Problembakgrund: Men hÀnsyn till vÀrldens utveckling anses det av bÄde forskare samt av ledare att förÀndring har en stor betydelse för organisationerna. Det gÀller att stÀndigt kunna anpassa sig och följa omvÀrldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förÀndringar dÄ dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur ledare med hjÀlp av det transformella ledarskapet kan pÄverka en inkrementell förÀndring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet pÄverka inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet bestÄr av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hÀnsynstagande samt idealt inflytande.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur projektledare sjÀlvskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt pÄ Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien Àr kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att anvÀnda tvÄ frÄgeformulÀr, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. BÄda formulÀren Àr undersökta av forskare vad gÀller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vÄr undersökning visade att projektledare pÄ Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap Àn de pÄ Scania. I bÄda organisationerna fanns Àven transaktionellt ledarskap i ganska stor utstrÀckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lÀgre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade vÄra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans lÄg högre pÄ Karolinska.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur moral konstrueras, förstÄs och upprÀtthÄlls av habiliteringspersonal utifrÄn hur personalen tÀnker kring bemötande av de boendes uttryck för kÀrlek, nÀrhet och sexualitet. UtifrÄn syftet har jag tre frÄgestÀllningar som studien Àr tÀnkt att besvara, nÀmligen:1. Hur beskriver intervjupersonerna sin egen syn pÄ de boendes uttryck för kÀrlek, nÀrhet och sexualitet?2. Vid vilken typ av tillfÀllen av detta slag anser intervjupersonerna att de bör ingripa ? av vilken anledning och hur gör de dÄ?3.

AbstraktAmanda Lundqvist (2011).  Katten förstÄr mina kÀnslor­ En intervjustudie med fem intellektuellt funktionsnedsatta, om deras upplevelse av bemötande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i pedagogik. Högskolan i GÀvle.

AbstraktAmanda Lundqvist (2011).  Katten förstÄr mina kÀnslor­ En intervjustudie med fem intellektuellt funktionsnedsatta, om deras upplevelse av bemötande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i pedagogik. Högskolan i GÀvle.

I fokus för denna uppsats stÄr barndomens metaforik i tvÄ litterÀra verk, nÀmligen Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen Àr att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förÀndras i litterÀra verk frÄn skilda tider. Metoden bygger pÄ att den jÀmförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners sjÀlsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hÀnger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony frÄn Krusenstjernas berÀttelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel gÄr igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre frÀmlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smÀlter samman med kÀrlek till mÀnskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plÄgor och saknad efter ömhet.

I fokus för denna uppsats stÄr barndomens metaforik i tvÄ litterÀra verk, nÀmligen Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen Àr att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förÀndras i litterÀra verk frÄn skilda tider. Metoden bygger pÄ att den jÀmförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners sjÀlsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hÀnger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony frÄn Krusenstjernas berÀttelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel gÄr igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre frÀmlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smÀlter samman med kÀrlek till mÀnskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plÄgor och saknad efter ömhet.

I fokus för denna uppsats stÄr barndomens metaforik i tvÄ litterÀra verk, nÀmligen Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen Àr att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förÀndras i litterÀra verk frÄn skilda tider. Metoden bygger pÄ att den jÀmförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners sjÀlsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hÀnger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony frÄn Krusenstjernas berÀttelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel gÄr igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre frÀmlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smÀlter samman med kÀrlek till mÀnskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plÄgor och saknad efter ömhet.