Sökresultat:
406 Uppsatser om Interaktiva miljöer - Sida 27 av 28
En privat sfÀr i det offentliga rummet
AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.
VarumÀrkesarbete vid intern konkurrens : en studie om hur intern konkurrens, organisationskultur och intern kommunikation pÄverkar RiksmÀklarens varumÀrkesarbete
VarumÀrkets betydelse har under de senaste Ärtiondena förÀndrats, frÄn att enbart informera om en produkt eller tjÀnst till att ocksÄ fylla ett kÀnslomÀssigt behov hos kunder. I denna studie undersöks hur RiksmÀklaren arbetar med sitt varumÀrke. Ett aktivt varumÀrkesarbete leder till att företag utvecklar ett starkare varumÀrke, vilket ofta förknippas med konsumentlojalitet. Inom mÀklarföretag förekommer intern konkurrens pÄ grund av provisionslön. SvÄrigheten i RiksmÀklarens varumÀrkesarbete ligger dÀrför i att internt ha en gemensam uppfattning om varumÀrkets betydelse.
JC : En fallstudie pÄ hur företaget JC arbetar med reklamkampanjer
Globaliseringen har lett till en mÀttad marknad. För att företag skall kunna överleva i detta hÄrda marknadsklimat sÄ har det blivit viktigt med differentiering och flexibilitet. Den ökade konkurrensen har skapat fler valmöjligheter för kunderna vilket har Àndrat pÄ deras köpvanor.För företag har det blivit viktigt att locka kunder med nÄgonting annat utöver sjÀlva kÀrnprodukten. Det har blivit viktigt att bygga en lÄngsiktig relation till kunden och fokusera pÄ produktens mjuka vÀrden. Skapandet av ett starkt varumÀrke Àr numera av högsta prioritet eftersom ett starkt varumÀrke gynnar hela företaget.
Egenskaper att beakta vid val av rapportverktyg inom Business Intelligence : En jÀmförelse av tre rapportverktyg
Denna rapport behandlar vilka egenskaper som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid val av rapportverktyg inom omrÄdet Business Intelligence. Begreppet BI Àr relativt omfattande och syftar till fÀrdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation anvÀnder för att bÀttre förstÄ sin verksamhet, sin omgivning och omvÀrld. Rapportverktyg utgör sÄledes en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vÄr uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vÄr studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i mÄnga olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lÀtta pÄ arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att lÄta anvÀndarna inom Landstinget Dalarna sjÀlva skapa en del av sina egna rapporter. MÄlet med arbetet Àr att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som Àr lÀmpligast att anvÀnda.
Strategisk ekonomistyrning i ett kunskapsföretag
Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som skulle pÄ ett mer nyanserat sÀtt visa hur det faktiska strategiarbetet bedrivs med plats för kÀnsla och intuition. Strategier Àr verktyg att nÄ drömmar om framtiden och det Àr dÀrför rimligt att anta att kÀnsla och intuition finns med som en stark bestÄndsdel. Denna studie utgÄr frÄn Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundlÀggande teorigrund Àr Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har anvÀnt denna. Dessa tvÄ modeller har sammanfogats till en analysmodell.
I POSITION ATT (TILL)ĂG(N)A (SIG) BILDER
AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.
Marbling Totem : En möbel för berÀttelser
AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.
Vem leder organisationens narrativ? : En jÀmförelse mella Kvinnojouren Emblas och RÀdda Barnens kommunikation pÄ Facebook
Det Àr inget nytt att undersöka interaktioner pÄ Facebook, dock Àr det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den hÀr studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig pÄ Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos tvÄ ideella organisationer och hur delaktiga anvÀndare Àr i organisationernas berÀttelse beroende pÄ organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och RÀdda Barnen. DÀrför Àr studiens frÄgestÀllning utformad som följande; pÄ vilket sÀtt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berÀttelser pÄ organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgÄr ifrÄn Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan anvÀnda sig av tvÄ strategier i sin kommunikation pÄ nÀtet; supersize strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer anvÀnder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förÀndrar hur organisationer bör tÀnka nÀr de skriver meddelanden pÄ nÀtet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.
Om kunden sjÀlv fÄr vÀlja
Social media Àr idag ett vÀletablerat begrepp och mediet anvÀnds flitigt av bÄde företag och privatpersoner. AnvÀndningsomrÄden innefattar allt frÄn marknadsföring till att kommunicera med andra anvÀndare. I nulÀget Àr det ett stort fokus pÄ att företag ska engagera sina kunder via detta medium för att pÄ lÄng sikt skapa kundrelationer. För ett företag innebÀr en engagerad kund nÄgon som samarbetar och genom sina handlingar skapar ett vÀrde, för bÄde kunden och företaget. Kundengagemang kan definieras som styrkan av en kunds deltagande och koppling till en organisations erbjudanden och aktiviteter, och kan pÄbörjas av antingen kunden eller företaget.
TjÀnster för energimarknaden
Svenska Energigruppen Àr ett ungt tjÀnsteföretag vars vision Àr att vara en av de ledande aktörerna inom förmedling och utveckling av mervÀrdetjÀnster för automatiskt mÀtaravlÀsta energisystem. Uppdraget som har erhÄllits frÄn företaget har fokus pÄ kartlÀggning av energitjÀnster av den typ som genom information och analys möjliggör energieffektivisering. Motivet till detta Àr att uppdragsgivarens nuvarande och framtida arbetsomrÄde omfattar just denna typ av tjÀnster. Syftet med uppgiften Àr att undersöka och utvÀrdera befintliga energieffektiviseringstjÀnster i Sverige och kartlÀgga energikonsumenternas behov av den typen av tjÀnster. Rapporten presenterar Àven lÀmpliga betalnings- och distributionsmodeller för energieffektiviseringstjÀnster. Studiens resultat Àr tÀnkt att utgöra underlag för utveckling av företagets framtida energieffektiviseringstjÀnster. Genomförandet av studien har skett till övervÀgande del med kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer i direktkontakt med energieffektiviseringstjÀnsteförsÀljare och -konsumenter samt litteraturstudier som Àr en del av förarbetet. Det har pÄvisats att energieffektiviseringstjÀnster erbjuds av aktörer som energieffektiviseringstjÀnsteföretag och energileverantörer med eget nÀt. EnergieffektiviseringstjÀnsterna har följande innehÄll som erbjuds bÄde separat och i kombination med varandra: förbrukningsstatistik, energianalys av fastigheter, effektiviseringsentreprenad, underhÄll och drift. Den gjorda undersökningen har inte pÄvisat nÄgon vedertagen kategorisering av elkonsumenter bland tre deltagande elhandelsföretag.
Kompetensutveckling i call centers, utopi eller utmaning?: genomförande och utvÀrdering av Projekt Helhetssyn vid Kalix Tele24
Detta examensarbete vill pÄvisa en möjlig vÀg till kompetensutveckling pÄ call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett vÀletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under Ätta mÄnader pÄ Kalix Tele24, med stöd och kunskap frÄn en student/handledare frÄn LuleÄ tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade pÄ att hitta förbÀttringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestÄende av personal frÄn olika delar av Kalix Tele24.
TrafikstyrningsintÀkter : Revisorers riskbedömning
Bakgrund: Internet har sedan dess introduktion utnyttjats för dess massiva potential som marknadsföringsverktyg. Utvecklingen har gĂ„tt mot sofistikerade interaktiva marknadsföÂringssystem vars frĂ€msta mĂ„l Ă€r att styra trafik pĂ„ internet. Trafikstyrningsbranschen pĂ„ inÂternet omsatte ca 6,5 miljarder dollar Ă„r 2006 globalt och förvĂ€ntas vĂ€xa kraftigt. Denna studie Ă€mnar undersöka problematik som har identifierats i aktuella rĂ€ttsfall vid intĂ€ktsreÂdovisning frĂ„n trafikstyrningssystem. Risk kan föreligga frĂ€mst genom manipulation av inÂformation och transaktioner.
Interkulturellt perspektiv i förskolan
Bakgrund
Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillrÀckliga ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att förskolan medverkar till att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl. DÀrför beslutade förskoleförvaltningen att modersmÄlstödet till Malmös förskolebarn skulle förÀndras i grunden. ModersmÄlsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina sprÄk. I den mÄngkulturella förskola pedagogerna möter idag stÀlls krav och ges utmaningar i arbetet med flersprÄkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl.
Att aktivt involvera ungdomar i gestaltningsprocessen : med interaktiv mobilteknik som verktyg för medborgardialog, exemplet VÀsterholmsstrÄket, SkÀrholmen
De senaste Ären har jag fascinerats över relationen mellan mÀnniskan och landskapet. Jag tror starkt pÄ att brukarna mÄste ha en betydande roll i planering och gestaltning av offentliga platser och jag Àr lÄngt ifrÄn ensam om att tro pÄ medborgardialogen som nyckeln till det hÄllbara
samhÀllet. MÄnga Àr de dokument som behandlar medborgarinflytande och som lyfter dess betydelse för samhÀllsbyggandet. Enligt flera lagstiftningar framgÄr det att alla mÀnniskor bör fÄ vara delaktiga i beslut som rör det samhÀlle de lever i. Samtidigt finns det idag flera grupper av mÀnniskor vars Äsikter aldrig nÄr beslutsfattande
processer.
BOEL-lampan : Utveckling av en lampa för visualisering av elförbrukning i hemmet.
Den hÀr rapporten behandlar det examensarbete som har utförts pÄ avancerad nivÄ av Elin Engquist pÄ utbildningen Innovation och produktdesign vid MÀlardalens högtskola. Arbetet har utförts under vÄren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den stÀndigt ökande konsumtionen av hushÄllsel. Artefakten har under arbetets gÄng döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.