Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur mÀn och kvinnor upplever den traumatiska hÀndelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras pÄ nio vetenskapliga artiklar frÄn olika traumatiska hÀndelser dÀr mÀn och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra teman. Dessa teman Àr kÀnslomÀssiga upplevelser (affektiva), beteendeförÀndringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera Àr att dessa individer har en sÀnkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

I dagens samhÀlle pressas mÀnniskor mÄnga gÄnger att utföra mer Àn vad de kÀnner att de klarar av, detta skapar stress. NÀr mÀnniskan upplever stress sker en rad faktorer i kroppen, blir stressreaktionen lÄngvarig kan mÀnniskan uppleva psykisk ohÀlsa. Psykisk ohÀlsa Àr en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Personal inom vÄrd och omsorg Àr bland de personalkategorier som oftast drabbas av psykisk ohÀlsa pÄ grund av stress. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av mÄnga lagar i sin yrkesutövning.

I denna uppsats kommer jag att fördjupa mig i tÀnkandet bakom Nationellbastaktik och ?Tankeprocessen? som beskrivs i den samt Anna KÄvers ?Att levaett liv inte vinna ett krig?. Jag har valt att anvÀnda mig av dessa tvÄ teorier dÄde berör Poliser och polisutbildningen. HÀftet har tagits fram för attkvalitetssÀkra vissa delar av Polisens arbete, Anna KÄvers bok, ?Att leva ett livinte vinna ett krig? dÀr hon beskriver ett annat effektivt sÀtt att hantera tankar,kÀnslor och situationer.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad högstadielÀrare kÀnner sig stressade av och vilka strategier de anvÀnder för att stressa ner. Teoristudierna och min undersökning ska utmynna i att följande frÄgestÀllning besvaras: Vilka copingstrategier erfordras för en högstadielÀrare? Studien Àr en kvantitativ undersökning dÀr jag har anvÀnt mig av enkÀter med ratningsskala, flervalsalternativ och öppna frÄgor som svarsalternativ.  En klar majoritet av samtliga högstadielÀrare i studien upplevde att de hade tillrÀcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De ansÄg Àven att kraven inte kom frÄn chefer, kollegor eller eleverna, utan snarare frÄn dem sjÀlva.

Stressrelaterad psykisk ohÀlsa har blivit ett vÀxande problem för folkhÀlsan. Stress, som Àr en normal reaktion, Àr i sig inte farlig för hÀlsan men vid lÄngvariga fysiska och psykiska pÄfrest-ningar och brist pÄ ÄterhÀmtning frÄn stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstÄnd. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att lyfta fram förebyggande och hÀlsofrÀmjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och ÄterhÀmtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohÀlsa. FrÄgestÀllningen Àr: PÄ vilket sÀtt kan naturen anvÀndas som resurs för ÄterhÀmtning frÄn stress? Metoden i detta arbete Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar.

Vallhundar anvÀnds av fÄrproducenter som ett arbetsredskap i den dagliga hanteringen av fÄren, sÄsom vid flyttning, hÀmtning eller dÄ enskilda individer ska separeras frÄn flocken. Det finns mÄnga olika vallhundsraser och border collien Àr en av de vanligaste som anvÀnds. Vid vallning utnyttjas fÄrens vilja att samla sig till en flock vid nÀrvaro av predatorer. Vid stress hos fÄr uppkommer ofta ett förÀndrat beteendemönster. Vid nÀrvaro av en upplevd predator, till exempel en hund eller frÀmmande mÀnniska, brÀker djuren mindre Àn vanligt och stampar i marken.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr en central del i omvÄrdnad och ingÄr i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet Àr fysisk beröring ett grundlÀggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvÄrdnadspersonalen möta pÄ ett respektfullt och ödmjukt sÀtt och det Àr skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det Àr för mÀnnen nÀst intill tabubelagt med det kroppsliga vÄrdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvÄrdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvÄrdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Bakgrunden till detta arbete a?r att det saknas riktlinjer fra?n den tekniska avdelningen na?r va?rdavdelningar pa? Astrid Lindgrens barnsjukhus skall ko?pa in infusionspumpar.Syftet med arbetet a?r att rekommendera ett antal pumpar vilka mo?ter de krav och o?nskema?l som sta?lls pa? dessa. Krav och o?nskema?l kommer framfo?rallt ifra?n sjuksko?terskorna men a?ven ifra?n rapportskrivarna.I resultatet presenteras sammanfattningar fra?n de intervjuer som ha?llits med sjuksko?terskor.I diskussionen kommenterar vi sjuksko?terskornas o?nskema?l och lyfter fram va?ra egna. Vi spekulerar a?ven om infusionspumpens framtid.I slutsatsen anges vilka pumpmodeller som ba?st mo?ter de krav och o?nskema?l som sta?llts pa? pumparna och varfo?r vi rekommenderar Brauns pumpar fo?re CareFusions. .

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar pÄ barnavÄrdcentral (BVC-sjuksköterskor) trÀffar 99,2 procent av alla barn. De har dÀrför en viktig funktion nÀr det gÀller att upptÀcka och rapportera barn som far illa. Trots anmÀlningsplikt Àr anmÀlningsfrekvensen lÄg. Det rÄder brist pÄ studier kring hur det blir för BVC-sjuksköterskor efter att de har gjort en anmÀlan.Syfte: Att ur ett etiskt perspektiv undersöka BVC-sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter efter att de har anmÀlt till socialtjÀnsten att barn far illa.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex BVC-sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ enligt Graneheim och Lundman.Resultat: BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av samarbetet med socialtjÀnsten varierade.

I november 2006 slÀpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjÀrt- lungrÀddning (A-HLR). Detta medförde en rad förÀndringar jÀmfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie Àr att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har pÄverkat stressnivÄn. Genom att ta reda pÄ vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förÀndras för att pÄ ett bÀttre sÀtt svara mot de faktiska problemomrÄdena Metoden genomfördes som en enkÀtundersökning och delades ut till IVA avdelningar pÄ tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkÀtundersökningen.

Titel: Ledarskap det sociala stödets pÄverkan av arbetsrelaterad stress ? En studie inom fastighetsmÀklarbranschen NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Nathalie Holm och My Gustafsson Handledare: PÀr Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Kristina Mickelsson Datum: 2015 ? maj Syfte: SamhÀllet och specifikt sÀljyrket blir allt mer komplext och har bidragit till ökad arbetsrelaterad stress. Studiens syfte Àr dÀrför att fÄ en ökad förstÄelse om ledarskapet och det sociala stödets betydelse för att motverka arbetsrelaterad stress i sÀljande organisationer. ForskningsfrÄgorna som stÀllts Àr följande: 1)    Vilken betydelse har ledarskapet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?2)    Vilken betydelse har det sociala stödet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?3)    Anses det vara ledarens uppgift att bidra med/ge socialt stöd till sina anstÀllda? Metod: Eftersom syftet har varit att öka förstÄelsen inom Àmnet, har studien gjorts med en kvalitativ forskningsmetod dÀr data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.

VÄra djur utsÀtts stÀndigt för olika utmaningar dÄ lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gÄrdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, sÄ minskar djurens kontakt med mÀnniskor. Viss skötsel mÄste utföras av mÀnniskor och detta skulle kunna resultera i rÀdslor hos djuren. RÀdslor beskrivs som en negativ kÀnsla. Syftet med denna sammanstÀllning var att sammanstÀlla hur rÀdsla kan pÄverka djurens hÀlsa och vÀlfÀrd, hur rÀdsla uppstÄr och om gener Àr inblandade? Hur kan man bÀst kan mÀta och förebygga rÀdsla? Om djur utsÀtts för en negativ eller oförutsÀgbar behandling kan det orsaka en lÄngvarig stress.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhÄller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen stÀlls inför. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osÀkerhet. De stÀllningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten Àr utifrÄn hur de Àr som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhÄllningssÀtt i arbetslagen..

Inom vÄrdyrken Àr arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att pÄverka arbetssituationen lÄg. VÄrdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frÄgor. MÄnga som arbetar i patientnÀra arbete pÄverkas alltsÄ i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande ÄtgÀrder för dessa professioner Àr önskvÀrda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av trÀning i medveten nÀrvaro hos personer i patientnÀra arbete med fokus pÄ stressrelaterade tillstÄnd.

Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.