SammanfattningDe kÀnslor som serviceanstÀllda visar upp i sitt arbete pÄverkar kundernas sinnestÀmning och deras instÀllning till en organisation. DÀrför kan företag ha nytta av de anstÀlldas uppvisade kÀnslor för sitt vinstsyfte. KÀnslomÀssigt arbete med mycket kundkontakter visade sig krÀva att den anstÀllde mÄste undantrycka sina verkliga kÀnslor och stÀndigt visa upp ett glatt yttre. I dessa möten tvingas man hantera bÄde sina egna och andras kÀnslor vilket leder till att den anstÀllde kommer att kÀnna sig avpersonifierad och oÀkta. Hon upplever en kognitiv dissonans dÀr agerandet krockar med hennes egna vÀrderingar.

UtgÄngspunkten för denna rÀttskomparativa uppsats grundar sig i det Svenska och Finska djurskyddet. Arbetet bygger pÄ en traditionell juridisk metod, med vilande tyngdpunkt pÄ lagstiftningen och dess motiv. Sverige har sedan 1988 besuttit ett av vÀrldens starkaste djurskydd och har Àven varit en influens i skapandet av Europeiska Unionens och andra lÀnders djurskyddslagstiftning. Oaktat att Finland Àr ett av Sveriges grannlÀnder, har de en helt annan syn pÄ djurskydd och framförallt hÄllandet av djur. Detta visar sig i de tvÄ olika lagstiftningarna, Àven om de influeras av EU-lagstiftning.

Jag har gjort en serie mönster som handlar om genetiskt modifierade grödor och djur. Eftersom mytbildningarna kring gentekniken löper amok, har jag haft svÄrighet att faststÀlla fakta. Jag har dÀrför valt att hÀnge mig Ät fantasin. Den bildvÀrld jag försökt skapa handlar om att vistas i grÀnslandet mellan fakta och fiktion utan att kunna fÄ nÄgra klara svar.Jag har velat hitta en spÀnning mellan en vacker och dekorativ yta och ett makabert innehÄll. Mönstret Àr vackert att se pÄ till en början för att vid en nÀrmare titt avslöja mindre behagliga detaljer.Till mina mönster har jag hÀmtat inspiration frÄn medeltida symbolik och bildkonsten kring sekelskiftet Är 1500, dÄ nya kontinenter och kulturer upptÀcktes.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

PÄ gÄrden Nora Lantbruk bedrivs idag en mjölkproduktion med 100 mjölkande kor i ett stall byggt 1999. Företaget bildades 1999 av tvÄ lantbrukare i omrÄdet som slog samman sin produktion och byggde ett nytt mjölkstall dÄ de befintliga mjölkstallarna var uttjÀnta. Mjölkkorna finns idag pÄ gÄrden i Hol, kalvarna flyttas vid tvÄ mÄnaders Älder till den andra gÄrden cirka tvÄ kilometer dÀrifrÄn dÀr de föds upp och semineras. Kvigorna flyttas tillbaka till gÄrden i Hol strax innan kalvning. Mjölkstallet Àr i dagslÀget i behov av en upprustning och den befintliga mjölkanlÀggningen behöver inom kort bytas ut pÄ grund av Älder och slitage. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ mer kunskap inför en framtida planering av gÄrden i Hol och för en rationaliserad drift inom företaget Nora Lantbruk.

Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen pÄ en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrÄn Vygotskijs teorier om att barns sprÄkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör dÀrför ocksÄ vad det Àr som pÄverkar kommunikationen sÄsom samspelet och bemötandet. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i sprÄkliga situationer som sker dagligen pÄ förskolan. Vi vill ocksÄ undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer pÄ den hÀr specifika förskolan.

Upplevd likhet med mÄlpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primÀra syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mÄl-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades frÄn MÀlar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade tvÄ signifikanta disordinala interaktioner dÀr svenska deltagare kÀnde signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk Àn icke-svensk mÄlperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk Àn svensk mÄlperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan Àldre och yngre deltagare.

Sedan sin introduktion pÄ 1940-talet har antibiotika varit nÄgra av de viktigaste lÀkemedlen vi har, bÄde inom human- och veterinÀrmedicin. De anvÀnds för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. VÀrlden över har det ocksÄ anvÀnts i tillvÀxtstimulerande syfte i varierande grad, och pÄ sina hÄll fortfarande Àven idag. DÄ administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lÄng tid vilket medför stora resistensproblem i det lÄnga loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem lÀnders antibiotikaresistenslÀge ser ut idag och vad som pÄverkar det. Detta uppnÄddes genom jÀmförelser av lÀndernas antibiotikaanvÀndning och resistenslÀge pÄ gris, exemplifierat genom tre olika bakterier ? MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De lÀnder som studerades var Sverige, Danmark, NederlÀnderna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan lÀnder Àr exempelvis huruvida antibiotika fÄr anvÀndas i tillvÀxtstimulerande syfte, om antibiotika mÄste vara receptbelagt och om det anvÀnds i profylaktiskt syfte.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

I Sverige bor största delen av befolkningen i tÀtorter. De flesta tÀtorter vÀxer antingen befolkningsmÀssigt eller ytmÀssigt. I dagens stressade samhÀlle, blir utemiljön allt viktigare. Att ha nÀra till grönomrÄden med rikt djurliv, har en positiv inverkan pÄ mÀnniskan och Àr bra för ÄterhÀmtning. Med grönomrÄden som innehÄller variation av vÀxter skapar vi en god livsmiljö för bÄde mÀnniskor och djur.

?En naturlig trĂ€dgĂ„rd ? ett gestaltningsförslag med biologisk mĂ„ngfald? handlar om hur man fĂ„r in naturen i trĂ€dgĂ„rden. Hur gör man för att förbĂ€ttra den biologiska mĂ„ngfalden i sin egen trĂ€dgĂ„rd och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggör möten mellan mĂ€nniska och natur? Ämnet biologisk mĂ„ngfald i trĂ€dgĂ„rden Ă€r intressant och har potential att bli en framtida trĂ€dgĂ„rdstrend som bĂ„de branschen och allmĂ€nheten kan anamma. Arbetet utgĂ„r frĂ„n den biologiska mĂ„ngfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som fĂ„r en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlÀgga likheter och skillnader i inlÀrning hos mÀnniskor/djur och artificiella system genom att jÀmföra inlÀrningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen Àr att detta i förlÀngningen bidrar till ökad förstÄelse för och dÀrmed förbÀttrad interaktion mellan artificiell och mÀnsklig intelligens. Arbetet bygger i huvudsak pÄ teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jÀmfördes med dagens kunskap om artificiell intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nÀtverk genomfördes.