Det Àr oÀndligt det som finns att tillgÄ, de platser som finns att uppehÄlla sig vid, det som finns att skildra. De mÀnniskor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan vÀlja att anvÀnda sig av.Jag vÀljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex mÀnniskor, tvÄ fÄr och tretton rÀvar, ett antal trÀd och nÄgra olika slag av mark. Jag bestÀmmer mig för att utgÄ ifrÄn en symmetri med ett hus i mitten lÀngst bak i bilden. MÀnniskorna placerar jag ut mer eller mindre vÀnda mot varandra eller vÀnda ifrÄn varandra i en spegelsymmetri.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrÄn ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna Àr, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet pÄ arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares kÀnsloupplevelser i samband med ritualer pÄ arbetsplatser. UtifrÄn en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anstÀllda pÄ olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har anvÀnds för att förklara och ge en djupare förstÄelse för ritualer och medarbetarnas kÀnsloupplevelser i samband med ritualer pÄ arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till kÀnsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

We?re all aware that technology progresses forward with giant leaps on a daily basis. In one-way or another this affects us in our everyday life. It can affect us in the way we?re shopping, communicating, researching, planning future events or how we choose to be entertained. That the web is an increasingly stronger tool for communicating in more or less every type of business is becoming more evident for people.

Efter att ha fÄtt förfrÄgningar frÄn branschen har vi valt att i vÄrt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska vÀrderas vid förmedling frÄn dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgÀnglig prislista att utgÄ frÄn vid prissÀttning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svÄrt att fÄ fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstÄr frÄn att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. VÄrt mÄl var att hitta ett system dÀr varje kalv vÀrderas utifrÄn dess kvalité, och som talar om pÄ ett tydligt sÀtt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sÄdant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrÄgar och Àven i förvÀg kunna kalkylera med ?rÀtt? pris pÄ de kalvar som produceras i den enskilda besÀttningen.

HÀstvÀrlden Àr för de engagerade tjejerna en plats dÀr de kan hantera den moderna ambivalensen. Gemenskapen med de andra hÀsttjejerna skapar trygghet, det blir en frizon frÄn vardagen utanför stallet. Den skapar Àven förestÀllningar om kvinnlig identitet, men det Àr snarare omvÀrlden som applicerar kvinnliga egenskaper till hÀstvÀrlden. HÀsttjejerna sjÀlva anser att de inte behöver bry sig om sitt utseende, inte Àr rÀdda för att ramla av och Àr tÀvlingsinriktade..

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Den hÀr c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar pÄ barn som anvÀnder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sÄdant beteende kan leda till i form av olika ÄtgÀrder. I ett nyligen framlagt slutbetÀnkande frÄn DEJA, delegationen för jÀmstÀlldhet (SOU 2010:99), stÀlls frÄgan om barns stora representation i specialpedagogiska ÄtgÀrder sker pÄ andra premisser Àn inlÀrningsmÀssiga svÄrigheter. Kan sociala och beteendemÀssiga orsaker ligga till grund för ÄtgÀrderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frÄgor som fokuseras i sammanhanget, Àr huruvida exkludering av barn frÄn den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och vÀrdesystem som rÄder inom skolan.

This thesis concerns the mesolithic relation towards animals and hunting habits among people in Skateholm, TĂ„gerup and VedbĂŠk - BĂžgebakken. The aim is to look at the societies from a cultural point of view and demonstrate that the people living there identified themselves with animals and adapted their lives, their hunting and their burial customs according to rituals and believes concerning animals in their surroundings. The result is convincing and clearly shows that animals where treated differently in manors which can only be explained with specific cultural relations towards different kinds of animals..

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

VeterinÀr beteendemedicin Àr ett relativt nytt omrÄde. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sÀllskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinÀrer och djurpsykologer ser pÄ sin egen kompetens inom omrÄdet. Dessutom till att undersöka vad veterinÀrer och djurpsykologer har för instÀllning till beteendemodifierande lÀkemedel och produkter. Samt slutligen att fÄ en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande lÀkemedel och produkter som anvÀnds till hund och katt.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Denna C-uppsats i socialpsykologi syftar till att undersöka hur en grupp gymnasieelever reflekterar kring sina egna och andras erfarenheter av grupptryck. Arbetet ska bidra till att fÄ en förstÄelse för socialpsykologiska interaktioner som Äterfinns i resonemanget kring grupptryck. Arbetet grundar sig pÄ intervjuer av fem gymnasielevers upplevelser av grupptryck och anvÀnder hermeneutiken i sin metodologi. Empirin analyseras genom tre teorier som behandlar olika perspektiv pÄ grupptryck; beteende, existentiellt och intersubjektivt. Dessa teorier Àr Social Proof, Sartres Ond Tro samt Meads intersubjektivitet.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen dÄ företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om chefer verkligen har sÄ stor betydelse som den allmÀnna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med sÀrskilt hÀnseende till bibehÄllandet av företagskulturen dÄ ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda pÄ och klargör chefens betydelse för bibehÄllandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhÄllandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi dÀrefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien. Slutsatser: VÄr slutsats Àr att ledaren som levt och verkat i företagskulturen har stor betydelse för företagskulturbevarande vid företagsexpansioner, dÄ denne vet vad företaget vill förmedla till de nyanstÀllda. Ledaren har i sin position inflytande att pÄverka de anstÀllda i exempelvis interaktioner och vÀrderingsbildande..