Bakgrund: Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr en hotfull och skrÀmmande upplevelse som kan pÄverka upplevelsen av livskvalitet för mÄnga kvinnor. Enligt Siri Naess definition av livskvalitet ska personen ha en grundstÀmning av gjÀdje, sjÀlvkÀnsla, samhörighet och vara aktiv för att uppleva en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjÀrtinfarkt med fokus pÄ livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes, vilken bygger pÄ vetenskapliga artiklar framtagna genom databaserad litteratursökning. Dessa kvalitetsgranskades och en artikelöversikt sammanstÀlldes.

Syftet med studien var att fÄ insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mÄngkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgick frÄn var hur pedagogerna ser pÄ omrÄdet interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhÄllningssÀttet yttrar sig. Studien genomfördes och frÄgestÀllningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring omrÄdet, samt att tvÄ kvalitativa gruppintervjuer utfördes i tvÄ arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mÄngkulturellt arbetssÀtt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket Ät.

Studiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens funktion, Àr det skola eller inte? Vad har femÄringar för tankar och förvÀntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexÄringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrÄn hermeneutisk ansats och metodval Àr semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod Àr att fÄ en djupare och nyanserad information inom forskningsomrÄdet. Studien visar att femÄringarna upplever en positiv förvÀntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spÀnnande och roligt att fÄ byta verksamhet och trÀffa nya vÀnner.

Denna uppsats handlar om elevers tankar om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. FrĂ„gorna som behandlas i arbetet Ă€r: Vad bör en sex- och samlevnadsundervisning innehĂ„lla för att den ska kĂ€nnas vĂ€rdefull för eleven? Hur bör en sex- och samlevnadsundervisning gĂ„ till för att den ska kĂ€nnas vĂ€rdefull för eleven? Är det nĂ„gon skillnad mellan vad pojkar och flickor tycker? Arbetet bygger pĂ„ litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av elevintervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med sju elever i Ă„r 8. Fyra flickor och tre pojkar.

Uppsatsen behandlar sex och nioÄriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhÄllande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera Ätta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioÄriga barnens kvalitativt skilda sÀtt att förstÄ grundlÀggande begrepp för en ekologisk förstÄelse. Partikelbegreppet, dvs.

Syftet med denna studie Àr att förklara och förstÄ hur lÀrare tÀnker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tÀnker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lÀrarna? Vi har Àven försökt fÄ förstÄelse om vad lÀrarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, bÄde i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen sÀger om detta Àmne och nÀrliggande omrÄden. I andra delen av vÄr bakgrund har vi behandlat lÀrarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön.

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter anvÀnds som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohÀlsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudÀrsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att frÀmja kommunikation och uttryckande av tankar och kÀnslor, att stÀrka klientens synsÀtt och identitet, att förÀndra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

BakgrundSedan 1970-talet har studier visat att mĂ€n och kvinnor utövar vĂ„ld i nĂ€ra relationer till liknande grad. Även senare Ă„r har studier genomförts som visar att bĂ„de mĂ€n och kvinnor kan utöva och vara utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer.MĂ€n som blivit utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer söker hjĂ€lp bĂ„de hos informella resurser som familj och vĂ€nner, samt hos formella resurser som hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal och hjĂ€lporganisationer. MĂ€nnen upplever att de har blivit hjĂ€lpta till olika grad. Majoriteten av de mĂ€n som sökt hjĂ€lp frĂ„n olika hjĂ€lporganisationer upplever att organisationerna inte alls varit hjĂ€lpsamma, och mĂ„nga gĂ„nger har mĂ€nnen upplevt att de blivit dĂ„ligt bemötta.SyfteSyftet var att beskriva hur amerikansk hjĂ€lppersonal arbetar med heterosexuella mĂ€n utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer samt deras tankar och upplevelser runt vĂ„ldet.MetodSju semistrukturerade intervjuer genomfördes, varav en exkluderades. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

BAKGRUND:HÀr ges en beskrivning en tillbakablick pÄ hur synen pÄ inlÀrning och utveckling hos barn har sett ut över tid. Förberedelsen för barnens övergÄng frÄn förskola till skola tas upp likasÄ en beskrivning av olika pedagogiska inriktningar som pÄverkat den svenska förskolan. Fröbel, Dewey och Montessori Àr nÄgra av dem vars sÀtt att se pÄ inlÀrning och utveckling hos barn som beskrivs. Skolförberedelse och behavioristisk och konstruktivistisk kunskapssyn beskrivs. Barnperspektiv och barns perspektiv behandlas, och Àven synen pÄ detta över tid.

Att möta och vÄrda patienter med livshotande sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt nÀr det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. DÄ sjuksköterskan Àr en av dem som arbetar nÀrmast patienten krÀvs kunskap om patientperspektivet samt förmÄga att bemöta dessa mÀnniskor pÄ ett sÀtt som kan skapa förutsÀttningar för vÀlbefinnande. SÄdan kunskap och insikt kan erhÄllas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vÄrd. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts pÄ 12 vetenskapliga artiklar dÀr samtliga varit primÀrkÀllor och baserade pÄ patienters upplevelse av olika livshotande tillstÄnd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fem förskollÀrare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide anvÀndes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan pÄ olika sÀtt. Det finns bÄde likheter och olikheter i hur de ser pÄ barns inflytande.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser pÄ fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jÀmstÀlldhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna Àr alla sammanboende, har barn och Àr mellan 30-40 Är gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. VÄr teoribildning utgÄr bland annat frÄn Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sÄdana.

Denna uppsats behandlar Àmnet ledarskap. Vi sjÀlva kÀnde sÄvÀl en nyfikenhet som en osÀkerhet inför detta Àmne vilket bidrog till att vi ville undersöka hur vi kan ta till oss ledarskap. Uppsatsen syftar inte till att undersöka ett konkret problem utan vi gör istÀllet ett försök att ta med lÀsaren pÄ den resa vi sjÀlva gjort genom teori och praktik. Vi har en förhoppning om att resan ska ge bÄde oss och lÀsaren en insikt som skapar tankar och diskussion. Eftersom ledarskap Àr nÄgot som vi anser Àr vÀldigt individuellt Àr vi dÀrför inte ute efter generaliseringar.