SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Lukas Grochowski Examnensrapport pÄ northkingdom.

Examensarbetets övergripande syfte Àr att mot bakgrund av litteratur inom omrÄdet studera erfarna pedagogers förhÄllningssÀtt i barngrupper i allmÀnhet samt med barn som har svÄrigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, dÀr sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lÄng erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelÀgna om att nÄ pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn pÄ sin roll i detta samspel. Resultatet visar pÄ att pedagogerna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar ocksÄ pÄ vikten av att vara medveten om sitt förhÄllningssÀtt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta lÄngsiktigt.

BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier Àr det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som Àr viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande Àr viktigt för barn, dÄ de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjÀlp av bildskapandet inspirera och pÄverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold lÀngtan till att bara fÄ vara med, men Àven kÀnna trygghet och en gemenskap.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur förskolebarn i Äldern ett till fem anvÀnder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi anvÀnder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. VÄra observationer skedde pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnen var i Äldrarna tvÄ till sex.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur barn i Äldern ett till tre Är delar sina upplevelser med andra barn och förskollÀrare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvÀrldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt, dÀr vi genomfört videoobservationer och fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. VÄr studie utfördes pÄ tvÄ olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhÄllande till sin omvÀrld.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var nÄgon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag pÄ hörselfritids jÀmfört med de barn som gÄr individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var Àven att belysa vad pedagoger bör veta om man fÄr ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels pÄ en faktadel och dels pÄ kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkter som har anvÀnts Àr rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som gÄr pÄ hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 Är gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer pÄ fritids lÀttare stÄr ut med olÀgenheter sÄsom buller, slammer och höga ljud.

Inom palliativ vÄrd Àr en professionell interaktion vÀsentlig sÄvÀl för sjuksköterskan som för patienten och dennes nÀrstÄende. Interaktionen utgör grunden i omvÄrdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende ansÄgs utgöra basen i omvÄrdnaden sÄ var det vÀsentligt att sjuksköterskan med hjÀlp av interaktionen förmedlade stöd, bekrÀftelse och respekt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tolv grundskollÀrares instÀllning till integrering, samt om och hur de utifrÄn sin instÀllning skapar förutsÀttningar för lÀrande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsÀttningar för lÀrande Àr ett vitt begrepp har vi valt att fokusera pÄ interaktion. Studien utgÄr frÄn de tvÄ specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lÀrares instÀllning till integrerade elever och hur det pÄverkar integrerade elevers förutsÀttningar för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att pÄtala interaktionens betydelse för lÀrande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Afasi medför en sprÄklig och kommunikativ begrÀnsning för personer med afasi vid samspel med andra individer. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka interaktion mellan personer med afasi, samt mellan afasigruppsledare och deltagare i en afasigrupp under behandlingssituationer. Tre afasigrupper, med sammanlagt elva afasigruppsdeltagare och fyra afasigruppsledare deltog i föreliggande studie. Datainsamling skedde via videoupptagning samt ljudinspelning. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgÄngspunkt i vad de har att berÀtta om sin vardag. I alla studier anvÀnds ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om mÀnniskors beteenden. Vi utgÄr frÄn mÀnniskans inneboende sociala beteende, det vill sÀga att alla mÀnniskor Àr sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. VÄra fem studier behandlar skolan, fritidsgÄrden, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor dÀr interaktion med andra mÀnniskor sker Àr alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstÄnd till droger.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.