Meningen med denna studie var att lÄta de biologiska barnen i familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppvÀxten i ett familjehem och hur uppvÀxtförhÄllanden har pÄverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av tidigare forskning inom det valda ÀmnesomrÄdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrÄgor dÀr intervjuguiden var vÄrt underlag för vÄra samtal. Respondenterna inledde med en liten berÀttelse av sin uppvÀxt. DÀrefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i bÄde frÄgor och svar.

Antalet miljo?direktiv fortsa?tter att o?ka och de befintliga kompletteras regelbundet med nya krav och regler. A?F har tillsammans med industrin och dess leveranto?rer utvecklat ett verktyg, A?F PRS, fo?r att handskas med de problem direktiven skapar fo?r fo?retagen. Syftet med detta arbete var att identifiera fo?retags nuvarande processer fo?r hantering av direktiven REACH, RoHS och ErP och fo?resla? fo?rba?ttringar av PRS i linje med det som identifierats.10 fo?retag valdes ut baserat pa? omsa?ttning och antalet ansta?llda.

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

BakgrundMÀnniskors trosförestÀllningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vÄrdsituation. Det finns omvÄrdnadsteoretiker som anser att det ocksÄ ingÄr i sjuksköterskans uppgift att hjÀlpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt fÄ utöva religion kan ses som en mÀnsklig rÀttighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vÄrden? Kan det vara sÄ att religiöst engagemang kan vara bra för hÀlsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosförestÀllningar kan pÄverka mÀnniskors hÀlsotillstÄnd samt beskriva vad detta kan innebÀra för mÀnniskor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelsksprÄkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste Ären.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hÀlsoaspekter och olika sjukdomstillstÄnd. I de nitton artiklarna gick det att utlÀsa trettiotvÄ olika resultat, dÄ andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick mÄnga studier fler Àn ett resultat.