Den här uppsatsen behandlar kompetensutvecklingen på träningsföretaget SATS. Syftet är att undersöka synen på kompetensutvecklingen hos SATS ledning och de anställda, vilket innefattar hur företaget arbetar med att utveckla kompetensen hos sina anställda och vilka möjligheter samt eventuella hinder personalen upplever för kompetensutvecklingen. Andra intressanta aspekter som undersöks är vilka kompetenser som är viktiga inom SATS, hur synen på kompetensutveckling konstrueras i relation till företagskulturen och ledarskapet samt varför svaren i SATS medarbetarundersökning från 2009 skiljer sig åt gällande kompetensutveckling mellan två center i Stockholm. Jag tillämpar en kvalitativ metod med åtta intervjupersoner, fyra på respektive center. Uppsatsen visar att synen på kompetensutveckling till stor del överensstämmer mellan intervjupersonerna, att den både sker genom utbildningar och i det dagliga arbetet vilket även är i linje med SATS syn.

Ett användarcentrerat perspektiv i framtagandet av tryckt grafik är idag inte självklart. Stolthet för sin teknik, intressen som står i konflikt med varandra och dåligt anpassade verktyg är de största anledningarna till det motstånd som vuxit fram hos grafiska designers att ta till sig användarcentreringen.Syftet med detta material är att utforska möjligheterna att låta utomstående användare vara aktivt involverade i designprocessen av tryckta symboler, i detta fall vädersymboler. Mentala modeller har, tillsammans med användarcentrerade tekniker från interaktionsdesignsområdet, använts som teoretiskt metodramverk i studien. Studien har genomförts i tre faser som innefattar uppbyggandet av ett symbolbibliotek inklusive inledande testning, klustring och vidare utgallring av symboler samt utvärdering avsymbolbiblioteket med fokus på tillämpning.Resultatet visar att de användarcentrerade metoder som är etablerade inom interaktionsdesign med försiktighet ska föras över till informationsdesignsområdet. Detta för att informationshanteringen ser olika ut inom de olika disciplinerna.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskapsnivån gällande nutritionsarbete hos sjuksköterskor samt att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan vidta som ansvariga för nutritionsarbetet. Metoden som användes var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades. Att sjuksköterskor har bra kunskaper inom nutritionsomvårdnaden framkom i några studier. Sjuksköterskor ansåg till exempel att nutritionsplaner och dokumentationer av nutritionsomvårdnad var viktiga. De ansåg även att kosten var viktig för en god hälsa.

Världen genomgår ett skifte mot ett mer tjänsteorienterat samhälle och det intellektuella kapitalets värdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets värdeskapande. Forskare inom området har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjänsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jämförelse mellan professionella tjänstebolag, varför denna studie kommer att göra en jämförelse mellan revisionsbyråer och arkitektbyråer.Syftet med studien är därför att förklara två olika professionella tjänsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig åt i förhållande till varandra på grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nämnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktär med både en jämförande- och tvärsnittsdesign.

I dagens samhälle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara på medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lärande och företagets utveckling. Knowledge management är ett verktyg som underlättar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper.Syfte: Syftet med den här studien är att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till kunskapsspridning och lärande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och på vilket sätt detta påverkar de anställdas kunskap kompetens och lärande. Vidare vill vi även se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag.Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla är involverade i arbetet med knowledge management på Företaget.

Syftet med denna uppsats var att beskriva hur tjänsteproducerande IT-företag använder interna marknadsföringsaktiviteter i syfte att skapa motivation och trivsel så att personalen väljer att stanna på arbetsplatsen. Vidare var vår ambition att studera vilka interna marknadsföringsaktiviteter företag erbjöd sina anställda samt vilka aktiviteter de anställda värderade högst och lägst. För att kunna uppfylla syftet genomförde vi fallstudier på tre tjänsteproducerande IT-företag, Avantra, Frontec Norr samt Genesis-IT. Vi utförde personliga intervjuer med den personalansvariga på respektive företag för att ta reda på hur företaget arbetar med intern marknadsföring. Vidare delades enkäter ut till de anställda för att erhålla deras inställning till interna marknadsföringsaktiviteter.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad.

Det rådande samhällsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler människor än någonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste åren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, så är rekryteringen till de olika universiteten något skev. Resultatet blir att det uppstår ett enormt söktryck på vissa skolor, medan en del får svårt att fylla platserna. Ett annat dilemma är att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket också bidrar till denna effekt.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Bygg- och anläggningsbranschen betraktas som konservativ och trögutvecklad då liknande arbetsmetoder har använts sedan branschens begynnelse. Det borde finnas arbetsmetoder som är mer effektiva i förhållande till teknikutvecklingens expandering. En ny, men idag relativt oetablerad, arbetsmetod möjliggör att information integreras och samordnas i en interaktiv 3D-modell genom en hel byggprocess ? byggnadsinformationsmodellering (BIM).Denna studie har i syfte att för anläggningsbranschen belysa för- och nackdelarna med BIM som arbetsmetod, samt redogöra vilka hinder som finns och vilka åtgärder som krävs för en bredare implementering.Genom en fallstudie utvärderas detta via kvalitativa intervjuer med representanter för byggprocessens olika skeden. Intervjuerna grundar sig på en uppsättning av utvärderande frågor samt en konstruerad BIM-modell över ett verkligt anläggningsprojekt.Slutsatser som har dragits av studien är att utifrån de nuvarande arbetsmetoderna indikeras ett behov för effektivisering av samförståelse i projekt.

SammanfattningDet finns indikationer på att samarbetet mellan konstruktörer och arkitekter inte ska vara bra. Tidigare studier har gjorts inom ämnet och en av dem tittar tillbaka på hur relationen såg ut på under 20-talet respektive 60-talet. Denna rapport kommer titta på hur samarbetet ser ut idag, finns det samarbetssvårigheter mellan dessa två yrkesgrupper? Finns det något under de olika utbildningarna som skulle göra att en ökat förståelse för den andra yrkesrollen, gjorde att ett senare samarbete blev bättre? Inga personer från utbildningar intervjuas på grund av arbetstiden för rapporten, utan kommer endast ge en översikt av de två utbildningarna. För resultatet har en kvalitativ forskning gjorts.

Den här magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det är en fallstudie på åtta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den här uppsatsen är att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar på hur företagen ser på CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher.

Det som behövs för att bygga upp en fungerande organisation är av vikt i behandlingsarbete eftersom att uppbyggnaden påverkar kvaliteten på det arbete som bedrivs. För detta krävs främst en fungerande personalstyrka och syftet med denna studie är således att ta reda på huruvida det sker något arbete för att främja förutsättningar för bra behandlingsvård. För att vidare undersöka sådant som kan komma att påverka det dagliga arbetet inom organisationer har en specifik behandlingsverksamhet valts ut där fem anställda intervjuades. Dem framkomna informationen analyserades sedan utifrån olika teorier och begrepp som valts ut och som redogörs för i den teoretiska ramen. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod då denna metod tillåter en att komprimera utvalda citat som kan användas i analysen.

Kampen om studenterna blir allt hårdare för handelshögskolorna, och studieplatserna blir allt fler. Det gäller för handelshögskolorna att attrahera studenterna att just välja dem som studieplats. Handelshögskolorna är idag i en kamp där det gäller att sticka ut och erbjuda det lilla extra som skiljer en handelshögskola från dess konkurrenter. Konkurrensen är hård, och utbildningarna är oftast av samma kvalité. Ändå finns det handelshögskolor som Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg som ligger i toppskiktet.För Handelshögskolan i Karlstad gäller det att sticka ut bland de etablerade och traditionella handelshögskolorna i landet.