Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling.Hur påverkas elevernas lärande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det någon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

The aim of the study was to investigate how Parkinson?sdisease affects the individual?s ability to give feedback in face to faceinteraction with a significant other and how this affects the conversationalinteraction. The study applied a qualitative approach, using ConversationAnalysis and Activity based communication analysis with altogether fourdyads. The results showed that Parkinson?s disease may have an effect onthe ability to give feedback, shown in an atypical pattern of feedbackpreventing the fulfillment of individual goals in the interaction.

Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden.

In speech and language intervention, the ability to interact is seldom evaluated; rather intervention is evaluated in terms of improved testresults.  If goal-setting in intervention also is based on everyday communicative needs, the relevance of the treatment may be increased and intervention outcome may be implemented in the patient?s natural environment.The present study, as part of a research-project, is based on analyses of interaction and interviews to examine everyday conversations and speech and language intervention. The aim was to explore if there is a relation between everyday communication needs and goal-setting in speech and language intervention for people with aphasia. A further aim was to investigate if there are everyday communicative needs that may form goals for speech and language intervention.Two individuals with aphasia and one individual with both dysarhtria and aphasia participated in the study. Three speech and language pathologists and two relatives also participated in the study.

Forskning har visat att beröm tenderar att ge negativa effekter på lärande och att det därmed inte leder eleven framåt i sin utveckling. Forskningen menar att beröm istället fungerar som en form av summativ bedömning. Mot denna bakgrund var mitt syfte att genom en kvalitativ studie, via lektionsobservationer och lärarintervjuer, undersöka hur idrottslärare använder feedback i sin undervisning och därmed i vilken form den uttrycks i och vilken funktion den har. Resultatet visade att lärarna använder beröm som den primära källan för feedback, med kommentarer som ?Bra!?, ?Bra jobbat!?, ?Härligt!? och ?Snyggt!?.

SammanfattningUtifrån en uppmärksammad efterfrågan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkät syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgångsrikt implementera feedback som någonting naturligt på arbetsplatsen. För att kunna ge svar på syftet har uppsatsen utgått från tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av två doktorander med fördjupad kunskap inom området feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde även med enhetschefer inom LSS som ansåg sig arbeta framgångsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar där sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

Förardistraktion, prestation i en sekundär föraruppgift samt subjektiv arbetsbelastning studerades för att undersöka effekten av kompletterande haptisk feedback på 18 yrkeschaufförers prestation i ett simulerat förargränssnitt. Undersökningen utformades som ett experiment med upprepade mätningar. Förardistraktion mättes i LCT (lane change test), prestationen i den sekundära föraruppgiften i ett experimentprogram och subjektiv arbetsbelastning med NASA-RTLX. Utöver detta utfördes en kompletterande intervju. Undersökningen jämförde tre former av feedback i en sekundär föraruppgift: enbart visuell, visuell tillsammans med haptiska hack samt visuell tillsammans med haptiska hack och textur.

Förardistraktion, prestation i en sekundär föraruppgift samt subjektiv arbetsbelastning studerades för att undersöka effekten av kompletterande haptisk feedback på 18 yrkeschaufförers prestation i ett simulerat förargränssnitt. Undersökningen utformades som ett experiment med upprepade mätningar. Förardistraktion mättes i LCT (lane change test), prestationen i den sekundära föraruppgiften i ett experimentprogram och subjektiv arbetsbelastning med NASA-RTLX. Utöver detta utfördes en kompletterande intervju. Undersökningen jämförde tre former av feedback i en sekundär föraruppgift: enbart visuell, visuell tillsammans med haptiska hack samt visuell tillsammans med haptiska hack och textur.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever i behov av specialpedagogiskt stöd uppfattar att bedömning påverkar deras motivation och lärande. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem 18-åriga gymnasieelever som alla hade behov av specialpedagogiskt stöd. Med hjälp av en tematisk analys bearbetades det kodade materialet. Resultatet visade att elever uppfattar vissa brister i den feedback de får av sina lärare. De förstod inte alltid vad lärarna menade, till exempel hur de skulle göra för att utveckla sina resonemang.

Feedback tools support electricity users within the Swedish residential sector to increase their knowledge of electricity and the electricity market as well as to become more aware of their electricity consumption, which in turn encourages a reduction and an increased flexibility of electricity use. The primary aim of this study is to identify and analyse how existing feedback tools can be improved, to ensure that they contribute efficiently to the achievement of the EU objectives congruent with a more sustainable energy system in 2030, emphasizing: greenhouse gas reduction, increased energy efficiency and an increased share of renewable energy. In order to reach the primary aim of this study, existing feedback tools have been identified and mapped and interviews with feedback tools providers have been conducted. The study is limited to three research areas: the practical functions of feedback tools, available technology and the use of feedback tools.The use of more efficient feedback tools will provide an increased success rate for energy management, which includes both behavioural changes and energy efficiency. According to the results from the interviews conducted for this study, an increased use and user frequency is important to utilise the energy management potential.

In this paper we explore the relations between context and feedback generated in three user-centered evaluations of a flash-based game. Whether it?s the social context, the physical context or the degree of intrusion from the evaluator, they all contribute to the quality of the feedback received. The selection of test subjects is a narrow process, which gives the above mentioned factors different meaning. Contextual factors have shown to influence the feedback given within both usability and user-experience.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka lärargiven feedback till elever under lektioner i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå.Frågeställningar? Vilken typ av feedback ges?? På vilket sätt ges feedbacken?? Vad är lärarens syfte med feedbacken?MetodI studien används både deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lärare med varierande ålder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under två lektioner i idrott och hälsa. Därefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frågeställningar som utgångspunkt.ResultatFeedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas både mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmänhet.

The purpose of this paper was to gain knowledge about the conversation about developmental opportunities in the organization, and how a company uses it. The focus was on four different themes, purpose of the conversation about developmental opportunities in the organization, planning, execution and content, feedback. The sample consisted of six people, three employees and three managers of the company. The interviews were conducted by an interview guide, one for the employees and one for the managers. The results of the interviews showed that the conversation about developmental opportunities in the organization was used by managers to make all employees to strive in the same direction, an opportunity for employees to reconcile how their work performance is perceived by their managers, the use of a preparation model differs between managers and feedback was important.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ledare på en bank upplever att de kan lära och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvärlden och om­organisationen. Studien är av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar på att när reflektion görs så sker lärande och utveckling.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lärare i idrott och hälsa har med olika typer av feedback. Studien ämnar även undersöka hur elever uppfattar att de påverkas av lärargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende på om eleven är kille eller tjej.Vilka intentioner har lärare med sin verbala feedback till elever?Vilka känslor uppkommer hos elever vid olika typer av lärargiven feedback?Hur påverkas elevers engagemang vid olika typer av lärargiven feedback?Tas den lärargivna feedbacken emot olika beroende på om eleven är tjej eller kille?MetodI studien anva?nds två metoder. Intervju används för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.