Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare, utifrÄn ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass dÀr det finns elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem lÀrare, samtliga verksamma historielÀrare i Ärskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lÀrare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra dÄ lÀrarna prioriterar och lÀgger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska lÀroböcker..

Abstract Jessica Jönsson (2011). MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: LÀrarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun dÀr skolorna inte prÀglas av det mÄngkulturella samhÀllet. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun Àr antalet barn med icke svensk hÀrkomst vÀldig lÄg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mÄngkulturella samhÀlle de lever i.

I dagens globaliserade samhÀlle suddas grÀnserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket nÀrmare andra kulturer. Detta mÀrks inom EU dÄ detta har lett till att det blir lÀttare att resa och inte minst jobba i andra europeiska lÀnder. Företagen etablerar kontor i lÀnder vÀrlden över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts pÄ arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om mÀnniskors olika normer och vÀrderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försÀmras i ett multinationellt företag om chefer och anstÀllda inte Àr pÄ samma vÄglÀngd.

I Sverige idag gÄr majoriteten av barn i förskolan redan frÄn tidig Älder. Av dessa barn Àr nÀstan en femtedel flersprÄkiga och för dem Àr förskolan ofta det första mötet med det svenska sprÄket och den svenska kulturen. I flera Är har modersmÄlstrÀnare funnits tillgÀngliga i förskolan för att stödja barnen i deras flersprÄkiga utveckling. Efter att det i Malmö stad synliggjorts att endast 25 % av de barn som Àr berÀttigade modersmÄlsstöd har fÄtt tillgÄng till detta, gjordes dock en omorganisering som innebar att modersmÄlsstödet skulle integreras i den dagliga verksamheten istÀllet för att anordnas med modersmÄlstrÀnare. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan framstÀller sitt arbete med flersprÄkighet som en integrerad del i den dagliga verksamheten.

Interkulturell förstÄelse Àr ett centralt begrepp i detta examensarbete. Vi tycker oss ha mÀrkt en ökad fördomsfullhet mot USA i Sverige. DÀrför valde vi att undersöka hur ett antal lÀroböcker för högstadiet i engelska och samhÀllskunskap speglar USA ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har Àven intervjuat fyra lÀrare och delat ut frÄgeformulÀr i tvÄ niondeklasser, för att bredda vÄr förförstÄelse innan huvudundersökningen. Syftet med uppsatsen Àr frÀmst att se hur USA framstÀlls i lÀroböckerna och Àven i vilken grad de hjÀlper lÀraren med att motverka fördomar.

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

I studien har pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar sprÄkutvecklande med dessa barn, och dÀrtill Àven fÄ en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov Àn de som har svenska som modersmÄl. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och dÀrtill Àven anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvÄsprÄkig utveckling gÄr till, men att majoriteten av dem inte anvÀnde dessa kunskaper i verksamheten..

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Denna studie handlar om hur pedagoger pÄ olika förskolor arbetar för att involvera barns olika kulturer. Genom kvantitativ och kvalitativ metod har vi studerat om arbetet skiljer sig mellan förskolor som Àr mer och mindre mÄngkulturella, vi har ocksÄ jÀmfört arbetet pÄ förskolor i tvÄ orter, dels i Uppsala som Àr en relativt stor stad och en mindre ort Sala.  Resultatet visar att det inte fanns nÄgra större skillnader mellan Uppsala och Sala vad gÀller pedagogers arbete med mÄngkultur eller förhÄllningssÀtt till barns skilda kulturer. DÀremot kunde vi finna ett mönster som genomsyrade pedagogers mÄngkulturella arbete överlag och det var att det inte genomsyrar hela verksamheten utan istÀllet Àr begrÀnsad till enstaka aktiviteter och tillfÀllen..

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

The aim of this essey is to examine how teachersÂŽ work with individual development plans (IDP) can contribute to an intercultural leadership and inclusion. The interwied teacherss ay that IDP forces them to reflect critically on their thinking on aspects as learning methods, gender and ethnicity. It makes them listen to -and think - in new and more including ways to adapt to each pupils individual possibilities to achieve the curriculum standards within the common area. That requires lots of resources like extra teachers and new material.An active reflection can make ethnocentrism develop into intercultural competence. That is a listening, critical and diversified thinking prepared to deconstruct and create new ways of thinking in relation to different pupils and situations.