Numera är multimedia på webbsidor mycket vanligt. Användare kan tillexempel se på filmer på sinadagstidningars webbsidor. Webbsidor har också blivit mer interaktiva. Detta beror dels på de högahastigheterna användare har på sina internetuppkopplingar, som tillåter tyngre multimedia påwebbsidorna, så som video. Teknikerna bakom de här multimedia webbsidorna heter HTML 5 ochFlash Player.

En tydlig trend i spelindustrin är spel som kan köras på flera olika plattformar. Detta är även känt sommultiplattform-spel. En av de nya spelplattformarna på marknaden är Smart-TV, det vill säga TVapparatermed internetuppkoppling och dedikerade operativsystem. Att anpassa eller utveckla nya speltill denna plattform är dock problematiskt, då den medför en helt ny användningssituation (?The 10 footuser experience?).Denna studie handlar om hur mobilspel kan anpassas till att köras på Smart-TV.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Denna rapport behandlar problematiken kring skapandet av ljud för interaktivagränssnitt placerade i en offentlig miljö - vilken typ av ljud som fungerar bäst och vad som är viktigt att tänka på i designfasen av dessa ljud. Ljud är något som ger upphov till funderingar och känslor hos lyssnare och hittills har forskningen kring ljud i stort sett endast behandlat ljudens grundläggande karaktär. Inte så mycket fokus har lagts på att försöka förstå varför vi lyssnar som vi gör och framför allt varför vi tänker och känner som vi gör när vi lyssnar. Rapporten belyser vikten av metaprodukten som innebär att uppfattningen av ljud ska ses i ett större sammanhang där de omkringliggande faktorerna är minst lika viktiga för upplevelsen som hur själva ljudet låter. Till stöd för detta hämtas även teorier både från den mer ordinära produktdesignen men också från ämnet interaktionsdesign där en människas agerande med tekniken mer ingående kan beskrivas i ord.I projektet, som behandlar en säljstation för Nike Football hos en Stadium-butik i Stockholm, designades ett antal navigeringsljud av två olika karaktärer; konceptuella ljud ? ljud som på något sätt relaterar till fotboll, samt neutrala ljud ? mer vanliga, statiska klickljud.

Denna rapport behandlar problematiken kring skapandet av ljud för interaktivagränssnitt placerade i en offentlig miljö - vilken typ av ljud som fungerar bäst och vad som är viktigt att tänka på i designfasen av dessa ljud. Ljud är något som ger upphov till funderingar och känslor hos lyssnare och hittills har forskningen kring ljud i stort sett endast behandlat ljudens grundläggande karaktär. Inte så mycket fokus har lagts på att försöka förstå varför vi lyssnar som vi gör och framför allt varför vi tänker och känner som vi gör när vi lyssnar. Rapporten belyser vikten av metaprodukten som innebär att uppfattningen av ljud ska ses i ett större sammanhang där de omkringliggande faktorerna är minst lika viktiga för upplevelsen som hur själva ljudet låter. Till stöd för detta hämtas även teorier både från den mer ordinära produktdesignen men också från ämnet interaktionsdesign där en människas agerande med tekniken mer ingående kan beskrivas i ord.I projektet, som behandlar en säljstation för Nike Football hos en Stadium-butik i Stockholm, designades ett antal navigeringsljud av två olika karaktärer; konceptuella ljud ? ljud som på något sätt relaterar till fotboll, samt neutrala ljud ? mer vanliga, statiska klickljud.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Denna uppsats behandlar förutsättningarna för TV på Internet, som vi i detta fall kallar bredbandstelevision. Det vi vill granska är bredbandstelevisionens hot och möjligheter. Detta gäller för så väl branschen, marknaden och i hushållen runt om i Sverige. Hoten och möjligheterna vill vi undersöka ur både sändaren och mottagarens perspektiv. Vi har även koncentrerat oss på att kartlägga olika delar inom bredbandstelevisionen.

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys.

Bakgrund: Barn har alltid haft andra förutsättningar än deras föräldrar. En skillnad idag jämfört med tidigare generationer är bland annat tillgång till nya medier för nöje, interaktion och informationssökande. Ett sätt att umgås på, är genom interaktiva onlinespel i en virtuell värld som aldrig tidigare varit möjligt. Detta har i vissa avseenden inneburit att frågor ställts över dess nackdelar i kontrast till den tjusning som onlinespelandet innebär. Syfte: Att beskriva och analysera hur föräldrar upplever ett problematiskt onlinespelande.

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvårigheter och b) Att pröva och utvärdera grupphandledningsmodellen som lärmiljö, där den gemensamma utgångspunkten är gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhållningssättet bakom studien ligger nära det interaktiva perspektivet, där utgångspunkten är frågeställningen om vad vi kan lära av de svårigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krävs en samverkan över disciplingränserna och kopplingen mellan teori och praktik måste stärkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgångspunkt för lärande. Kunskapsutvecklingen ska förstås som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstår genom människors inbördes interaktioner och relationer är ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mänskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning är en ansats som inbegriper både teori och metod, vilket innebär att studiens metod inte kan hanteras på traditionellt sätt.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och dilemman som uppstår när tre lärare medierar begrepp i matematik med hjälp av olika artefakter. Syftet är också att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslärande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman när lärare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie både verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lärare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess användes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses användandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

The purpose of this paper is to examine how seams in an interactive system should be managed. Seamsin this study refer to the boundaries that arise when users move between for example differentsoftware, products or positioning systems. These seams are a cornerstone of the relatively unexploredarea called seamful design, which is based on that users can avail highlighted seams through activeparticipation in the use of a system. To analyze this area, seamful design is applied to the developmentof an interface of a smoothie vending machine. This smoothie machine thus provides the analyzedinteractive system, which the research questions are applied to as well as answered by.