Varumärken används i vinbranschen och det finns mycket att hämta genom att göra varumärket tydligt. För att kunna nå ut till sina kunder är det viktigt att ha en varumärkesstrategi för att maximera sitt kundsegment. Australien är ett ungt vinland som klättrat sig upp och blivit ett stort land inom vinbranschen. Frankrike å andra sidan är mindre marknadsorienterat då de producerar viner utifrån deras egna traditioner. Franska vinproducenter har svårt att anpassa sig till dagens marknad då det är viktigt att synas för att kunna behålla sitt kundsegment.Syftet med denna studie var att undersöka hur Australien respektive Frankrike använder sig av varumärkesmarknadsföring på sina viner.

Forskningen kring effektiva marknader a?r uppdelad; ena sidan pa?sta?r att marknaden a?r fullsta?ndigt effektiv och det inte ga?r att skapa na?gon form av o?veravkastning. Andra sidan ha?vdar tva?rtemot att endast historisk information reflekteras i dagens priser. Pa? kort sikt kan det finns en viss ineffektivitet och de flesta erka?nner att marknaden inneha?ller anomalierSyftet med denna studie a?r att underso?ka om det existerar systematiska fel betra?ffande informationsflo?den som pekar mot att den svenska aktiemarknaden inte a?r av semi-stark form eller stark form av effektivitetVi utga?r fra?n tre metodologiska sta?llningstaganden; utga?ngspunkt, forskningsansats samt kunskapssyn.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede där flera framgångsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals även fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men där deras tekniska grund tillåter deatt ha en global marknadsnärvaro. Men att göra dess marknadsnärvaro till enmarknadsandel är en process som kräver mycket mer än att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer måste fylla en stor roll när det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, där entreprenören även måste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgångsrika globalt.Den teoretiska referensramen som används för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, Nätverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. Där man även kan hitta underrubriker under några teorier.I analysen har vi analyserar vår teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna få en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och våra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det är viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nätverk för att kunna lyckasinternationellt.

Uppsatsen syftar till att beskriva Gröna Lammets värdekedja samt dessframtidsutsikter. Gröna Lammet är en ekonomisk förening som är KRAV-certifierad.Problemen vi identifierade under arbetets gång handlar främst om värdekedjansuppbyggnad och vilka som ingår i den. Vidare ställde vi oss frågan: är helavärdekedjan ekologisk?Vi har utfört intervjuer och studiebesök i föreningens kedja för att skapa enövergripande bild av hur processen från djur till konsument fungerar. Intervjuobjektenvaldes framför allt efter tillgänglighet samt efter vilken information de skulle kunnatänkas ge oss.

Inom den växande turistnäringen är det viktigt för destinationer att marknadsföra sig på ett framgångsrikt sätt för att kunna hävda sig på den globala marknaden. Bra kommunikation till marknaden är därför ett viktigt konkurrensverktyg vid arbete med destinationsutveckling. Detta kan skapa fördelar på marknaden, inte minst för de regionala turistorganisationerna som arbetar med samverkan för ett större geografiskt område med många intressenter. Detta är ett arbete som dagligen genomsyrar en organisation såsom Jämtland Härjedalen Turism och problematiken med att skapa en gemensam kommunikationsplattform. För att vägleda dem i deras arbete har syftet med denna studie varit att undersöka hur regionala turistorganisationer kan använda sig av destinationsmarknadsföring för att bygga upp en effektiv kommunikation till marknaden.

Konkurrensen mellan företag i Sverige är fortsatt hård, samtidigt som världen blir mer globaliserad och multinationella företag söker nya marknader. Mellan åren 2008 och 2013 försattes i snitt 6260 företag i konkurs per år. Konkurser påverkar företagsägare, leverantörer, anställda, staten och samhället negativt. För företag nära konkurs finns möjlighet att försöka rädda företaget, genom företagsrekonstruktion. Det överordnade målet med företagsrekonstruktion är att rädda värdefulla affärsrörelser, undvika kapitalförstörelse samt att återställa livskraften i företag. Under perioden 2008-2013 genomförde 1045 företag rekonstruktion men endast 18 % överlevde.

Bioenergi i Luleå AB är idag en av Sveriges större tillverkare av träpellets och den svenska marknadens efterfråga är god och väntas öka de kommande åren. På senare år har även den europeiska marknaden börjat röra på sig och det finns ett visst intresse att utöka exporten till dessa marknader. Denna uppsats syfte är att estimera efterfrågan på träpellets i Europa och analysera hur en export för Bioenergi i Luleå AB är möjligt. För att uppfylla syftet har en efterfrågemodell använts och estimerats utifrån ett paneldataset. Med hjälp av prisuppgifter på träpellets och alternativa energikällor för 2002-2005 skattas efterfrågan för träpellets för 19 europeiska länder.

Syfte - Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida överavkastning förekommer i samband med aktiesplitar under perioden 2000 ? 2005 i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Även risk mätt som standardavvikelse skall undersökas. Teori - Tidigare forskning har framförallt funnit överavkastning i samband med annonseringen av spliten. En undersökning visar på överavkastning även ett och tre år efter split.

Det Svenska medlemskapet i den europeiska unionen (EU) har förändrat förutsättningarna för småföretagen i Norrbottens län. Syftet med denna uppsats är belysa hur Sveriges medlemskap i EU påverkat exportförutsättningarna för småföretag i Norrbottens län, sammanställa en survey på några tidigare gjorda EU-projekt där vi undersökt hur EU och EU- verktyg kan ha påverkat exportförutsättningarna för Norrbottniska småföretagen, identifiera om Sveriges medlemskap i EU kan ha påverkat exportförutsättningarna för två redan etablerade mindre exportföretag i Norrbottens län samt identifiera vilka för och nackdelar EU-medlemskapet kan ha inneburit för Norrbottniska småföretags exportförutsättningar. Slutsatsen blev att EU-medlemskapet inneburit både positiva och negativa aspekter för företagen. Det positiva kan sägas vara den stora marknad som skapats genom den inre marknaden, borttagande av tullar inom EU, fri rörlighet för varor, tjänster, kapital samt personer. Strukturfonderna har skapat möjligheter att ta tillvara dessa fördelar.

En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebär och den avkastning som marknaden kräver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna beräkna det avkastningskrav man måste erhålla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut på olika marknader innebär att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar därigenom i att avkastningskraven skiljer sig åt mellan marknaderna. Området för den här undersökningen ligger i risker och avkastning på Private Equity marknaden där skillnader existerar jämfört med investeringar i börsbolag. Förespråkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebär möjligheter till betydligt högre avkastning än investeringar som görs i noterade instrument och då främst i jämförelse med aktier.

Konkurrensen bland tjänsteföretag ökar ständigt vilket har lett till att kunder idag kräver betydligt mer av företagen och dess service än de tidigare har gjort. Denna ökning kan bero på en mängd olika faktorer som till exempel att marknader tenderar att ha större tillgång än efterfrågan. Detta innebär att det blir svårare för företagen att hitta nya samt behålla nuvarande kunder. Om kunderna inte är nöjda med kvalitén på företagets service och värde så riskerar företagen att förlora kunderna.För att skapa kundvärde och erbjuda tjänster med bra kvalité så krävs det att företagen har personal som kan och är villiga att utföra dessa arbeten. För att de anställde ska kunna utföra ett arbete som ger värde åt kunden så krävs det att denne känner sig motiverad till det.Hur motiveras personalen i hantverkarbranschen till att skapa kundvärde? Vilken roll har kommunikation och belöningar för att skapa motivation?Uppsatsens syfte är att undersöka hur små till medelstora tjänsteföretag arbetar med belöningar och kommunikation för att motivera sin personal.Uppsatsens resultat tyder på att personalen i hantverksföretag föredrar monetär belöning för att motiveras till att skapa kundvärde.

Tenant representation är som bransch befinner sig i sin expansionsfas och har funnits på den svenska marknaden sedan tidigt 90-talet. Tjänsten tenant representation kommer ifrån den engelska och amerikanska marknaden och således ligger dessa marknader i framkant. Arbetet behandlar utbudet, utvecklingen och framtidsutsikterna på Stockholms tenant represantationmarknad.Arbetet stödjer sig till stor del på intervjuer av representanter från aktörer på Stockholms tenant representationmarknad. Arbetet hämtar även inspiration från tidigare arbeten och till viss del litteratur.Olika trender på marknaden som märks av är att medvetenheten och efterfrågan på tenant representation ökar samt att rekryteringsmöjligheterna har ökat. Svaren i intervjuerna har inte visat orsaken till de ökade rekryteringsmöjligheterna, men ett antagande är att utbildningar har anpassat sig till marknadernas behov.

Detta examensarbete består av två delar: en vetenskaplig rapport och en gestaltning. Syftet är att ta reda på hur ett programformat för TV ska vara uppbyggt för att bli framgångsrikt på den svenska marknaden. Rapporten innehåller litteraturstudier kring ämnena programformat och genre, statistiska undersökningar i form av svenska tittarsiffror och kvalitativa intervjuer med programansvariga för två svenska TV-bolag. Resultatet hävdar bland annat att populariteten hos olika typer av programformat går i cykler, men att vissa format - så som tävlingsprogram ? alltid varit mer populära än andra.

Telemarknaden i Sverige har under de senaste åren ställts inför nya utmaningar som inte bara är ett resultat av avregleringen utan även av kundernas ökade krav på produkter och tjänster. Överlevnaden för den före detta monopolisten beror på hur väl de kan tillgodose kundernas krav och aktivt bemöta de övriga aktörerna i branschen. Därmed blev frågeställningen att undersöka vilka faktorer som är väsentliga för att de före detta monopolistiska företagen ska kunna överleva på dagens marknad och syftet med arbetet blev att utvärdera och analysera denna strategiska process.Vi har valt att göra en kundundersökning med syfte att kunna besvara vår problemställning och därmed valdes kundperspektivet. Med tanke på att Sverige bara har ett teleföretag som har blivit avreglerat, nämligen TeliaSonera, blev det naturligt att vi utgick ifrån just detta företag. Kundundersökningen gjordes med privatkunder i åldern 20 ? 50 år.För att kunna ställa relevanta frågor i enkäten gjorde vi en omfattande förstudie som inkluderade artiklar i dagspress, offentliga rapporter och tidigare undersökningar, samt ett samtal med TeliaSoneras marknadsanalytiker.Det som vi kom fram till i vårt arbete är att om ett företag ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad borde det ha både hög marknadsfokus och hög kundfokus.

I den allt mer globaliserade värld vi lever i blir det vanligare att göra affärer mellanolika länder. Sverige räcker inte till för alla varor och tjänster som produceras här ochlandet behöver därför hitta nya marknader för sina produkter. Sverige exporterar årligenvaror och tjänster som motsvarar 50 % av Sveriges BNP. Med andra ord görs det väldigtmycket affärer med andra länder. Men hur väl förberedda är medarbetarna på desvenska företagen för att göra affärer med främmande kulturer? Detsamma gällerföretagen, hur väl förberedda är de på denna utveckling? Vad gör de av den kunskapoch kompetens som finns på så många företag?I dagsläget är Tyskland vårt största exportland och även om det ligger Sverige närakulturellt så är de affärsmässiga kulturskillnaderna större.