Sök:

Sökresultat:

2913 Uppsatser om Interaktion djur-människa - Sida 14 av 195

Stereotypt beteende ? arv och miljö

Det Àr vanligt att djur i fÄngenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vÀvning. Dessa typer av beteenden Àr vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan Àven ses hos sÀllskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem bÄde för djuret sjÀlv men Àven för Àgaren. MÄnga studier har genomförts dÀr det fokuserats pÄ vilken effekt miljön har, bÄde pÄ uppkomsten av beteendet men Àven pÄ om omgivningen kan anvÀndas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns pÄverkan, men ocksÄ genetiska förutsÀttningar, vÀlfÀrd och om avel mot ett stereotypt beteende Àr att rekommendera.

Webbgra?nssnitt pa? pekska?rmsdatorer : En anva?ndarstudie av webbplatser pa? Ipad

Nowadays, the establishment of new touch screen technology has changed significantly the way we navigate on the Internet. The requirement to design websites that adapt to various artifacts such as touch screen computers are increasingly a need to consider. The purpose of this study is to discover - What are the specific usability requirements should be addressed in designing of websites for touch screen computers? - In order to examine the essay?s question, it presents a study where five people visiting three different websites on the touch screen computer Ipad. The study was conducted using a participant and structured interview observation in form of a think-aloud method.

En kÀnsla av hemma : Processens betydelse för vÀrdeskapande vid bostadsköp

Denna studie undersöker en vÀrdeskapande process som förekommer inom byggbranschen. I denna nÄgot exceptionella kontext finns inte den fysiska kÀrnprodukten - bostaden - att tillgÄ förrÀn en avsevÀrd tid efter köp och det Àr sÄledes av betydelse för kunden att uppleva vÀrde Àven i processen. Syftet Àr att undersöka vilka faser samt element som skapar vÀrde för kunden i processen vid köp av en nyproducerad bostad, fram till tilltrÀdesdagen. FrÄn visningsdagen fram till inflyttning förekommer fem faser i processen som bestÄr av varsin cykel. Inom dessa Äterfinns ett eller flera av elementen interaktion, stödjande och samskapande.

Salmonella hos katt

Salmonella Àr en bakterie som skapar klinisk sjukdom hos mÀnniska och djur. Jag har valt att studera hur salmonellos manifesterar sig kliniskt hos katt, hur katten smittas, vad prevalensen för Salmonella Àr i olika kattpopulationer, huruvida det finns en risk att denna smitta överförs till mÀnniskor samt vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att undvika smitta.De kliniska symtomen pÄ salmonellos hos katt varierar stort, frÄn gastroenterit med symtom som feber, krÀkningar och sekretorisk diarré, till symtom som letargi, pneumoni, epistaxis, endotoxinemi och konjunktivit med avsaknad av gastrointestinala symtom. Katten kan smittas genom kontakt med andra katter eller deras faeces, genom kontaminerad miljö, jakt av vilda fÄglar, intag av icke upphettat foder eller transplacentalt. DÄ prevalensen bland katter varierar beroende pÄ undersökning krÀvs fler studier för att kunna dra slutsatser avseende utbredningen i den svenska kattpopulationen.Ett flertal studier visar pÄ omstÀndigheter som starkt tyder pÄ att en zoonotisk potential föreligger. Fall dÀr Salmonella-smitta har gÄtt frÄn katt till mÀnniska redovisas ocksÄ.

Effekter av flushing och dess potentiella anvÀndning för hund

Flushing Àr samlingsnamnet för tillskottsutfodring med fodermedel med högt energiinnehÄll i syfte att förbÀttra den reproduktiva förmÄgan hos djur. Metoden anvÀnds aktivt pÄ flera av lantbrukets djur men fokus för det hÀr arbetet Àr frÀmst fÄr och nötkreatur dÄ de allra flesta studier gjorts pÄ dessa djurslag. DÀrefter diskuteras den eventuella anvÀndbarheten av metoden för hund, dÀr det vetenskapliga underlaget Àr begrÀnsat. I försök pÄ fÄr och nötkreatur anvÀnds vanligen kolhydrater, fetter eller proteiner som flushingdiet och dÄ ofta i form av glukos, palmitinsyra eller linolsyra samt lupiner. TillvÀgagÄngssÀttet Àr ofta, i försökssammanhang, att erbjuda djuren extra foder utöver det som tÀcker det basala nÀringsbehovet en eller tvÄ östralcykler före planerad betÀckning. Fodergivan ökas olika mycket beroende pÄ försöksutformning men en ökning med ca 1,5 % av kroppsvikten Äterkommer i flera försök. Det man avser att pÄverka Àr östrusbeteende samt duration och intervall av detsamma, oocytmognad, blastocystutveckling, prenatal överlevnad, antal och livsduglighet hos avkomman samt Àven lÄngsiktig pÄverkan pÄ ett genetiskt plan. För att utvÀrdera resultaten av metoden anvÀnder man sig av olika mÀtbara parametrar med vissa generellt Äterkommande i de flesta försök. Vanligt Àr att man uppskattar djurets nÀringsstatus vid början av försöket med utgÄngspunkt frÄn Body Condition Score-skalan som gÄr frÄn 1-5 (frÄn kraftigt undernÀrt till kraftigt överviktigt). Vikt anvÀnds antingen istÀllet för BCS eller som kompletterande information för att rÀkna ut en exakt fodergiva.

Att stödja de som stödjer : NÀrstÄendes behov av stöd för en förbÀttrad interaktion med person med psykossjukdom

Personer med psykossjukdom fÄr idag omfattande stöd av sina nÀrstÄende. Den stödjande rollen kan innebÀra en hög belastning och börda för nÀrstÄende. Interaktionen med en person med psykossjukdom kan försvÄras av en rad olika faktorer och har visats betydelsefull för sjukdomsprognosen. I sjuksköterskans arbete ingÄr att ge stöd och vÀgledning till nÀrstÄende. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes behov av stöd som kan förbÀttra interaktionen med person med psykossjukdom.

Regissör och animatörs interaktion

Lukas Grochowski Examnensrapport pÄ northkingdom.

Stress pÄ smÄdjurskliniken : orsaker,konsekvenser och ÄtgÀrder

PÄ en veterinÀrklinik finns mÄnga situationer, föremÄl och hÀndelser som kan upplevas somstressande för ett djur. Normalt Àr stress en livsviktig försvarsmekanism men för ett djursvistelse pÄ kliniken kan det medföra mÄnga nackdelar som exempelvis att försÀmra lÀkningsprocesseroch tillfrisknande samt pÄverka djurens mentala vÀlbefinnande. Stressreaktioner ÀrsÄ lÀttframkallade att enbart den psykiska stressen och oron i en klinisk situation kan varatillrÀcklig för att skapa fysiska förÀndringar som exempelvis ökat blodtryck. De fysiologiskaförÀndringarna som orsakas av stress Àr i sin tur sÄ starka att de kan resultera i att patienterriskerar att feldiagnostiseras dÄ flera kliniska mÀtvÀrden pÄverkas.Orsakerna till att djur upplever olika mycket stress pÄ veterinÀrkliniken kan bland annat beropÄ artskillnader, individskillnader, djurets aktuella status, besökets karaktÀr och tidigareerfarenheter. Genom att vidta relativt enkla ÄtgÀrder som att exempelvis försöka hÄlla hundaroch katter separerade frÄn varandra pÄ kliniken, hantera djuren lugnt och försiktigt, arbetaeffektivt och utforma vÄrdburarna pÄ rÀtt sÀtt kan djurens stress i mÄnga fall reducerasbetydligt.

HundÀgares och kattÀgares relation till sitt djur :

The relationship between the pet and it's owner is a very important and interesting issue. Unfortunately there is not so much research on this and in addition to that Swedish veterinarian education does not put much emphasis on pet's role in society or their pattern of behaviour nor treatment. This thesis is based on an opinion poll that 20 dog owners and 20 cat owners contributed. The main purpose of the thesis was to compare the relationships that the pet (dog or cat) and its owner can have. The issues such as the pet owner's attitude to his/her pet, how the pet owner percieves and interprets the signals from the animal, and what they think about the natural behaviours and needs that their pets (might) have. The results show that dog- and cat owners are people who generally love animals, that they used to have even other animal species in the past, but when it comes to choice between a new dog or a new cat they choose the one that they previously have had and that they are used to. Most of a dog owners choose the dog to be their pet because of the company while the majority of a cat owners choose cat because cats are independent and they are used to cats.

Toxoplasma gondii : olika genotypers förekomst vid klinisk sjukdom

Toxoplasma gondii Àr en intracellulÀr, zoonotisk parasit med förmÄgan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvÀrd. Parasiten finns spridd hos mÀnniskor och djur över hela vÀrlden. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion.

Palliativ vÄrd : en litteraturstudie om interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende

Inom palliativ vÄrd Àr en professionell interaktion vÀsentlig sÄvÀl för sjuksköterskan som för patienten och dennes nÀrstÄende. Interaktionen utgör grunden i omvÄrdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende ansÄgs utgöra basen i omvÄrdnaden sÄ var det vÀsentligt att sjuksköterskan med hjÀlp av interaktionen förmedlade stöd, bekrÀftelse och respekt.

Vilka förutsÀttningar för lÀrande, med fokus pÄ interaktion ges integrerade elever med utvecklingsstörning i grundskolan+

Syftet med denna studie Àr att undersöka tolv grundskollÀrares instÀllning till integrering, samt om och hur de utifrÄn sin instÀllning skapar förutsÀttningar för lÀrande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsÀttningar för lÀrande Àr ett vitt begrepp har vi valt att fokusera pÄ interaktion. Studien utgÄr frÄn de tvÄ specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lÀrares instÀllning till integrerade elever och hur det pÄverkar integrerade elevers förutsÀttningar för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att pÄtala interaktionens betydelse för lÀrande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

En samtalsanalytisk studie av interaktion under behandling i afasigrupp

Afasi medför en sprÄklig och kommunikativ begrÀnsning för personer med afasi vid samspel med andra individer. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka interaktion mellan personer med afasi, samt mellan afasigruppsledare och deltagare i en afasigrupp under behandlingssituationer. Tre afasigrupper, med sammanlagt elva afasigruppsdeltagare och fyra afasigruppsledare deltog i föreliggande studie. Datainsamling skedde via videoupptagning samt ljudinspelning. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer.

Ormar eller stora rovdjur : vilka resulterar i snabbast responser i visual search?

Fyrtio deltagare fick som uppgift att genom ett visuellt avsökningsexperiment, sÄ kallat visual search, avgöra om alla bilder i 3 x 3 matriser kom frÄn samma kategori av djur eller om det fanns med nÄgon bild frÄn en avvikande kategori. Studiens syfte var att studera huruvida deltagarnas reaktionstider inför mÄlbilder av ormar skilde sig frÄn mÄlbilder av stora rovdjur: björnar och vargar. Dessutom undersöktes om bilder i grÄskala resulterade i snabbare, lÄngsammare eller lika snabba responser som bilder i fÀrg. Kortare reaktionstider observerades för mÄlbilder av ormar Àn för björnar och vargar. Ormar skattades dessutom som mer obehagliga.

Utomhus - en undersökning om hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhÄller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det Àr viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lÀra barnen om vÀxter och djur, Àven lÀrande skapas ute till förmÄn för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att fÄ bredd pÄ undersökningen. Vi valde intervju som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. För att fÄ en helhetssyn pÄ hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter frÄn en smÄbarnsavdelning respektive en syskonavdelning frÄn varje förskola.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->