Studiens syfte var att belysa hur behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. VÄr metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhÀmtades genom halvstrukturerade intervjuer. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad anser behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhÄller sig behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsÀttet ut kring dessa barn? De teoretiska utgÄngspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har anvÀnts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhÄllningssÀtt utgör ett gott bemötande.

ProblemomrÄdet vi har valt att undersöka och skriva om Àr vad förskollÀrare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur de bemöter de hÀr barnen. Vi har utgÄtt ifrÄn ett pedagogperspektiv nÀr vi har skrivit den hÀr uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet Àr att vi var nyfikna pÄ hur pedagogerna stÀllde sig till det ovan nÀmnda fenomenet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi hoppas Àven kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd ut i vÄrt yrkesliv..

Studiens syfte Àr att fördjupa och vidga förstÄelsen för lÀrarens upplevelse av alternativa verktyg. FÄ syn pÄ deras didaktiska strategier kring anvÀndning av alternativa verktyg och hur det pÄverkar elevers lÀs- och skrivundervisning, nÀr det gÀller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och Àr till viss del Àr inspirerade av fenomenologin. LÀrarens upplevelse stÄr i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomÀmnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jÀmfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstÀmmiga eller ej.Studien baseras pÄ respondentintervjuer dÀr tio elever blev intervjuadebetrÀffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ interaktion,dialog och meningsskapande dÀr examination och kunskapsmediering har utgjort tvÄcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever Àr mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig Ät mellan Àmnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna sjÀlva erkÀnner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturlÀsning för att pÄ sÄsÀtt kunna tillÀgna sig ny kunskap.

Studiens syfte var att fĂ„ en ökad förstĂ„else hur förskolans miljö och lĂ€rarnas arbets- och förhĂ„llningssĂ€tt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som anvĂ€nds vid arbetet med barn som har autism sĂ„ som t.ex. allmĂ€n daglig trĂ€ning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  anvĂ€ndes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  vĂ„ra  anteckningar. Fem förskollĂ€rare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det Ă€r  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssĂ€tt  med  barn som  har  autism  Ă€ven  kan  hjĂ€lpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskĂ„dlig miljö, smĂ„ barngrupper och bildschema vara nĂ„gra av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar pĂ„ att det krĂ€vs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  fÄ  ut  sÄ  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  Ă€r  i  förskolan. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r betydelsefull för att lĂ€rare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar Ă€ven att det finns en önskan frĂ„n lĂ€rarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lĂ€rare..

Sjuksköterskor som jobbar pÄ akutmottagningar inom VÀstra Götalandsregion vÄrdar i viss utstrÀckning barn, dock finns inget krav pÄ vidareutbildning inom barnsjukvÄrd. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rÀtt kompetens vid vÄrd av barn. Syftet med studien Àr att belysa allmÀnsjuksköterskors upplevelser vid vÄrd av barn pÄ en akutmottagning. Studien genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvÄrd.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvÀrvat en hjÀrnskada. Arbetet utgÄr frÄn en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvÀrvat en hjÀrnskada..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.

Syftet med detta examensarbete Àr att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgÄr sorg. Vi vill genom detta arbete fÄ kunskap om hur pedagoger bör förhÄlla sig till barn som sörjer. Genom att utgÄ frÄn litteraturen som finns inom Àmnet och intervjuer med förskollÀrare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjÀlpa dem. Resultatet visar att barn sörjer pÄ olika sÀtt och att de sörjer i perioder. DÄ barn inte har den verbala förmÄgan att utrycka sin sorg kan de istÀllet göra det genom att till exempel leka och rita.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Sexuella beteendeproblem hos barn Àr ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i Äldern sex till tolv Är och vilka insatser som finns att tillgÄ för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill Àven fÄ mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjÀnstemÀn som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos bÄde pojkar och flickor och att det bÄde finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem pÄ mÄnga sÀtt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.

I den olfaktoriska litteraturen finns olika Äsikter om huruvida mÀnniskor kan bibehÄlla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi Àr pÄ att förestÀlla oss dofter jÀmfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmÄga Àr sÀmre för dofter Àn för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, dÀr den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegrÀnsad tillgÄng under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet Àr att om deltagarna kan förestÀlla sig ett objekt för sitt inre sÄ Àr de inte sÄ beroende av Äterexponering. Resultatet visade inte pÄ nÄgon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt gÄr resultatet i hypotesens riktning.

Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och pÄ fritidshem ? En studie om pedagogers arbetsÀtt med barn med autism.