En tillbakablick pĂ„ den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats frĂ„n ett industribaserat samhĂ€lle till ett mer komplext samhĂ€lle med större krav pĂ„ kompetens frĂ„n anstĂ€llda. Ett sĂ„dant samhĂ€lle kallas för ett kunskapsintensivt samhĂ€lle och har sedan början av 1990-talet vĂ€xt allt starkare. Redovisningen har dĂ€remot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan anvĂ€ndas för att framhĂ€va en av företagets viktigaste resurser, nĂ€mligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anstĂ€lldas förmĂ„ga Ă€r beteckningen för humankapital. Även vĂ€rderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhĂ€nger med benĂ€mningen.

Meningen med denna studie var att lÄta de biologiska barnen i familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppvÀxten i ett familjehem och hur uppvÀxtförhÄllanden har pÄverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av tidigare forskning inom det valda ÀmnesomrÄdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrÄgor dÀr intervjuguiden var vÄrt underlag för vÄra samtal. Respondenterna inledde med en liten berÀttelse av sin uppvÀxt. DÀrefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i bÄde frÄgor och svar.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal pÄ ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsÀttningar samt hur detta arbete i sÄ fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner frÄn fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och tvÄ kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring Àmnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsÀttningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet Àr en sjÀlvklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsÀttning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhÀllet finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.

Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fÀltet och behandlar arbetsrotation pÄ ICA-butiker. Syftet Àr att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det fÄr för lÀrandet. LÀrandet som undersöks Àr hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrÄn de lÀroprocesser och lÀrandesituationer som uppstÄr i samband med arbetsrotation.De teoretiska verktyg som anvÀnds grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivÄerna av lÀrande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien anvÀnder sig Àven av Börnfelts teori om en formell och informell organisation.Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med Ätta anstÀllda frÄn ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; NÀra, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehÄll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer.Resultatet visar att om anstÀllda roterar mellan avdelningar eller stÀlls inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lÀrosituationer dÀr anstÀllda kan lÀra sig pÄ en begreppslig- och intellektuell nivÄ.

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste Ären inom bank- och finansvÀrlden tyder pÄ att bankerna ses som en kategori av tjÀnsteföretag som i dagslÀget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sÄdana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar Ärsredovisningar med tillÀggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del pÄ legitimitet som erhÄllas frÄn aktieÀgare och investerare, givet att tjÀnsteföretags handlingar mÄste överensstÀmma med aktieÀgares och investerares förvÀntningar och krav pÄ verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via Ärsredovisningar kan bidra till en bÀttre insyn i organisationen och dess beteende för aktieÀgare och investerare.Syftet med denna uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur tjÀnsteföretag genom extern redovisning av intellektuellt kapital kan efterstrÀva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie pÄ de fyra svenska storbankerna med utgÄngspunkt i aktörssynsÀtt.

AnvÀndning av datorer och Informations- och kommunikationsteknologier (IKT) har förÀndrat mÀnniskors sÀtt att kommunicera och utbyta information i mÄnga omrÄden. Utbildningssektor Àr en av sektorer dÀr IKT spelar en stor roll. Under de senaste Ären införde utbildningssektorn mÄnga nya teknologier för att stödja undervisnings- och inlÀrningsmetoder. Synen pÄ undervisning och lÀrande förÀndrades radikalt med hjÀlp av IKT. Tidigare forskning pÄpekar att IKT utvecklar studerandes olika förmÄgor, bland annat inlÀrning ökas.

FrÄgan om förÀldrar med IF kan klara ett ?tillrÀckligt gott förÀldraskap? och omdet gÄr att utveckla förÀldraförmÄgan Àr aktuell. BÄde i forskning och i praxisframkommer det att förÀldrar som har IF Àr i behov av stöd pÄ olika sÀtt för attklara förÀldraskapet. Huruvida förÀldrar med IF kan utveckla förÀldraförmÄganfinns det delade meningar kring. Forskning visar dock att ett konkret individuelltutformat stöd i hemmiljö bidrar till att förÀldrar med IF kan utveckla sinförÀldraförmÄga.PYC, Parenting Young Children, Àr ett manualbaserat utbildningsprogram förförÀldrar med barn i Äldrarna 0-6 Är, och Àr utformat för att ge förÀldern stöd i sitteget hem.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas Àven en hel del pÄ utvecklingen av tal-till-talöversÀttningssystem. MÄnga företag anvÀnder sig i allt större utstrÀckning av telefontjÀnster dÀr automatiska system med syntetiskt tal och taligenkÀnning ersÀtter mÀnniskor. För att vi som konsumenter ska kÀnna att det Àr bekvÀmt att nyttja dessa tjÀnster och förstÄ budskapen Àr det viktigt att dessa syntetiska röster lÄter sÄ naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig Àr dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter sÄsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nÀmna nÄgra. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar Àven kÀnslor och attityder hos talaren.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ en skolutvecklingsprocess benÀmnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och mÄlsÀttningar antogs för familjeförvaltningen Är 2003. Inriktningen pÄ konceptet Àr strÀvan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att frÀmja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. MÄlsÀttningen Àr att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lÀrmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstÄtt konceptets intentioner och mÄlsÀttningar. En indikation pÄ förstÄelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda pÄbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen.

I lÀroplanerna för grund- och grundsÀrskolan stÄr att lÀsa om skolans uppdrag att lÄta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhÀllet. MÄnga lÀrare inom och utom sÀrskolan bÀr pÄ frÄgan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning pÄ bÀsta sÀtt. UtifrÄn syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig sjÀlva och hur de ser pÄ sina möjligheter att verka i samhÀllet, samt genom arbetets frÄgestÀllning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig sjÀlva och sig sjÀlva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhÀllets syn pÄ gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhÀllsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, anvÀnds som arbetets teoretiska ramverk. SjÀlvbilden, hur du ser pÄ och vÀrderar dig sjÀlv, stÄr i nÀra samklang med samtidens syn pÄ mÀnniska och samhÀlle. Dels formas bilden av dig sjÀlv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen.