Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att beskriva vilka insatser och vilket stöd pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ som pÄverkar elever med funktionsnedsÀttning i en inkluderad verksamhet. Det Àr elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien Àr en fallstudie gjord pÄ ett mindre gymnasium. Emperin bestÄr av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsÀttning. Studien begrÀnsas till funktionsnedsÀttningar som benÀmns autismspektrumtillstÄnd och intellektuell funktionsnedsÀttning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lÀrare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det Àr möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsÀttning i UmeÄ, med avseende pÄ psykisk hÀlsa, och pÄ hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hÀlsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsÀttning som gÄr i specialklasser (grundsÀrskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsÀttningar), fick besvara en enkÀt under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens FolkhÀlsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkÀt anvÀnts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mÄr bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lÀrare och med sina förÀldrar. Majoriteten mÄr lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bÀttre Àn de ungdomar i FolkhÀlsoinstitutets undersökning, som angett att de hade nÄgon funktionsnedsÀttning. Inom nÄgra omrÄden visades dock lÀgre resultat. Ungdomarna i vÄr undersökning uppgav att deras svÄrigheter pÄverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Abstrakt Bakgrund: Demens Àr ett kroniskt tillstÄnd i hjÀrnan som kan försÀmras med tiden och sjukdomen pÄverkar frÀmst de kognitiva förmÄgorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje Är i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt Àldre. I dagslÀget saknas det lÀkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi pÄverkar personer med demens.Metod: Metoden som författarna anvÀnde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och tvÄ med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehÄllsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet bestÄr av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förÀndringar, förÀndrad intellektuell och social förmÄga och förÀndrade livssituationer.

Med modern medieteknik utvecklas nya sÀtt att kommunicera. Bland lÀsare av litteratur mÀrks det inte minst. Tendensen, som blir allt tydligare, visar att amatörkritik fyller ett slags tomrum i litteratursamhÀllet. Alltfler skriver rakt ut i bloggsfÀren om sina lÀsupplevelser, eller letar sig först fram till internetbokhandlares webbadresser. Det förekommer Àven att lÀsare skriver direkt till författare.

Med modern medieteknik utvecklas nya sÀtt att kommunicera. Bland lÀsare av litteratur mÀrks det inte minst. Tendensen, som blir allt tydligare, visar att amatörkritik fyller ett slags tomrum i litteratursamhÀllet. Alltfler skriver rakt ut i bloggsfÀren om sina lÀsupplevelser, eller letar sig först fram till internetbokhandlares webbadresser. Det förekommer Àven att lÀsare skriver direkt till författare.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handdatorer utgör en möjlighet att utvidga kommunikationsmöjligheterna för elever med utvecklingsstörning samt talsvÄrigheter och i jÀmförelse med elvernas anvÀndning kommunikationskarta och teckenkommunikation. Tanken var ocksÄ att kunna förbÀttra innehÄllet i handdatorn för att anpassa det till elevernas behov. Teori: Aktionsforskning Àr den forskningsansats som inspirerat utvecklingsarbetet. Metod: Genom att anvÀnda strukturerade frÄgeformulÀr till förÀldrar och personal, har dessa givit sin syn pÄ hur eleverna anvÀnder sig av de olika kommunikationssÀtten. Egna observationer av eleverna vid tillfÀllen dÄ de anvÀnt sina handdatorer Àr ocksÄ en metod som anvÀnts.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur grÀnsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn pÄ 1930-talet upprÀttades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om sÀrskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremÄl för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan frÄn den belastning som de efterblivna ansÄgs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades pÄ pedagogiska aspekter utan ocksÄ var en profylaktisk ÄtgÀrd. Efterblivenhet var nÄgot som stod i nÀra anslutning till asocialitet och kriminalitet, dÀrför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning ocksÄ att omvÄrda och uppfostra dessa individer pÄ ett sÀtt som inte förÀldrarna ansÄgs vara kapabla till. Den sÀrskilda undervisningen var bÄde ett sÀtt att kontrollera barnen men ocksÄ en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhÀllsfara.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

This thesis discusses the global regime complex concerning the management of plant genetic resources for food and agriculture, and how different regimes concerning these resources cooperate or stand in opposition to each other. Because of changes in US patent law and the establishment of TRIPS, patent claims over plant genetic resources has increased dramatically globally. This, amongst other things, in turn has lead to the development of CBD which in turn lead to the creation of access and benefit laws in many countries. To create a free flow of genetic resources for food and agriculture the ITPGRFA, with its multilateral system, were negotiated. The aim of this thesis is to investigate which consequences the regime complex concerning plant genetic resources for food and agriculture can have on the rights of small farmers, agricultural research and food security in the global South.

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredstÀllelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg & Theorell (2005) definition gÀllande arbets- tillfredstÀllelsen, vilket innebÀr att medarbetarna har förutsÀttningar för att fÄ god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anstÀllda. Den metod som anvÀnts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ÀmnesomrÄde. Bland annat Àr delaktighet, engagemang och meningsfullhet Àr tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekrÀftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000).

I den allt mer globaliserade vÀrlden, fÄr fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering pÄverkar ledarens sÀtt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i vÀrlden. Möjligheterna till att trÀffas fysiskt blir begrÀnsade, och mer av ledarskapet mÄste ske pÄ distans. De fysiska mötena Àr viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och dÄ mÄste ledaren hitta alternativa sÀtt att motivera. Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur en ledare pÄ distans kan skapa motivation.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur det sÀrskilda stödet i matematik ser ut i tvÄ olika kommuner. Vi vill Àven ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i förhÄllande till de förmÄgor som undervisningen i matematik ska fokuseras pÄ att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras pÄ totalt sex fallbeskrivningar dÀr observation och intervju Àr metoderna vi anvÀnder för att fÄ fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till nÀr det gÀller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet Àr Griffins (2007) teorier om de tre vÀrldarna ? vÀrlden av verkliga kvantiteter, vÀrlden att rÀkna och vÀrlden av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, sprÄket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

During the latter part of the 20th century the situation for people with intellectual disabilities in Sweden changed and developed. Clients have the right to participation and self-determination in society and in applied measures under the law of individual rights legislation; LSS. The purpose of this study is to describe and understand how team-leaders and managers in day-centres in a municipality works with participation and self-determination for clients, and what the professionals consider affects the client's possibility to self-determination and participation. The research questions intended to be answered are:? How does the team-leaders and managers work to enable self-determination and participation of the users in the public day-centres?? What does the team-leaders and managers describe and understand as enabling and limiting factors for the client?s possibility to self-determination and participation?The study is qualitative and interviews have been held with eight interviewees, which I contacted through snowball sampling.

UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.