Genom att peka pÄ de svÄrigheter som eleverna möter nÀr de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktÀr vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmÄga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna stÀller till problem av olika slag bÄde för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstÄr ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjÀlp med att komma över. Uteblir hjÀlpen hindras eleven/eleverna frÄn att nÄ en korrekt lösning. NÀr gruppen kommunicerar uppstÄr ett unikt vÀxelspel som styr och pÄverkar gruppmedlemmarna.

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse den sociala miljön pÄ olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön Àr en miljö som i denna uppsats bestÄr av den fysiska miljön pÄ en plats, mÀnniskors interaktion med denna fysiska miljö, men ocksÄ mÀnniskors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vÀnt oss till högstadieelever i Ärskurs sju och nio pÄ en F-9 (frÄn förskola till Ärskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att anvÀnda en visuell metod, kallad fotoelicitering dÀr eleverna fÄtt fotografera med hjÀlp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön pÄ en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar pÄ att erfarenheterna av en plats beror pÄ situation och vilka mÀnniskor som vistas pÄ platsen samtidigt.

Bakgrund: I bakgrunden framgÄr att formerna utbyte och kommunikation harförÀndrats över tiden. Fysiska butiker börjar i allt mer högre gradersÀttas av virtuella internetbutiker. Detta leder till att företagenförlorar det fysiska mötet med kunden.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för företags lÄngsiktiga överlevnad ochkundlojalitet nÀr de anvÀnder internet som kommunikationsstrategi, och genom det förlorar det fysiska mötet med kunden?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en hypotesprövning analysera och utvÀrdera formerna för utbyte som sker via internet mellan kund ochföretag.Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en hypotetisk-deduktiv ansats. Kvantitativundersökningsmetod tillÀmpas i form av en kundenkÀt.Teorier: Uppsatsen anvÀnder följande teorier: GrundlÀggandekommunikationsteori, Involveringsteorin, Totalkommunikation,VÀrdestjÀrnan.Empiri: Empirin bestÄr uteslutande av primÀrdata frÄn kundenkÀten.Resultat: Resultatet visar att kunderna inte tycker att bank- ochtelekombranschens flytt ut pÄ internet inte har försÀmrat möjlighetenför utbyte med företagen.Slutsats: De företag som lyckas skapa vÀrde tillsammans med sina kunder viainternet, och som erbjuder en hög grad av interaktion i de nyakommunikationskanaler som skapas pÄ internet, Àr de företag somkommer att nÄ lÄngsiktig överlevnad..

Denna studie undersöker en vÀrdeskapande process som förekommer inom byggbranschen. I denna nÄgot exceptionella kontext finns inte den fysiska kÀrnprodukten - bostaden - att tillgÄ förrÀn en avsevÀrd tid efter köp och det Àr sÄledes av betydelse för kunden att uppleva vÀrde Àven i processen. Syftet Àr att undersöka vilka faser samt element som skapar vÀrde för kunden i processen vid köp av en nyproducerad bostad, fram till tilltrÀdesdagen. FrÄn visningsdagen fram till inflyttning förekommer fem faser i processen som bestÄr av varsin cykel. Inom dessa Äterfinns ett eller flera av elementen interaktion, stödjande och samskapande.

VÄrt arbete syftar till att fÄ större vetskap om hur sprÄkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen pÄ mÄlsprÄket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien Àven kallat för ?hÀr och nu?-interaktion. För att fÄ svar pÄ de frÄgor vi stÀllt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjÀlp av relevant litteratur. UtifrÄn den undervisning som studerats har vi kunnat faststÀlla att interaktion pÄ mÄlsprÄket ur ett ?hÀr och nu?-perspektiv bÄde frÄn lÀrares och frÄn elevers sida Àr önskvÀrt men samtidigt svÄrt att genomföra och dÀrmed lÀmnas lite utrymme ute pÄ skolorna.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka skillnaderna mellan en fysisk och en on-line konferens för att se om de kompletterar varandra eller kan ersĂ€tta varandra. Uppsatsen Ă€r baserad pĂ„ The Conference ? en mediakonferens av Media Evolution i Malmö. För att uppnĂ„ syftet stĂ€lldes en huvudfrĂ„ga och tvĂ„ underfrĂ„gor: Är det fysiska mötet pĂ„ The Conference och on-line mötet pĂ„ internet kompletterande eller ersĂ€tter de varandra?? UnderfrĂ„gorna Ă€r: Vad vill arrangören att deltagaren ska fĂ„ ut av The Conference pĂ„ plats ? i förhĂ„llande till en konferens on-line? Hur anvĂ€nds sociala medier för att knyta ihop on-line och fysiska möten för The Conference? Det teoretiska ramverket för uppsatsen bestĂ„r av teorier och artiklar om interaktion fysiskt och on-line.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Denna studie handlar om lÀrande pÄ ett yrkesgymnasium dÀr de utbildar sig till lastbilschaufförer och dÀr de varierande trÀnar i simulator och fysisk trafik. De trÀnandes erfarande i de olika lÀrsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lÀrmiljöerna som tvÄ olika trÀningssituationer dÀr olika saker trÀnas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svÄrigheter dÀr miljön hindrar frÄn att gÄ in pÄ detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar pÄ skÀrmar, som man inte kan i den fysiska trÀningssituationen.

SammanfattningGenom hela vÄr lÀrarutbildning har vi kÀnt att vi stÀndigt Äterkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lÀrare och elev, samtal som kan ligga till grund för bÄde ett fördjupat lÀrande och för att frÀmja det sociala samspelet. Samtalet kan sÄledes kopplas bÄde till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det Àr lÀraren som har makten att avgöra pÄ vilket sÀtt eleverna fÄr kÀnna delaktighet, eftersom det Àr lÀraren som bestÀmmer nÀr, var och hur eleverna slÀpps in i samtal. DÀrför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, dÄ det Àr eleverna som fÄr ta konsekvenserna av lÀrares förhÄllningssÀtt. VÄr utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÄ detta perspektiv fokuserar pÄ gruppens och sprÄkets betydelse i lÀrandet. För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever kÀnner att de har goda möjligheter till att mötas och fÄ samtala.

Omfattande forskning inom omrÄdet interaktion har gjorts för att förstÄ hur individer interagerar, och hur strukturer pÄverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrÄn sÄvÀl aktör och struktur som förÀnderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning Àr att anvÀnda strukturationell teori till att undersöka interaktion pÄ en arbetsplats, utifrÄn en liten mÀngd data. Intervjuer gjorda pÄ en mediaredaktion och transkriptioner anvÀndes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

Det hÀr examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frÄgorna som ligger till grund för detta arbete Àr vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsÀttningar för fysiska aktiviteter förskollÀrare skapar inom omrÄdet fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgÄngspunkt Àr det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig pÄ frÄgor som hur, pÄ vilket sÀtt och med hjÀlp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer med sex förskollÀrare.

Att ?sexta? innebÀr att med textbaserade digitala medier kommunicera med sexuella partners, vilket Àr en praktik som kan upplevas vÀldigt intim trots mediets begrÀnsningar av de karaktÀristiska dragen av en fysisk interaktion. Denna studie har som syfte att ge en övergripande bild över hur denna typ av interaktion konstrueras och tar sig uttryck, vilket görs i en tredelad undersökning som fokuserar pÄ kommunikationsmönsterna och hur dessa reflekteras över. Det empiriska materialet utgörs av 18 bidrag insamlade via en nÀtbaserad deltagande observation, 2 kvalitativa intervjuer och 56 svarande pÄ en nÀtbaserad enkÀt. Genom ett sjÀlvselektivt urval avgrÀnsades den studerade gruppen till i huvudsak informanter med en medianÄlder pÄ 27 Är med erfarenheter av heterosexuella relationer.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera tvÄsprÄkiga barns fysiska reaktioner pÄ förskollÀrarens försök till kommunikation. Det vill sÀga hur lÀrarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvÄsprÄkiga barnet. Arbetets frÄgestÀllning lyder: Hur reagerar tvÄsprÄkiga, nyligen inskolade barn till synes pÄ förskollÀrarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mÄngkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanstÀllts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter pÄ hur en förskollÀrare tilltalar ett tvÄsprÄkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar pÄ detta försök till kommunikation.