Denna uppsats syfte är att undersöka hur vithet, västerländsk normativ femininitet och klass påverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berättelser med hjälp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frågeställningar är: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till västerländsk normativ femininitet? På vilka sätt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berättelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus påverkas av föreställningar om västerländskhet, klass och de västerländska normativa skönhetsidealen, och vice versa.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för ett antal läkemedels- och bioteknikföretag, vad gäller:- redovisning av forskning och utvecklingskostnader,- beslutsprocessen från ett projekts ide fram till en eventuell marknadsintroduktion,- att diskutera huruvida beslutprocessen och redovisningen stämmer överens. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie. På detta sätt har vi studerat de objekt som undersökningen tagit fokus på. För att få en övergripande förståelse kring ämnet har vi gjort en djupgående studie över befintlig litteratur som berör ämnet. Vi har även valt att använda oss av personliga intervjuer, i syfte att erhålla bästa möjliga information från var och en av de tillfrågade.

Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället.

Bakgrund och problem: Online communities är en färsk bransch där flerauppmärksammade förvärv ägt rum under det senaste året. Värderingen av nya företag påosäkra marknader kan ofta vara svår, i och med osäkerhet vad gäller hur den framtidapotentialen skall bedömas. Uppsatsens frågeställning går ut på att redogöra för hur detta kanske.Syfte: Uppsatsens explorativa syfte går ut på att inhämta så mycket kunskap och informationom ämnet som möjligt, och därigenom sträva efter att kartlägga och synliggöra den potentialoch de risker som finns inom branschen online communities.Avgränsningar: Online communities är en plats där människor träffas virtuellt för attinteragera med varandra. Vi har valt att analysera sociala, relationsfrämjande, onlinecommunities som primärt är riktade mot ungdomar i Norden vars syfte är att utgöra enträffpunkt för allmänt socialt umgänge.Metod: Uppsatsen har ett explorativt undersökningsförfarande, där ett kvalitativttillvägagångssätt begagnats för att inhämta primärdata i form utav intervjuer med analytiker,experter och uppköpare.Analys och slutsatser: Intellektuellt kapital är grunden till värdeskapandet i en onlinecommunity. Att vårda relationer till medlemmarna är av avgörande vikt för framgång.

Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lämnar utgörs av flera olikainformationskällor. En betydande del av dessa utgörs av årsredovisningar ochdelårsrapporter. På grund av rådande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det är därförangeläget att studera vad en ökad upplysningsnivå medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet är att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet på egetkapital och upplysningsnivån i företagens årsredovisningar och delårsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivån har störstpåverkan på kostnaden för eget kapital.Avgränsningar: Studien avgränsas till företag som för närvarande är noterade på NasdaqOMX Stockholm.

Aktiebolagets uppkomst går att härledas ända tillbaka till medeltidens handelsliv, främst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, där kapitalet utgjorde säkerheten i bolaget, samt att delägarnas egna förmögenheter skiljdes från detta kapital var en nyhet på den tiden. Än idag är aktiebolaget en viktig del av affärslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger på en kapitalkonstruktion, det vill säga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenärer genom att ställa upp regler för att se till att bolaget alltid har något slags kapital, ett så kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte på villkor då bolaget måste träda i likvidation.

Den vanligaste formen av korruption är enligt Brottsförebyggande rådet den form av korruption som benämns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen återfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter från olika organisationer. Syftet med denna uppsats är att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan användas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, används för att belysa teoriernas förmåga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att såväl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflätningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och från utomstående har viss betydelse för att korruption uppstår och för dess omfattning.

Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa.Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande.

I ungdomsåren skapar vi grunden för de värderingar vi bär med oss resten av livet. För att fylla ett samhälle med deltagande, kunniga och tillitskännande medborgare är det med andra ord viktigt att introducera dessa värden redan i ungdomsåren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara på huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken på socialt kapital än oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärning genom olika lärstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda på huruvida grammatikundervisningen så som den ser ut idag ger somliga elever sämre förutsättningar för att gå vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskämnet på högstadie- och gymnasienivå och tar reda på i hur stor utsträckning lärstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rådande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgångar till kulturellt kapital. De teoretiska utgångspunkterna är Dunn & Dunns lärstilsforskning, som gör gällande att olika individers inlärningsförmåga påverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp på svenska förhållanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgångar till kulturellt kapital.Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frågeformulär, klassrumsobservationer och enkätundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser från två skolor.Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, får möjlighet till inlärning genom sin starkaste lärstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lärstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen.

Syftet med studien var att förstå hur ungdomar ser på deras arbetslöshet utifrån begränsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap från samhället. De senaste årtiondena har vi gått från ett kollektivt samhälle till ett individualiserat samhälle. Detta ger individer mer rättigheter men också skyldigheter. I Sverige är arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska åtgärder för att motverka arbetslösheten.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fält utifrån deras klasstillhörighet och syn på kvinnlighet. Ansatserna är att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext.Intervjuerna är utformade utifrån en tematisk referensram där främst det fria ordet har haft företräde. Analysen av materialet visar på en klassbunden positionering i fråga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begränsas av definitioner av hur en kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med på den lokala marknaden. Motstånd mot ideal uppfinns utifrån de resurser som är tillgängliga och risktagande är kopplat till symboliska tillgångar.

Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar.