Sökresultat:
2913 Uppsatser om Interaktion djur-människa - Sida 15 av 195
Helicobacter : en omvÀnd zoonos?
Helicobacter spp. Àr gramnegativa bakterier med en spiralformad, böjd eller rak kropp utan nÄgra förgreningar. De har en snabb och riktad rörelseförmÄga mot magsÀckens slemhinna tack vare sina flageller som kan vara unipolÀra eller bipolÀra. Virulensfaktorerna varierar inom slÀktet. RörelseförmÄgan pÄverkas av kroppsutformning och flageller, men Àven antal adhensiner och möjlighet till ureasproduktion Àr viktiga virulensfaktorer.
Utformning av ett graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur
Bakgrunden till arbetet var att LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland sÄg att det fanns behov av ett tydligare och mer djurskyddsinriktat graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur. Syftet med arbetet var att utforma ett graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur anpassat för djurskyddskontrollanter. Detta genomfördes genom att studera befintlig litteratur samt att utföra intervjuer med djurskyddskontrollanter och en officiell veterinÀr pÄ ett slakteri.Det har visat sig vara ett stort problem med smutsiga djur inom nötkreaturshÄllningen. En av orsakerna till detta Àr hög produktion, som gör att djuret mÄste Àta mer kraftfoder och mindre grovfoder. Detta gör att avföringen blir lösare och lÀttare fastnar i pÀlsen.
Anestesi pÄ giraff
Anestesi pÄ giraff Àr komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning
Àr rapporterad till ca 10 %. PÄ grund av giraffens kroppsstorlek och sÀregna anatomi Àr
sövning pÄ dessa djur dÀrför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering,
underhÄllet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig Ät mellan vilda giraffer
och de i fÄngenskap. I det vilda Àr kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevÀrt
mindre. Foder och vÀtskeintaget kan inte övervakas hos vilda djur och deras vikt och
hÀlsostatus kan inte heller bedömas pÄ samma sÀtt som hos djur som lever i fÄngenskap.
Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lÀgger sig ned.
Effektivt, hÄllbart och mÄngfunktionellt lÀngs vÀg : ett arbete om utformning av vÀgars nÀromrÄde
Av tradition prioriteras trafiksÀkerheten vid gestaltningen av vÀgens grönytor, men ytorna kan fylla fler funktioner Àn sÄ. De perspektiv som det hÀr arbetet belyser Àr trafiksÀkerhet, skötsel, förhindrande av föroreningar, ekologi, trafikantupplevelse och estetik, rekreation och rörelse lÀngs vÀgen samt produktion. VÀgen har en fragmenterande effekt pÄ landskapet, vilket pÄverkar vÀxter, djur och kulturvÀrden, men rÀtt utformning och skötsel av vÀgkanterna kan minska vÀgarnas negativa effekter. Sveriges vÀgkanter omfattar idag lÄngt över 200 000 ha, sÄ det Àr inte svÄrt att se att förÀndring kan göra skillnad. Utformad och skött pÄ rÀtt sÀtt kan dessa vÀgkanter ex.
OmvÄrdnad av kaniner och gnagare i klinikmiljö
Denna uppsats riktar sig frĂ€mst till djursjukskötare och beskriver kaniners och gnagares ursprungliga miljö, naturliga beteende samt omvĂ„rdnad av djuren i klinikmiljö.OmvĂ„rdnadsdelen i denna uppsats innehĂ„ller skötsel, hantering av kaniner och gnagare, medicineringsteknik samt hur kliniken bĂ€st bör anpassas efter dessa djur. Syftet med vĂ„r uppsats var att ta reda pĂ„ den optimala miljön för kaniner och gnagare pĂ„ klinik samt hur de bör hanteras vid undersökning och behandling. Uppsatsen Ă€r baserad pĂ„ litteraturstudier,intervjufrĂ„gor till kliniker samt ett studiebesök pĂ„ BlĂ„ StjĂ€rnans Djursjukhus i Göteborg. Kaniner och gnagare Ă€r mycket kĂ€nsliga för stress vilket bör beaktas nĂ€r djuren hanteras. Ăven kliniken bör anpassas för att minska stressnivĂ„n hos kaniner och gnagare.
Trakealkollaps hos shetlandsponnyer : korrelation med inflammation i trakealslemhinnan
Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig frÄga i nötköttsproduktionen pÄ grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besÀttningar och större krav pÄ arbetsmiljön. Det har uppstÄtt behov av mer lÀmpliga eller förbÀttrade djurhanteringsanordningar. PÄ samma gÄng tar frÄgan om sÀkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmÀrksamhet och man inser att det krÀvs mer kunskap inom det omrÄdet. Man mÄste skydda bÄde de som arbetar med djur och djuren sjÀlva vid alla typer av djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjÀlp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa nÄgon typ av hanteringsanordning.
Djurs pÄverkan pÄ mÀnniskors ÄterhÀmtning frÄn psykisk ohÀlsa - en narrativ studie pÄ en hÀstgÄrd
Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.
Hur görs mÄltiden pÄ den mobila förskolan? : En studie om organisation, interaktion och kommunikativa resurser
Fokus i denna studie har legat pÄ tvÄ mobila förskolors görande av mÄltid. Den mobila förskolans avdelning bestÄr av en buss som dagligen rör sig mellan olika platser. Vi har genom observationer, dÀr vÄrt frÀmsta verktyg varit videokamera, under fyra dagar undersökt den praktiska organiseringen av lunch- mÄltiden samt hur pedagoger och barn handlar och interagerar inom de specifika förutsÀttningar som den mobila förskolan ger. Som komplement till denna metod har vi Àven genomfört samtalsintervjuer. Genom transkripter av vÄra videofilmade datasamlingar analyserades resultatet i relation till organisering och interaktion under mÄltidssituationen. VÄra slutsatser Àr att mÄltiden pÄ de tvÄ mobila förskolorna trots till synes likadana förutsÀttningar utformades pÄ olika sÀtt gÀllande organisering och deltagarnas möjligheter till interaktion. Pedagogerna pÄ de mobila förskolorna vÀljer sjÀlva hur och var mÄltiden utformas.
Nationellt prov i historia? : förutsÀttningar och bedömningskriterier för nationellt prov
Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .
Multimodal interaktion ? som stöd för rehabilitering av Parkinsonpatienter
Det finns ett behov inom vÄrdsektorn att pÄ ett mera effektivt sÀtt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rÀtt medicinering. Behovet ligger i att se om det Àr möjligt att med hjÀlp av ett IT-system kunna göra bedömningen pÄ distans och pÄ sÄ sÀtt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet Àr inte traditionella lösningar med styrenheter sÄsom mus och tangentbord lÀmpliga. IstÀllet har ett anvÀndargrÀnssnitt baserat pÄ multimodal interaktion utformats, dÀr anvÀndaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkÀnning.Detta har gjorts med hjÀlp av Microsofts Kinect kamera, som Àr ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan mÀnniska och dator. Design av grÀnssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper dÀr anvÀndbarhet har legat i fokus.
Palliativ vÄrd - en litteraturstudie om interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende
Inom palliativ vÄrd Àr en professionell interaktion vÀsentlig sÄvÀl för
sjuksköterskan som för patienten och dennes nÀrstÄende. Interaktionen utgör
grunden i omvÄrdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med
studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten
samt dennes nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var
litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan
sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende ansÄgs utgöra basen i omvÄrdnaden
sÄ var det vÀsentligt att sjuksköterskan med hjÀlp av interaktionen förmedlade
stöd, bekrÀftelse och respekt.
Mindre upplevd stress hos djurÀgare Àn icke-djurÀgare
Stress innefattar hÀndelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och hÀndelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. SÀllskapsdjur framkallar positiva kÀnslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstÄnd, och bidrar till indirekta positiva effekter pÄ hÀlsa. Sambandet mellan Àgarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frÄgor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurÀgarskap. Att djurÀgare upplever mindre stress Àn icke-djurÀgare bekrÀftades.
Mineralers betydelse och skillnad i biotillgÀnglighet hos organiska jÀmfört med oorganiska kÀllor till lantbruksdjur
Alla djur behöver mineraler, de kan inte bilda dem sjÀlva. Vanligtvis tillsÀtts mineraler till fodret i form av oorganiska salter. Mineraler som förekommer naturligt i vÀxter och djur Àr bundna till antingen aminosyror eller polysackarider och tas upp av kroppen med hjÀlp av protein- och kolhydratmetabolismen. Vissa mineraler och spÄrÀmnen verkar vara lÀttare för kroppen att absorbera och tillgodogöra sig i naturlig, organisk form eftersom det Àr en liknande form som förekommer i kroppen. Det gÀller framför allt spÄrÀmnena Cu, Zn och Se.
Det rÀttsliga skyddet mot invasiva arter: vid införsel av gnagare som sÀllskapsdjur
Jag har i denna uppsats utrett det rÀttsliga skyddet mot det hot som införsel av sÀllskapsdjur samt utsÀttning av dessa kan utgöra mot den biologiska mÄngfalden. Jag har fokuserat pÄ icke inhemska gnagare eftersom det Àr en djurart som införs till Sverige för att hÄllas som sÀllskapsdjur. Det finns bestÀmmelser för hur införsel av sÀllskapsdjur inom EU och frÄn tredje land fÄr ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sÀllskapsdjuren, till exempel hundar och katter. BestÀmmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mÄngfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebÀra ett stort hot mot den biologiskamÄngfalden om de introduceras i vÄr naturmiljö, medger bestÀmmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.
SkrivinlÀrning med penna eller touchteknik? tre pedagoger om olika sÀtt att arbeta med barns skrivande
Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med penna eller touchteknik? ? tre pedagoger om olika sÀtt att arbeta med barns skrivande. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i Ärskurs ett. Detta Àr intressant eftersom barnen har olika erfarenheter nÀr de börjar skolan.