt. Trots att hj?rttransplantation f?rv?ntas bidra med en f?rb?ttrad h?lsorelaterad livskvalitet, tillkommer det olika utmaningar; psykiska, fysiska och sociala. Dessa utmaningar ?r n?got som m?ste arbetas med kontinuerligt f?r att uppn? en god h?lsorelaterad livskvalitet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Detta Ă€r en vetenskaplig essĂ€ dĂ€r jag undersöker och reflekterar kring frĂ„gor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har anvĂ€nt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fĂ€lt och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans vĂ€rld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idĂ©erna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vĂ„r speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen fĂ„r sin legitimitet i skolans fĂ€lt.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ vilka faktorer som pÄverkar modersmÄlslÀrares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi frÄn tre modersmÄlslÀrares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och syfte har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns nÄgra faktorer som starkt pÄverkar modersmÄlslÀrarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hÀmmande pÄ elevernas lÀrande. De faktorerna var bristande kunskap och förstÄelse hos personalen i förskolan kring modersmÄlslÀrares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lÀrmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmÄlslÀrare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bild av arbetet med flersprÄkighet och mÄngfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med lÀroplansmÄlen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med modersmÄlslÀrare och förskollÀrare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flersprÄkighet och etnisk mÄngfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i Àmnena och direktiven frÄn ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och förskollÀrare förbÀttras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Ledaren har en avsevÀrd pÄverkan pÄ medarbetarens prestationsförmÄga ocharbetstillfredsstÀllelse. Stöd Àr en kommunikationsaspekt som frÀmjardelaktighet, tillfredstÀllelse och prestationsutveckling för individen, menbidrar ocksÄ till företagets lönsamhet. Första delstudien undersökersambandet mellan ledares kommunikationsförmÄga och medarbetarnasprestationsförmÄga. Data insamlad i interkulturellt, industriellt företag i sexlÀnder, tre vÀrldsdelar (N=2568). Resultatet visar ett signifikant sambandmellan ledarens kommunikationsförmÄga och medarbetares prestationsförmÄga.IfrÄgasÀtta predicerar medarbetarnas prestation i störstutstrÀckning i fem av sex lÀnder.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ vilka faktorer som pÄverkar modersmÄlslÀrares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi frÄn tre modersmÄlslÀrares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och syfte har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns nÄgra faktorer som starkt pÄverkar modersmÄlslÀrarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hÀmmande pÄ elevernas lÀrande. De faktorerna var bristande kunskap och förstÄelse hos personalen i förskolan kring modersmÄlslÀrares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lÀrmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmÄlslÀrare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.