?Extended-spectrum ?-lactamases? (ESBL) Àr idag ett stort problem inom humanmedicinen men börjar Àven skapa problem inom veterinÀrmedicinen. ESBL-produktion hos bakterier medför resistens mot cefalosporiner av 3:e generationen, som Àr viktiga antibiotika mot infektioner med gramnegativa bakterier. Resistensen Àr överförbar mellan bakterier, och spridning frÄn djur till mÀnniskor kan ske. Ofta Àr bakterier med ESBL-produktion samtidigt resistenta mot flera andra grupper av antibiotika.

As the population of senior citizens increase, various housing options are required for an increasing competitive environment within elderly care. This study addresses the concept of profile housing for the elderly by outlining its definition and providing options for the different kinds of housing options available within the municipalities of Stockholm and Solna. The study reveals that these locations have different definitions of what constitutes a profile home. Based on this, should one assume there are further definitions to cover additional municipalities?     This study also touches upon how a group of senior citizens would perceive their living conditions if relocated into such housing. Members of the group have also expressed that they would like to go about their daily activities as they have prior to being relocated. They want health professionals to enable and encourage participation in various daily activities..

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sÀtt att konsumera. I relation till faktorer baserade pÄ ?social identity theory? (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men ocksÄ egna individuella upplevelser om pÄverkan pÄ det egna konsumtionssÀttet hos kvinnor i Äldern 20-24 Är. StrÀvan efter att uppnÄ en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs pÄverka sÀttet att konsumera.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga en grupp tonÄrskillars ridintresse samt att se hur detta intresse kan ha pÄverkat deras identitetsutveckling. Deltagare i studien var sex tonÄrskillar i Äldrarna 17 till 19 Är. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av öppna, explorativa tematiserade intervjuer. Resultaten visade att det framförallt var tvÄ saker som var viktiga för killarna med deras ridintresse, dels att prestera genom tÀvlande och dels kontakten med hÀsten. Andra saker som ocksÄ hade viss betydelse var det sociala umgÀnget med andra mÀnniskor som rider samt utövandet av en idrott.

Revisionen Àr en gedigen process med mÄnga och omfattande interaktioner mellan revisorn och företaget, den har en viktig funktion, inte bara i sin roll som kontrollorgan utan ocksÄ som hjÀlp för företagen i deras ekonomifunktioner. Revisionen har en mÀngd externa intressenter, deras möjlighet att ta del av revisionen inskrÀnker sig till revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har blivit kritiserad bland annat pÄ grund av dess standardiserade utformning och brist pÄ information. SmÄföretag Àr viktiga för samhÀllsekonomin och dessa Àr till stor del beroende av lÄnefinansiering frÄn banker. Förslag om avskaffande av revisionsplikten för mindre företag gör det intressant att undersöka hur kreditgivarna beaktar revisionsberÀttelsen vid en kreditbedömning.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

VÄr studie Àr ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger pÄ ettkvalitativt synsÀtt dÀr vi bland annat har anvÀnt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vÄrt utförande med eleverna. Syftet medvÄrt utvecklingsarbete Àr att belysa hur lÀrare kan arbeta och förhÄlla sig för attfrÀmja elevers sjÀlvkÀnsla. I studien framkommer det hur lÀrare genom dialoger, ettdemokratiskt förhÄllningssÀtt och olika former av interaktioner pÄ ett positivt sÀttkan stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla.

Det elnĂ€t som vi nyttjar idag Ă€r uppbyggt sedan 1900-talets början och Ă€r byggt för att hantera den 50 Hz som anvĂ€nds vid kraftöverföring. PĂ„ senare tid har vĂ„rt elnĂ€t börjat nyttjas för annat Ă€n bara kraftöverföring. Det kan handla om kommunikation mellan apparater eller kommunikation till elbolagen för fjĂ€rravlĂ€sning av elmĂ€tare. Denna kommunikation sker pĂ„ högre frekvenser Ă€n 50 Hz och strĂ€cker sig vanligtvis frĂ„n 9 kHz – 95kHz beroende pĂ„ vilket system man anvĂ€nder. Det faktum att vĂ„ra apparater har utvecklats i ett högt tempo har Ă€ven det lett till att dessa anvĂ€nder en modernare teknik som alstrar högfrekventa signaler pĂ„ vĂ„rt elnĂ€t. NĂ€r nu vĂ„rt elnĂ€t, som Ă€r byggt för att hantera 50 Hz, utsĂ€tts för alltmer högfrekventa signaler sĂ„ uppstĂ„r nya problem i vĂ„rt elnĂ€t och det jordsystem vi har idag Ă€r inte tillrĂ€cklig för att hantera de högre frekvenserna. Skyddsjorden som finns i vĂ„ra hem finns för att förhindra att mĂ€nniskor och djur skall komma att skadas av elektriska strömmar.

I det hÀr arbetet presenteras en studie frÄn ett projekt som Àgde rum i KolmÄrden djurpark sommaren och hösten Är 2003. Projektet bygger pÄ ett uppdrag frÄn jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grÀvlingar i fÄngenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grÀvlingarnas naturliga beteende studerats under fyra perioder frÄn juni till september samma Är. Det som studerats under perioden Àr grÀvlingarnas olika beteenden, lokationen i grÀvlingshÀgnet samt fysiologiska parametrar sÄ som hjÀrtfrekvens och kroppstemperatur hos grÀvlingarna.

I denna uppsats jÀmförs i ett posthumanistiskt perspektiv tvÄ svenska romaner som diskuterar medvetandets natur och grÀnserna för det mÀnskliga. I En levande sjÀl frÄn 1980 av Per Christian (PC) Jersild (f. 1935) konfronteras vi med djur som utsÀtts för plÄgsamma djurförsök och med uppfödandet och programmerandet av aborterade mÀnskliga fosterhjÀrnor som skall utnyttjas som biodatorer i intelligenta maskiner. I SÄngen ur det kinesiska rummet frÄn 2014 av Sam Ghazi (f. 1967) stÄr i stÀllet möjligheten till en rent artificiell intelligens i fokus.

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mÀns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhÀllet de senaste Ären, Àr utgÄngspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur mÀn konstruerar sin identitet utifrÄn sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssÀtt för att söka svar pÄ hur mÀn i Äldern 20-30 Är konstruerar sin identitet utifrÄn sin kropp med ett sÀrskilt fokus pÄ penisen och dess inverkan. Det utfördes Ätta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrÄn valda delar av olika diskursanalytiska angreppssÀtt och Àven Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.

Det svenska vÀlfÀrdssystemet Àr ett komplext system som inkluderar en mÀngd olika servicefunktioner, olika former av stödjande verksamheter och olika finansieringsmodeller. Det kombinerar ett professionellt utförande med en serviceinriktning. DÀr finns en avsaknad av utvÀrderingar om hur individer utnyttjar de olika samverkande komponenterna i systemet. Komplexiteten begrÀnsar möjligheterna till att studera interaktioner mellan dess olika delar.Termen ?kommundiagnos? introducerades i Sverige under 1970-talet.

Bakgrund: OmvÄrdnad ska byggas pÄ en holistisk och humanistiskt mÀnniskosyn. Den palliativa omvÄrdnadens fokus ligger dessutom pÄ patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en vÀrdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vÄrdens uppgift som lindring av lidande och ÄterstÀllning av hÀlsa grundad i mÀnniskan sjÀlv samt i dess interaktioner till andra mÀnniskor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvÄrdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie.

Denna studie handlar hur konsumenter so?ker information om produkter via internet. Det talas om att konsumenter genomga?r en process, kallad beslutsfattandeprocessen, da? konsumenten avser att genomfo?ra ett ko?p. Den mest citerade beslutsfattandeprocessen besta?r av fem steg, da?r det andra steget i processen utgo?rs av informationsso?kning.