Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka höglÀsningens roll i barns sÀtt att lÀra sig lÀsa och förstÄ vad lÀsning innebÀr. MÄnga förÀldrar lÀser sagor för sina barn kanske utan att tÀnka pÄ den positiva inverkan det har. Det Àr just dessa faktorer jag vill lyfta fram.Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att höglÀsning har en mÀrkbar pÄverkan pÄ ett barns förmÄga att lÀra sig lÀsa. Genom att iaktta lÀsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremÄl innehÄller nÄgot som vÀcker lÀsarens intresse.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus pÄ förutsÀttningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera Ärs erfarenhet av bÄda skolformerna och deras ÄterberÀttande av hela sin skolgÄng, med extra fokus pÄ koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen anvÀnds ett kodschema för att tydliggöra berÀttelsernas gemensamma drag och individernas process för lÀsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lÀrande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men nÄgot de hade gemensamt var att arbetssÀttet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

Denna uppsats behandlar frÄgan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning dÀr respondenterna fÄr svara pÄ frÄgor som berör deras syn pÄ muslimer utifrÄn deras interaktionsnivÄ. Tidigare forskning sÀger att den socialt konstruerade bilden av muslimer Àr negativ, och att den upprÀtthÄlls av samhÀllet, dÀribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta anvÀnds socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, sÀger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jÀmbördiga och med gemensamma mÄl.

FörskollÀrarnas arbete i stora barngrupper Àr ett för tiden relevant och viktigt Àmne att lyfta. MÄnga aktuella debatter handlar om storleken pÄ barngruppen och dess inverkan pÄ det enskilda barnet, inte lika mÄnga lyfter hur stora barngrupper pÄverkar förskollÀrarna och deras arbete. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka hur förskollÀrare menar att deras psykosociala arbetsmiljö pÄverkas i en stor barngrupp. Vidare var syftet Àven att ÄskÄdliggöra hur förskollÀrarna menar att en stor barngrupp pÄverkar deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion. I studien har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod, och empirin bestÄr av sex intervjuer med tre olika förskollÀrare pÄ samma avdelning samt observationer av pedagogernas interaktion och bemötande av barnens olika omsorgsbehov. Studiens resultat visar att det Àr konsekvenserna av en stor barngrupp som pÄverkar pedagogerna, till exempel att administrativa och praktiska arbetsuppgifter ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna menar att de pÄ grund av ökade arbetsuppgifter blir stressade, kÀnner sig otillrÀckliga och att de inte nÄr upp till de krav som de har pÄ sig sjÀlva men Àven de krav som bland annat LÀroplanen (Lpfö 98/10) stÀller.

Det som idag Àr Bosnien och Hercegovinas konstitution Àr en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den hÀr uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrÄn hur den pÄverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har mÄnga likheter med consociational democracy. DÀrför kommer vi anvÀnda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vÄr analys. Vi granskar nÀrmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de pÄverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.

Bakgrund: UngefÀr 1200 mÀnniskor begÄr sjÀlvmord i Sverige varje Är. Den exakta siffran för sjÀlvmordsförsök Àr svÄr att fÄ fram men uppskattas till ca 20000 per Är. Dessa mÀnniskor Àr oftast i en krissituation och behöver dÀrför god omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjÀlvmordsnÀra patienters upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn fotbollsdomares redogörelser beskriva interaktionen som sker inom ett domarteam. Urvalet bestod av tre fotbollsdomare och fem assisterande fotbollsdomare i tvÄ stycken Division 2-serier, herrar i Sverige, 2010. Det har sedan tidigare saknats teoretisk kunskap om fotbollsdomarnas interaktion. Denna studie vill dÀrför uppmÀrksamma allmÀnheten om ett möjligt svar angÄende hur den verkar inom ett domarteam. Studiens datainsamling genomfördes via en kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp av tre fokusgruppsintervjuer.

Pedagoger besitter mÄnga erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för Àr vilka tankar och erfarenheter pedagoger har pÄ barns rollek. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill Àven se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Huvudsyftet med denna studie Àr att beskriva hur ett barn, som anvÀnder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjÀlpmedel (Tellus), med hjÀlp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med mÀnniskor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) anvÀnts. Resultaten visar att reparationer Àr en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstÄnd genom att förtydliga oklarheter och missförstÄnd i samtalet.

Uppsatsen syfte var att belysa hur riktlinjer för lek- och lÀrspel bör utformas till barn med lÀs och inlÀrningssvÄrigheter. Detta i bakgrund av lÀrare och specialpedagogers rekommendationer och önskningar. Uppsatsen Àr Àmnad för att behandla anvÀndargrÀnssnitt, interaktion, struktur och navigation och motivation. Med dessa som utgÄngspunkt framstÀlla hur lek- och lÀrspel ska kunna konstrueras till det bÀttre för barn med lÀs och inlÀrningssvÄrigheter. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte genomfördes en kvalitativ undersökning, i form av strukturerade och halvstrukturerade intervjuer samt observationer.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

Denna studie undersöker en vÀrdeskapande process som förekommer inom byggbranschen. I denna nÄgot exceptionella kontext finns inte den fysiska kÀrnprodukten - bostaden - att tillgÄ förrÀn en avsevÀrd tid efter köp och det Àr sÄledes av betydelse för kunden att uppleva vÀrde Àven i processen. Syftet Àr att undersöka vilka faser samt element som skapar vÀrde för kunden i processen vid köp av en nyproducerad bostad, fram till tilltrÀdesdagen. FrÄn visningsdagen fram till inflyttning förekommer fem faser i processen som bestÄr av varsin cykel. Inom dessa Äterfinns ett eller flera av elementen interaktion, stödjande och samskapande.

Personer med psykossjukdom fÄr idag omfattande stöd av sina nÀrstÄende. Den stödjande rollen kan innebÀra en hög belastning och börda för nÀrstÄende. Interaktionen med en person med psykossjukdom kan försvÄras av en rad olika faktorer och har visats betydelsefull för sjukdomsprognosen. I sjuksköterskans arbete ingÄr att ge stöd och vÀgledning till nÀrstÄende. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes behov av stöd som kan förbÀttra interaktionen med person med psykossjukdom.