Aktivitetskort som pedagoger kan anvÀnda med barn i Äldrarna 5-6 Är pÄStenby 4H-gÄrd i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv kÀnsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle fÄ en ökadförstÄelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehÄller fakta, bilder,sÄnger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frÄgor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

I denna uppsats utreder jag tvÄ olika kristna sÀtt att se pÄ djur. Dels undersöker jag den historiskt sett vanligaste kristna synen pÄ djur, som jag har valt att kalla för den traditionella kristna synen. Dels undersöker jag en mer modern och djurvÀnlig kristendoms syn pÄ djur, som jag har valt att kalla för en alternativ syn. Jag har utfört detta i form av en litteraturstudie utifrÄn en hermeneutisk metod. Den alternativa kristna synen skÀnker djuren en större betydelse i den kristna lÀran Àn den traditionella synen pÄ djur.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som lÀste för en specialtrÀnad hund, vÀcktes vÄr nyfikenhet för möjligheten att anvÀnda sig av djur i undervisningssyften. VÄr utgÄngspunkt Àr att studera hur barn kan trÀna upp sina lÀsfÀrdigheter. AvgrÀnsningen i studien innebÀr att vi har för avsikt att studera yngre barns, i Ärskurs 2, upplevelser av att lÀsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, dÀr 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att lÀsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att nÀr eleverna talade om lÀsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att lÀsa för sin hund.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.

Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och pÄ svenska gÄrdar. TrÄkigt nog blir inte alla djur vÀl omhÀndertagna av sina Àgare, det Àr dÄ djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift Àr att kontrollera vÀlmÄendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhÀndertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gÄ till, bl.a.

Vi studerar mÀnniskans kÀrlek till djur i allmÀnhet och till hundar i synnerhet. En kÀrlek som tar sig mÄnga uttryck men som Àr kopplad till ett förmÀnskligande av hunden. MÀnniskan avlar och uppfostrar för att fÄ den typ av hund hon vill ha. Det handlar om att ta kontroll över naturen och omforma den för att passa in i mÀnniskans moderna samhÀlle. Djurens betydelse för mÀnniskan Àr förÀndrat, frÄn att ha varit objekt Àr djuren idag subjekt.

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem Är. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okÀnt djur, vattenloppan. Aktiviteten dÀr jag Àven stÀllt frÄgor till barnen angÄende bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera tvÄ grupper som möter dessa djur antingen med hjÀlp av bild och video eller med verkliga djur.

Arbetsterapi Àmnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter pÄ mÀnniskans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmÄga, vilket Àr en förutsÀttning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlÀgga forskning kring djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen djuren har pÄ individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsomrÄdena djurÀgarskap och djurterapi.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

Bakgrund: Djur har under vÀldigt mÄnga Är varit en del av mÀnniskans vardag frÄn början i form av vakt och jaktdjur. Idag anvÀnds djuren mer som sÀllskap och familjemedlemmar. Hundar och mÀnniskor har genom Ärhundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. MÄnga Àldre personer har idag husdjur som enda sÀllskap nÀr barnen flyttat ut och make/maka gÄtt bort. NÀr personen mÄste flytta till ett vÄrdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt djur för att mÄnga vÄrdboende idag inte tillÄter djur dÀr.

Mul- och klövsjuka (MKS) Àr en av vÀrldens mest smittsamma djursjukdomar som leder till stora produktionsbortfall och stort djurlidande. Sjukdomen drabbar bÄde vilda och domesticerade klövbÀrande djur. Orsaken Àr ett virus, som det finns sju olika serotyper av. Stora delar av vÀstvÀrlden Àr fria frÄn MKS, medan det i Kenya och hela östra Afrika sker flera utbrott varje Är. Hur problemet behandlas skiljer sig dÀrmed kraftig mellan Sverige och Kenya.

Trypanosomiasis hos djur, Nagana, Àr ett problem för djurhÀlsa och ekonomi i stora delar av Afrika. Sjukdomen orsakas av parasiten trypanosoma som sprids mellan vilda och tama djur och mÀnniskor via tsetseflugor. Den orsakar nedsatt produktion och ökad dödlighet. MÄnga olika ÄtgÀrder vidtas för att motverka problemet, bÄde storskaligt och lokal nivÄ. Dessa kan bestÄ i bÄde kontroll av tsetseflugorna och bekÀmpning av parasiten direkt.

I Sverige har medellivslÀngden ökat under det senaste seklet. Detta stÀller krav pÄ en anpassning i samhÀllet för att tillgodose den Àldre populationens behov. SÀllskapsdjurs goda effekter pÄ hÀlsan började uppmÀrksammas inom vÄrden pÄ 1700-talet. Idag anvÀnds djur i vÄrden frÀmst inom Àldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar ligger i att förebygga hÀlsorisker och tillvarata det friska hos varje individ.

MÀnniskan har funnits i nÀstan tvÄ hundra tusen Är, och hunden har varit ett husdjur hÀlften sÄ lÀnge. Evolutionen har format mÀnniskan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. MÀnniskans avancerade perceptionsförmÄga krÀver en komplicerad neurologisk struktur som lÀtt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan mÀnniskan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla mÄnga mÀnskliga behov. Animal-Assisted Activity Àr mÄlinriktade aktiviteter för att öka mÀnniskans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.