This study describes the intellectual ability of a cohort consisting of 120 young women in compulsory care at a SiS institution in Sweden, tested and analyzed between January 2001 and May 2005. The women have been tested with the intelligence tests WISC-III or WAIS-R, as well as the personality trait tests BCT, CMPS and SCL-90, and the personality disorder test SCID-II. This material has been analyzed to investigate how these women's intellectual ability relates to other factors. The analyses show that the main difference between the women of this study and the normal population is their level of intelligence and presence of personality disorders. The IQ level of these women is statistically proven on an average one standard deviation lower than the normal population.

Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald?Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur specialpedagoger i segregerade områden med låg måluppfyllelse ser på högstadieskolors möjligheter att förändra sitt arbetssätt och därmed minska andelen elever i behov av särskilt stöd. Följande studie är menad som ett bidrag för att komma ett steg närmare hur lärare och specialpedagoger bör agera på den allra närmaste nivån dvs. klassrumsnivån och skolnivån utan att för den skull förutsätta att det finns någon övergripande undervisnings- eller organisationsmodell som passar alla skolor eller klasser. Varje elev, pedagog, klass, skola och situation måste behandlas efter sina unika förutsättningar.Studien är kvalitativ och har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats. Utifrån denna ansats har jag försökt ta reda på hur fem specialpedagoger/speciallärare, verksamma på högstadieskolor i förortsskolor, ser på hur undervisningen bör anpassas för att fler elever ska uppnå målen.

Detta examensarbete handlar om elevers lärstilar i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka elevers medvetenhet om sin egen lärstil. Vi valde att utföra en empirisk studie för att kunna identifiera och vidare beskriva elevers medvetenhet om hur de lär sig bäst. Förutom att studera elevers medvetenhet har vi även ämnat undersöka vilka intelligenser (enligt Howard Gardners termer ?multipla intelligenser?) som förekommer i skolan, om det är några intelligenser som påträffas oftare än andra och huruvida det finns någon skillnad mellan elevers lärstilar i Kalix- och Skellefteå kommun.

Arbetes syfte var att eleverna med hjälp av våra symboler och självreflektion skulle få ökad förmåga att se var de stannar upp i sitt lärande och ta sig vidare efteråt. Slutmålet var att de skulle lära sig att lära och i förlängningen kunna uppnå bättre studieresultat. Arbetet genomfördes vid en gymnasieskola i Norrbotten. Vi utgick från forskningen som menar att alla elever är utvecklingsbara och själva kan påverka sitt lärande. Stödet för genomförandet av utvecklingsarbetet fanns i läroplanen som vill få eleverna att tro på sina egna möjligheter att utvecklas.

Vår kandidatuppsats tar avstamp i Henry Jenkins teorier om mediekonvergens, Pierre Lévys teorier om kollektive intelligens och Pierre Bourdieus teorier om det sociala rummet. Syftet med denna uppsats är var att undersöka hur en person, med hjälp av en blogg, kan ta sig in i dagens medielandskap och skapa sig ett utrymme. För att undersöka detta valde vi att utgå från Melika Zakariaes blogg, Du Vet Inte. Vi gjorde även en intervju med Melika för att få en så övergripande bild som möjligt av hennes arbete med bloggen. I analysen har vi använt oss av Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus som verktyg för att se hur hon tar plats i det nya medielandskapet.Det vi kom fram till i vår undersökning var att Melika, i och med dagens medielandskap, lättare kan skapa sig en viktig position och bli en inflytelserik person i hiphopfältet.

Syfte och frågeställning: Syftet är att ta reda på hur globala företag ? i detta fallföretaget Scania CV AB ? genom sina officiella intern- och kundtidningar i olikaländer förmedlar företagets kärnvärden och därmed corporate brand.Metod: Ett urval av tidningar ifrån företagets intern- och kundtidningaranalyseras utifrån ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. Både ett urval avartiklar ? både text och bild ? och tidningarnas grafiska kommunikationanalyseras.Slutsatser: Företagets kärnvärderingar är vagt formulerade och ger därmed stortutrymme för tolkningar av dess innebörd. Därmed kan nästan allt som skrivs itidningarna sägas förmedla företagets corporate brand.

It is now increasingly common for organisations to work actively with HR issues. Furthermore, it is a constant top priority for organisations to remain profitable. The purpose of this study was to investigate whether so called soft HR values, as manager?s communication skills, has an actual impact on hard values in terms of costs for the organisation. Leadership is largely characterised by emotional communication, which together with personnel costs were the main focus of the research.

Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om barns väg att inhämta kunskap på olika sätt och hur undervisningen i skolan kan påverka detta. Syftet med undersökningen är att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrån Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika arbetspass samt intervjuer av lika många lärare i skolan söker jag svaret på frågorna som undersökningen utgår ifrån. Hur kan en lektion planerad utifrån de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lärarna på undervisningen? Vid observationstillfällena framgår framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgår ifrån de ursprungliga sju intelligenserna.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS).

Vår studie handlar om hur pedagoger på två utvalda förskolor arbetar och förhåller sig till ett interkulturellt förhållningssätt. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man accepterar och värderar alla kulturer på samma sätt och under samma omständigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhållningsätt kunde innebära och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser på integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. Frågeställningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger på två mångkulturella förskolor på kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna få vår frågeställning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar på två olika mångkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de två olika förskolorna arbetade utifrån ett likartat förhållningssätt när det gällde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsätt på vad en integration var.

Following study is about the anorexic behavior and the pro-ana movement, which is a web-based subculture where the followers of this, stands for anorexia as an identity position and lifestyle, rather than a disease. The purpose of this study was that, from a sociological perspective give possible interpretations of the anorexic behavior, and interpret why some anorexics choose to be a part of and identify oneself with the pro-ana movement. The reason has been to conduce more knowledge and understanding of the topics, but also to contribute with a deeper perspective and sociological approach to the former research that is already available.To conduct the study, qualitative research has been used, and the chosen methodology was document analysis/text analysis. The collected empirical data consisted material from two pro-ana forums, four blogs and six twitter accounts, where all the users of those claimed to be supporters of the pro-ana. The empirical data has been interpreted by Howard S.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i Värmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsätts dagligen för si-tuationer, där de konfronteras av både sina egna och andras känslor. Polis är ett högriskyrke, därför är det viktigt att förebyggande åtgärder är i fokus. Vi anser att det är intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och värderar betydelsen av känslor i arbetet. Vår undersökning är en kvalitativ studie baserad på intervjuer.