Det hÀr examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frÄgorna som ligger till grund för detta arbete Àr vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsÀttningar för fysiska aktiviteter förskollÀrare skapar inom omrÄdet fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgÄngspunkt Àr det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig pÄ frÄgor som hur, pÄ vilket sÀtt och med hjÀlp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer med sex förskollÀrare.

Att ?sexta? innebÀr att med textbaserade digitala medier kommunicera med sexuella partners, vilket Àr en praktik som kan upplevas vÀldigt intim trots mediets begrÀnsningar av de karaktÀristiska dragen av en fysisk interaktion. Denna studie har som syfte att ge en övergripande bild över hur denna typ av interaktion konstrueras och tar sig uttryck, vilket görs i en tredelad undersökning som fokuserar pÄ kommunikationsmönsterna och hur dessa reflekteras över. Det empiriska materialet utgörs av 18 bidrag insamlade via en nÀtbaserad deltagande observation, 2 kvalitativa intervjuer och 56 svarande pÄ en nÀtbaserad enkÀt. Genom ett sjÀlvselektivt urval avgrÀnsades den studerade gruppen till i huvudsak informanter med en medianÄlder pÄ 27 Är med erfarenheter av heterosexuella relationer.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera tvÄsprÄkiga barns fysiska reaktioner pÄ förskollÀrarens försök till kommunikation. Det vill sÀga hur lÀrarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvÄsprÄkiga barnet. Arbetets frÄgestÀllning lyder: Hur reagerar tvÄsprÄkiga, nyligen inskolade barn till synes pÄ förskollÀrarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mÄngkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanstÀllts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter pÄ hur en förskollÀrare tilltalar ett tvÄsprÄkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar pÄ detta försök till kommunikation.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Den hĂ€r rapporten fokuserar pĂ„ Ă€mnesövergripande undervisning i relation till skolmiljön, bĂ„de den fysiska och psykosociala. Är utformningen av skolmiljön en förutsĂ€ttning för genomförandet av ett Ă€mnesövergripande arbetssĂ€tt? Finns det en eller flera möjliga optimala miljöer och hur ser de i sĂ„dana fall ut?.

Att ?sexta? innebÀr att med textbaserade digitala medier kommunicera med sexuella partners, vilket Àr en praktik som kan upplevas vÀldigt intim trots mediets begrÀnsningar av de karaktÀristiska dragen av en fysisk interaktion. Denna studie har som syfte att ge en övergripande bild över hur denna typ av interaktion konstrueras och tar sig uttryck, vilket görs i en tredelad undersökning som fokuserar pÄ kommunikationsmönsterna och hur dessa reflekteras över. Det empiriska materialet utgörs av 18 bidrag insamlade via en nÀtbaserad deltagande observation, 2 kvalitativa intervjuer och 56 svarande pÄ en nÀtbaserad enkÀt. Genom ett sjÀlvselektivt urval avgrÀnsades den studerade gruppen till i huvudsak informanter med en medianÄlder pÄ 27 Är med erfarenheter av heterosexuella relationer.

Interaktion kan ske via möten ansikte mot ansikte, i telefon eller som i denna studie ?via Onlinespel. Genom realintervju och e ? postintervju har svar erhÄllits pÄ frÄgor rörande identitetsskapande till följd av interaktion via Onlinespel, pÄverkan pÄ individens identitet samt om spelandet var en social aktivitet eller ?bara ett spel?. Tio intervjuer gjordes i tvÄ separata grupper; realintervjun utfördes pÄ en senareskola i Göteborg med elever i nionde klass samt e ? postintervjuer som besvarades av vuxna.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters anvÀndning av Twitter förhÄller sig till deras förhÄllningssÀtt till publiken. Med hjÀlp av bÄde en kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters anvÀndande av Twitter, och samma nio journalisters förhÄllningssÀtt till sin publik. Resultatet analyseras sedan frÀmst med hjÀlp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhÄllningssÀtt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet frÄn intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn pÄ publiken och att de Àven Àr positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna Àr publik och interaktion tvÄ nyckelord och journalisternas svar pekar pÄ att de fokuserar bÄde pÄ uppdraget och pÄ publiken.

I mitt examensarbete pÄ Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat pÄ det estetiska uttrycket och funktionen. HÄllbar utveckling med lÄngsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.

Detta arbete handlar om den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. Arbetet bestÄr av intervjuer och observationer pÄ olika skolbibliotek i en medelstor kommun och pÄ Rum för barn pÄ Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jÀmförts med skolbiblioteken.

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan anvÀnda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vÄr undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska anvÀnda oss av verktyget pÄ bÀsta sÀtt. FörbÀttrar anvÀndandet kommunikation och interaktion? Jag har utgÄtt ifrÄn Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har ocksÄ behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i sprÄkundervisning. Jag anvÀnde mig av intervjuer med aktiva lÀrare för att samla material till min analys och sammanstÀllde materialet i diskussion och slutsats..

Social interaktion och kÀnslan av att tillhöra en gemenskap Àr viktiga faktorer för mÀnniskans vÀlmÄende. För en Àldre person kan interaktionen med omgivningen försvÄras genom till exempel rörelsehinder eller sjukdom. I denna studie undersöktes webbforum som ett komplement för seniorer, dÀr intentionen var att underhÄlla kontakter i det sociala nÀtverket. Under en mÄnad fick en grupp om fyra seniorer, bekanta med varandra sedan tidigare, interagera regelbundet genom webbforumet Seniorsidan. Syftet var att ta reda pÄ om webbforumet var ett fungerande komplement till personliga trÀffar och om det kunde generera en positiv kÀnsla av gemenskap.

I bÄde vÄra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen pÄ förskolans gÄrd varierar i omfattning. Det hÀr innebÀr att barnen pÄförskolans gÄrd har olika förutsÀttningar till ett utökat lÀrande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen pÄ förskolegÄrdenoch hur den hÀr interaktionen kan stötta barnens lÀrande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de Àldre barnen pÄ gÄrden.Det hÀr examensarbetet tar sin utgÄngspunkt pÄ förskolans gÄrd som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de Àldsta barnen pÄ förskolans gÄrd och hur detta kan stöttabarnens lÀrande. Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten Àr mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lÀrande dÀr stöttning och interaktion Àr betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som bestÄr av videofilmer ochfÀltanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, dÀrbarnen Àr 3-5 Är.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande pÄ sÀrskilt boende utifrÄn litteraturen och vilka effekter de hade pÄ Àldres livssituation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehÄller 18 antal artiklar.Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan pÄ livskvalitén, men Àven pÄ de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmÄga förbÀttrades ocksÄ i form av att de lÀttare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trÀdgÄrdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik.

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstÄ barns kommunikation och interaktion vid anvÀndning av iPad. Observationer har skett pÄ tre olika förskolor som aktivt anvÀnder iPad i sin verksamhet. Studien har utgÄtt ifrÄn sociokulturella teorin om att barn lÀr av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar nÀr de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom ocksÄ att en interaktion sker barn- iPad dÄ barn vid flera tillfÀllen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet bÄde verbalt och icke verbalt.