Skuggor har länge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnärliga arbete. Skuggor av glas berättar inte bara om den yttre formen utan förmedlar även något från glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella är ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i våra kroppar. Kunskap som vi ännu inte greppat med vårt intellekt.

Vår studie är ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger på ettkvalitativt synsätt där vi bland annat har använt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vårt utförande med eleverna. Syftet medvårt utvecklingsarbete är att belysa hur lärare kan arbeta och förhålla sig för attfrämja elevers självkänsla. I studien framkommer det hur lärare genom dialoger, ettdemokratiskt förhållningssätt och olika former av Interaktioner på ett positivt sättkan stärka elevers självkänsla.

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, Interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat Interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull Interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

Bakgrund: Varje år sker mer än 61 miljoner vårdmöten i Sverige. Bemötande i vården består främst av kommunikation via samtal och dialog. Mötet är grunden för sjukvårdens verksamhet. Smärta är en vanlig orsak till mötet med vården. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att undersöka faktorer som vårdpersonal och patienter uppfattar som viktiga när det gäller uppfattning och skattning av smärta i olika vårdsituationer.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för koncentrationssvårigheter, hur verksamma pedagoger i förskolan upplever barn i koncentrationssvårigheter samt vilka strategier de använder sig av i mötet med barn i koncentrationssvårigheter. Undersökningen utgörs av fyra semi- och ostrukturerade gruppintervjuer med två till tre deltagande pedagoger i varje grupp. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas på det sociokulturella perspektivet utifrån Säljö, Dysthe samt Vygotskij som belyser det på olika sätt. Det grundar sig i att allt lärande sker genom kommunikation och i Interaktion tillsammans med andra. Utifrån forskningens syfte innehåller bakgrunden forskning som vi anser relevant för studien.

Den följande uppsatsen är en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening är patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med målsättningar utifrån patientens önskningar och mål, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening är att utgå från var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshänseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten själv aktiv i behandlingen. Huvudkännetecknen för fenomenet följsamhet är samspel och Interaktion.

Denna studie handlar om språkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag är förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner på 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benämns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har också problem med talet. Det kan bero på olika saker, till exempel specifik språkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvärvade hjärnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsättning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, Interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat Interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, Interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat Interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer.

I denna uppsats har jag analyserat Ryssland och Kaliningrads län. Detta har gjorts i förhållande till denEuropeiska Unionen och ett geopolitiskt perspektiv. Geopolitisk teori har tjänat som ett analytisktverktyg då det gäller att studera Kaliningrads förhållande till den centrala federativa makten i Moskva.Jag har önskat att studera Kaliningrads möjligheter och begränsningar för att få en s.k. ?särskild status? iRyssland.

Sammanfattning:Allmänheten har på senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm när det gått dåligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad är av betydelse för att företags intressenter och allmänheten ska få rätt information om företagens ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Frågan gäller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör därför en för revisorer svår uppgift (Johnsson, 2005, s.

Att ha tillämpningsprogram som användarna upplever som ?användbara? är en av de grundläggande förutsättningarna för företag som vill skapa produktivitet, konkurrenskraft och överlevnad på sin marknad. Användbarhetsaspekterna är det som faktiskt avgör om program kommer att vara produktiva eller inte. Användbarhetsbrister kan vara av varierande karaktär men kan alla vara källor till stress hos användaren. Syftet med denna rapport är att ur användarens perspektiv bedöma användbarheten för tillämpningsprogram.

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.