Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur djur i omvÄrdnaden för Àldre inom sÀrskildaboende pÄverkar Àldres psykosociala vÀlbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudiemed 15 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn ELIN samt databaserna Cinahl,PubMed och Science Direct. Studier har ocksÄ erhÄllits via manuell sökning. Huvudresultat:Studier visade pÄ att djur inom sÀrskilda boenden pÄverkade Àldres psykiska och socialavÀlbefinnande till det bÀttre.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlÀrarnas lÀromedel förhÄller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger pÄ halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelÀrare; tvÄ lÀrare undervisar i Idrott och hÀlsa, en lÀrareundervisar i Biologi och tvÄ lÀrare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har Àven genomförten lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrÄn en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i lÀromedlen varpÄ den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvÀrdigt alternativ.

Jag har utgÄtt frÄn premissen att djur bör tillskrivas rÀttigheter, och dÀrefter analyserat huruvida utilitarismen kan anvÀndas för att ge djur rÀttigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket lÄg nivÄ av en direkt rÀttighet (nÀmligen rÀttigheten att fÄ sina intressen visade lika hÀnsyn som andras intressen) men inte kan ge nÄgra mer garanterade rÀttigheter utöver denna. Utilitarismen brottas ocksÄ med mÄnga grundlÀggande problem, bland annat frÄgan om hur man kan jÀmföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och dÀrför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivÄ av rÀttigheter jag sökt efter hÀr. Inte heller naturrÀttsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nÀtverk av rÀttigheter, men eftersom naturrÀttsteorin sjÀlv inte kan förklara vilken grund dessa rÀttigheter vilar pÄ sÄ kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs ocksÄ upp, och den verkar vila pÄ ett stadigt fundament: andras rÀttigheter gentemot mig Àr giltiga i den mÄn jag ger dem till andra (och mina rÀttigheter gentemot andra Àr giltiga i den mÄn dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rÀttigheter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om och hur medverkandet i en organisation som BNI kan hjÀlpa dess medlemmar att identifiera och etablera relationer. Organisationen erbjuder dess medlemmar en möjlighet att genom en serie av interaktioner med varandra utbyta referenser; genom utnyttjandet av varandras kontaktnÀtverk. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie pÄ BNI Uppsala. Studien bestÄr av djupintervjuer med regionsansvarig och fyra medlemmar, en observationsstudie av ett frukostmöte samt studerandet av diverse sekundÀrdata. Genom vÄr analys gentemot aktuell teori inom Àmnet har vi kunnat pÄvisa medlemmarna erbjuds en plattform för bÄde sociala och affÀrsmÀssiga interaktioner och dÀrigenom etablerandet av relationer med andra aktörer.

Bipacksedlar som medföljer lÀkemedelsförpackningar Àr den viktigaste skriftliga informationskÀllan för mÄnga patienter. DÀrför Àr det viktigt att en bipacksedel Àr lÀtt att förstÄ sÄ att patienten har nytta av den. Syftet med detta arbete Àr att granska bipacksedlar frÄn tre olika lÀkemedelsgrupper och bedöma hur vÀl de uppfyller kraven. I en svensk rapport har nyligen publicerats en metod för att studera bipacksedlarnas lÀsbarhet och denna metod anvÀndes Àven för att granskningen i detta arbete. I metoden anvÀnds ett formulÀr som poÀngsÀtter olika delar i bipacksedeln.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.

Studien har syftat till att skapa förstĂ„else för hur verkligheten kan upplevas för personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner och/eller queer (H/B/T/Q), idag i Sverige. Vi hade en explorativ ansats utifrĂ„n detta syfte och anvĂ€nde oss av Grounded theory som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 11 H/B/T/Q-personer i Örebro, och vi fann ett antal centrala teman som var Ă„terkommande i intervjuberĂ€ttelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen pĂ„verkade den egna processen mot ett öppet liv som H/B/T/Q-person eller ett mer dolt. Det framkom ocksĂ„ att det fanns en koppling mellan öppenhet i detta avseende och psykiskt vĂ€lbefinnande.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

My essay, All animals were hurt during the making of this art ? En uppsats om döda djur i konsten med utgÄngspunkt i Nathalia Edenmont, Marco Evaristti och Guillermo Vargas verk, deals with dead animals in art. It is a comparative study with a starting point based on the work Star, 2002 by Nathalia Edenmont, Helena, 2000 by Marco Evaristti and Eres lo que lees, 2007 by Guillermo Vargas. I examine why dead animals in art upsets and provokes us, and why the artists choses to use dead animals as material in their artworks. I do this by the help och Steve Baker and Anthony Julius theories concerning animals in art and transgressive art.

Denna studie beskriver hur butiksförsÀljares kÀnsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. ButikssÀljarnas kÀnsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren pÄverkar de anstÀlldas kÀnsloarbete genom att anvÀnda sig av olika incitament. För att undersöka butikssÀljarnas kÀnsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv anvÀnds. Studien pÄbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument frÄn kosmetikkedjan.

Abstract Titel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontext Författare: Niemi, Carolin & Widerberg, Susanne Syftet med vÄr uppsats Àr att diskutera om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom omrÄdet djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom omrÄdet samt fritidspedagoger. Arbetet utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka resultat kan pÄvisas pÄ valda institutioner? samt Hur kan ovanstÄende resultat relateras till arbete med barn pÄ fritidshem? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar pÄ vanliga fritidshem, en person arbetar pÄ en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hÀstunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi. Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var kÀnt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssÀttet inom ÀldrevÄrden.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.

The aim of this study was to investigate whether there is a social-psychological relevance in allowing animals to be involved in therapy work. I have examined if the animals may contribute to effects on human relationships between caregivers and patients, and if the animals can contribute to helping patients to achieve better well-being. Through previous research and a quantitative interview I have received answers to the following questions: How are animals used in the treatment work? How do animals affect the relationship between caregiver-patient? In what ways do animals in treatment affect relationships between people? How do the professionals who work with animals believe that animals can affects the patient? I have interviewed people working in different kinds of treatment work using animals. The areas examined include work with animals at youth care, police, disability care, elderly care and school.

Anledningen till att djur behöver sjukgymnastik Àr densamma som för mÀnniskor. Sjukgymnastik anvÀnds som rehabilitering efter skada, för att hantera t.ex. muskuloskeletala problem samt för att minska risken för skador. Studier frÄn Irland och Storbritannien visar att det finns ett vÀxande intresse för djursjukgymnastik. I Sverige Äterfinns de flesta djursjukgymnaster inom privat djurhÀlsovÄrdsverksamhet dÀr veterinÀrer och djursjukgymnaster samarbetar.