Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och nÀrliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ÀmnesomrÄdet etnicitet behandlas i tvÄ lÀroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna Àr enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, bÄde teoretiskt och analysmÀssigt, ligger pÄ begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mÄngkultur. Begreppen Àr enligt forskningen komplexa, det gemensamma Àr att begreppen ses som nÄgot konstruerat och förÀnderligt och som nÄgot som skapas i mötet mellan mÀnniskor. Av lÀroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess nÀrliggande omrÄden behandlas pÄ ett insatt och nyanserat sÀtt i bÄda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Denna studie handlade om personal pÄ ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre pÄverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta omrÄde. De frÄgestÀllningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers pÄverkan pÄ mötet med barnen, personalens syn pÄ professionalitet Àr och vad som Àr professionalitet i deras arbete samt deras syn pÄ kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier dÀr fokus ligger pÄ förstÄelsen för det sociala arbetet och dess pÄfrestningar. De teoretiska utgÄngspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik dÀr etnicitet frÀmst inriktar sig pÄ identitetskonstruktion.

The purpose of this study is to understand how teachers in the preparatory class and regular class, in the meeting with newly arrived pupils, plan and carry out their teaching. This in order to facilitate social interaction and learning in the classroom, from an intercultural perspective. The examination was conducted through interviews with four teachers from the schools that I selected. The teachers gave their perspective on their approach to newly arrived pupils, through interviews. The result shows that the teachers have ambitions to start from the newly arrived pupils' own ideas and from their prior knowledge.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gÀllande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller förÀldrarna. Forskning visar att förÀldrars önskan om befrielse frÄn specifika undervisningsinslag för sina barn Àr ett vÀxande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis frÄn Skolverkets hÄll. Detta resulterar i att förÀldrar vÀljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor dÀr befrielse utdelas godtyckligt och lÀttvindigt för att kringgÄ problematiken, nÄgot som bemöts med bÄde ris och ros frÄn forskarnas hÄll.UtifrÄn ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmÀrksammas olika lösningar av ovanstÄende problem med utgÄngspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rÀttigheter som vÀger tyngst.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och effekten av det omorganiserade modersmÄlsstödet efter 1 juli 2014 pÄ Malmös förskolor ur ett förskollÀrar-, förÀldrar- och sprÄkutvecklarperspektiv. För att besvara syftets frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer, dÀr Ätta intervjuer utfördes. Studiens resultat visade att majoriteten av deltagarna upplevde omorganisationen som befogad, men att det fanns ett visst missnöje med det ocksÄ. Att modersmÄlslÀrarens hjÀlp inte lÀngre fanns tillhanda upplevdes av vissa som en förlust. Samtliga förskollÀrare som deltog uttryckte att de inte kommer kunna ge stöd i samma utstrÀckning som modersmÄlslÀraren tidigare gjort.

Under den senare delen av 1900-talet samt början av 2000-talet har det skett enökning av andelen i befolkningen som kommer frĂ„n andra kulturer. Forskningfinns om hur personer och familjer med annan kulturell bakgrund upplevervĂ„rden, men lite forskning finns om vĂ„rdgivarnas upplevelser av att möta ochstödja personer med en annan kulturell bakgrund. Inom ramen förbarnhĂ€lsovĂ„rdens verksamhet ingĂ„r att stödja familjer och stĂ€rka deras egenförmĂ„ga inom förĂ€ldraskapet. Syftet med denna studie var att beskrivasjuksköterskor inom barnhĂ€lsovĂ„rdens upplevelser av mötet med familjer frĂ„nannan kulturell bakgrund. Åtta intervjuer genomfördes med sjuksköterskor somarbetar inom barnhĂ€lsovĂ„rden.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i svenska som andrasprÄk (SVA) och specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag nÀr det gÀller elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Studien baseras pÄ sex intervjuer med tre SVA-lÀrare och tre specialpedagoger, frÄn tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som Àr gjord utifrÄn det kategoriska och relationella perspektivet att förhÄlla sig till specialpedagogik, utgÄr frÄn studiens tre frÄgestÀllningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, bÄde SVA-lÀrare och specialpedagoger, kÀnner att deras uppdrag Àr otydligt nÀr det gÀller arbetet med elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krÀvs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar ocksÄ att SVA-lÀrarna och specialpedagogerna Àr medvetna om att elever med utlÀndsk bakgrund, pÄ grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, Àr underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser hÀr adekvat kartlÀggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptÀcka och sÀtta in rÀtt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner Àr dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte Àr redo att inkludera alla elever, Àr Àmnet SVA och den lilla stödgruppen nÄgra av förutsÀttningarna för att elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd, sÄ smÄningom ska kunna kÀnna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

This study investigates how social interaction affects newly arrived pupils? views on their study situation in the Swedish educational system. The aim is to give a contribution to the discussion on the notion of including ?the Other? in educational practice in multicultural schools. Semi-structured group interviews were conducted to explore how the intercultural perspective and the theory of inclusion can be used to explain the dynamics of social interaction.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och nÀrliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ÀmnesomrÄdet etnicitet behandlas i tvÄ lÀroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna Àr enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, bÄde teoretiskt och analysmÀssigt, ligger pÄ begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mÄngkultur. Begreppen Àr enligt forskningen komplexa, det gemensamma Àr att begreppen ses som nÄgot konstruerat och förÀnderligt och som nÄgot som skapas i mötet mellan mÀnniskor. Av lÀroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess nÀrliggande omrÄden behandlas pÄ ett insatt och nyanserat sÀtt i bÄda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.