I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillämpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjälper klättrare att minnas moment från topprepskursen.Svenska klätterförbundet vill utforma ett material med information om klättringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klättrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att påminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgängligt men är inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrån teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av åtta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrån designförslaget..

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka om hjärtfrekvensen (HF) hos elever uppvisar könsskillnader vid traditionellt feminina och traditionellt maskulina aktiviteter.Vilken HF uppmäts för flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?Hur skiljer sig den uppmätta HF mellan flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?MetodUtifrån forskning om vad som anses manligt och kvinnligt genomfördes en och samma lektion på tre klasser i årskurs 7 och 8. Lektionen innehöll ett maskulint moment och ett feminint moment. I varje klass undersöktes 4-7 elever av varje kön, dessa valdes ut slumpmässigt. De utvalda eleverna bar pulsband och deras HF registrerades och jämfördes.ResultatResultatet visar att pojkar har en något högre medel- och maximal HF än flickor under båda momenten, dessa skillnader är emellertid inte signifikanta.

Syftet med studien är att utvärdera hur olika typer av undervisningsformer påverkar begreppsförståelsen och inlärningen. Här jämförs datorsimuleringar med demonstrationer.Studien genomfördes på två grupper i Fysik A i årskurs 2 på gymnasiet, NV-programmet. Innan studien påbörjades hade eleverna haft kontakt med det fysikaliska begreppet rörelse endast på högstadiet. Det vill säga, det som undersöktes var första kontakten på gymnasienivå. Samma diagnos användes före och efter studien.

Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Syfte och frågeställningar:Studien avser att undersöka om högstadieelever får prova på friluftsliv och utevistelse i sin idrottsundervisning utifrån kunskapsmålen i Lgr 11 samt hur nöjda de är med momentet friluftsliv och utevistelse.Frågeställningar:Vilka moment inom ämnet friluftsliv och utevistelse får eleverna prova på i sin idrottsundervisning utifrån kursplanen?Hur ser de inbördes förhållandena ut mellan momenten inom friluftsliv och utevistelse i idrottsundervisningen enligt eleverna?MetodTotalt deltog 124 högstadieelever från en skola i Danderyds kommun. Eleverna fick besvara en pilottestad enkät med frågor om deras undervisning i friluftsliv och utevistelse. Enkäten utformades efter kunskapsmålen i Lgr 11. Insamlad data bearbetades i Excel och Statistica.Resultat:Resultatet visade att de flesta elever upplever att de fått prova på samtliga moment inom friluftsliv och utevistelse i skolan enligt Lgr 11.

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne i skolans värld som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets ämnesplan för ämnet Geografi på gymnasial nivå framkommer det med all önskvärd tydlighet att såväl exkursioner, fältstudier, laborationer som övningar ska ingå i undervisningen, för att åskådliggöra den mångfacetterade värld vi lever i. I nya rön från Skolverket beskrivs situationen i de högre åldrarna, med avseende på inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk.Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa vikten av praktiska moment inom ämnet geografi, på gymnasial nivå, genom att undersöka lärares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssätt. För att kunna undersöka detta har vi använt oss av en intervjustudie, där fyra geografilärare (på gymnasial nivå) från fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet påvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillämpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten.