Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning skolledare och specialpedagoger har kring specialpedagogens handledaruppdrag. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring handledning. Intervjuer har anvÀnts för att ta reda pÄ vilka uppfattningar skolledare och specialpedagoger, inom samma verksamhet, har av begreppet handledning och förutsÀttningar av specialpedagogens handledaruppdrag. Respondenternas utsagor har blivit indelade i teman utifrÄn uttryckta tankar kring specialpedagogens handledaruppdrag, uppfattningar vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrÄn hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna har sedan analyserats för att ge en bild av respondenternas uttryckta tankar kring specialpedagogens handledarroll och dess förutsÀttningar. Sammanfattningsvis visar resultaten av vÄra intervjuer att respondenterna menar pÄ att begreppet handledning Àr svÄrdefinierbart. Handledning betyder olika utifrÄn person, situation och sammanhang men vÀrdet av handledning Àr samstÀmmig och kan ses som ett verktyg i arbetet i riktning mot en skola för alla.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem gymnasielÀrares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda pÄ hur lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen förhÄller sig jÀmfört med nu gÀllande Àmnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nÄ sina mÄl med litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ instÀllning och delaktighet kan bero pÄ samt om det finns en medveten koppling mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt. Undersökningens resultat visar att lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen Àr prÀglade av gÀllande styrdokument och att den lÀsarorienterade forskningen pÄverkar lÀrarnas arbetssÀtt. Elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ instÀllning och delaktighet beror enligt lÀrarna till största del pÄ vilka lÀserfarenheter eleverna bÀr med sig sedan tidigare skolÄr samt hur lÀskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna kopplingen mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt var dock inte sÄ tydlig.

Syftet med studien Ă€r att belysa fritidspedagogers syn pĂ„ arbetet med frivilliga rastaktiviteter. Till grund för studien ligger frĂ„gor som vad fritidspedagoger ska arbeta och strĂ€va efter genom rastaktiviteter och deras tankar kring vad arbetet kan bidra till. Även tankar kring hur rastaktiviteter kan kopplas samman med fritidspedagogers yrkeskompetens finns med i studien. En surveyundersökning gjordes och utfördes med hjĂ€lp av en webbenkĂ€t utlagd i ett forum via Facebook "Rastaktiviteterna - Rasten som aldrig tar slut". Resultatet visar att rastaktiviteters grundlĂ€ggande mĂ„l och motiv berör elevernas behov av bĂ€ttre sammanhĂ„llning pĂ„ rasten och minskning av mobbning, konflikter och krĂ€nkningar.

Vi intresserar oss för debatten som förts, bland annat politiskt och i fackpress, gÀllande lÀxans vara eller inte vara samt varför lÀxor som begrepp Àr frÄnvarande i dagens styrdokument. DÀrför Àr syftet med vÄr undersökning att beskriva lÀrares tankar om lÀxor. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med lÀrare som arbetar i skolÄr 4 till 6.De frÄgestÀllningar som ligger till grund för vÄr studie Àr:Vad anser lÀrare att det finns för fördelar respektive nackdelar med att ge lÀxor?Hur och varför ger lÀrare lÀxor?Hur anser lÀrare att lÀxor pÄverkar elevers lÀrande?Av vilken anledning tror lÀrare att lÀxbegreppet inte tas upp i nuvarande styrdokument?Huvudresultaten i vÄr studie visar att alla sju lÀrarna ger lÀxor, men att de har olika uppfattningar om vad en lÀxa Àr och vad den innebÀr. Hur och varför de ger lÀxor Àr ocksÄ nÄgot som skiljer dem Ät.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Jessica Rode och Josefin Rode, Malmö Högskola, LÀrarutbildningen. Resan i förskolans livskunskap-en studie baserad pÄ sex pedagogers tankar och erfarenheter av att arbeta med livskunskap i förskolan. VÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar inriktar sig pÄ vilken syn pedagoger ute i verksamheten har och hur de arbetar med livskunskap i förskolans vardag. Sammanfattningen av studiens analys vill vi ska inspirera till diskussioner kring Àmnet. Vi ger en teoretisk översikt dÀr teoretiker och forskare som fokuseras bl.a. Àr Piaget, Kholberg, Lögstrup, D.

Syftet med studien Àr att vinna kunskap om och fÄ förstÄelse för hur förskollÀrare upptÀcker och förhÄller sig till barn som lever under omsorgssvikt, samt deras tankar kring anmÀlningsplikten i förskolan. För att uppnÄ syftet utgÄr studien ifrÄn tre frÄgestÀllningar och metoden som anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer. Nio förskollÀrare har deltagit i studien varav sex med erfarenhet av anmÀlan och tre utan erfarenhet. Resultatet analyserades utifrÄn den sociokulturella teorin, social inlÀrningsteori och anknytningsteorin. Första frÄgestÀllningen handlar om vilka orsaker som ligger till grund för att förskollÀrare ska upptÀcka barn som lever under omsorgssvikt.

Syftet med vÄrt examensarbete var att med hjÀlp av intervjuer fÄ mer kunskap om barns och lÀrares tankar och uppfattningar kring matematik och jÀmföra om dessa stÀmmer överens med varandra. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att de synliggör matematiken i förskolan. I vÄr bakgrund har vi ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv, förklarat vilken roll matematiken har i förskolan och beskrivit olika faktorer som kan pÄverka barns matematiska förstÄelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning att barn och lÀrare har liknade uppfattningar om att matematik mestadels handlar om rÀkning och siffror. Generellt tycker inte lÀrarna att de synliggör matematiken tillrÀckligt mycket i förskolan men ÀndÄ visar deras svar pÄ att den synliggörs i vardagliga situationer dÄ lÀrarna utan att reflektera över det lÀgger ord pÄ sina handlingar.

I skolan idag bygger lÀrandet frÀmst pÄ texter och genom boklig kunskap och alltmer sÀllan pÄ förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen Àr att ta del av nÄgra verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det ocksÄ intressant att se pÄ vilket sÀtt som de verksamma pedagogerna anvÀnder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra vÀggar.För att nÄ undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i Äldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes pÄ tre olika skolor inom samma kommun pÄ de verksamma pedagogernas arbetsplats. BÀrbar bandspelare anvÀndes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna pÄvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats Àr eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan anvÀndas som ett komplement till den vanliga undervisningen pÄ ett flertal sÀtt, hÀr nÀmns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna fÄr möjlighet att tillgodogöra sig kunskap pÄ flera olika sÀtt.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen Àr att ge förstÄelse för Martin Bircks karaktÀr och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi stÀlls hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har Àven anvÀnt mig av ett psykoanalytiskt angreppssÀtt, framför allt grundat pÄ Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar bÄde som litterÀr teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin Àr en neurotisk person som lider av mÄnga av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, sÄ som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

Vi har gjort en kvalitativ studie av fenomenet ungdomstjÀnst som infördes som enskild pÄföljd vid brott den 1 januari 2007. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att studera lagstiftningen som ligger till grund för ungdomstjÀnst, alltsÄ vilka tankar kring behandling och straff som har pÄverkat pÄföljden samt hur dessa tankar har haft verkan pÄ den verklighet som ungdomsbrottslingarna befinner sig i nÀr de genomför sin ungdomstjÀnst. PÄ ungdomstjÀnstplatserna finns det handledare till ungdomarna. VÄr huvudfrÄgestÀllning har varit om handledarnas handledning och syn pÄ sitt uppdrag överensstÀmmer med lagstiftarens intentioner. Vi har undersökt vad handledare och socialsekreterare anser vara viktigt nÀr det gÀller att vara handledare till ungdomar pÄ ungdomstjÀnst, samt vad de hoppas att ungdomarna ska ta med sig efter avslutad ungdomstjÀnst.

Betyg och bedömning Àr en frÄga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, kÀnslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet Àr att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del Àr att nÀrmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning. Forskningsansatsen Àr kvalitativ.

Med vÄrt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd pÄ klassrumsklimatet. Vi har fÄtt ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell trÀning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell trÀning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, dÀr vi rent praktiskt har arbetat med emotionell trÀning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. VÄr slutsats Àr att eleverna har fÄtt ett positivt förhÄllningssÀtt till emotionell trÀning och att de ser positivt pÄ ett fortsatt arbete i Àmnet. VÄrt resultat pekar pÄ att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, dÀremot har vi observerat mÀrkbara förÀndringar hos den enskilde individen.

I denna c-uppsats behandlas pedagogers bemötande, med syftet att undersöka hur pedagoger bemöter elever utifrĂ„n ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv. Det Ă€r mĂ„nga olika faktorer som pĂ„verkar pedagogers arbete. Exempel pĂ„ detta Ă€r pedagogen sjĂ€lv och dennes förhĂ„llningssĂ€tt i frĂ„ga om kön och jĂ€mstĂ€lldhet. Även eleven och arbetslaget Ă€r viktiga faktorer hĂ€r. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod, ?stimulated recall?.