SAMMANFATTNING Den svenska gymnasieskolan är könssegregerad och det finns gymnasieprogram som domineras nästan helt av det ena eller det andra könet. Ändå finns de ungdomar som gör ett otraditionellt gymnasieval och söker ett gymnasieprogram där de kommer att vara i minoritet. Syftet med detta examensarbete är att studera hur killar som valt ett program som domineras av tjejer resonerar kring sitt val och de erfarenheter de gjort under sin studiegång. Området har undersökts genom kvalitativa samtalsintervjuer med sju stycken killar på Omvårdnadsprogrammet och Hantverksprogrammet, frisör. Dessa program är läsåret 2007/2008 två av de mest könssegregerade svenska gymnasieprogrammen.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Studien tar sin utgångspunkt i centrala begrepp inom handikappolitiken såsom delaktighet och jämlikhet. Studiens syfte är att studera och beskriva delaktighet och medbestämmande på Föreningen Grundens dagliga verksamheter. Föreningens styrelse består enbart av per-soner med intellektuell funktionsnedsättning och föreningen arbetar för att alla ska vara med och bestämma om såväl stora som små saker. Genom kvalitativa metoder vill vi ut-forska på vilket sätt delaktighet och medbestämmande yttrar sig i olika situationer samt i vilken utsträckning deltagarna är delaktiga och med och bestämmer. Vidare vill vi även studera vilka möjligheter och hinder deltagarna kan möta på vägen mot ökad delaktighet och ökat medbestämmande.

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools.The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors.The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life..

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

BakgrundI studien används sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgår från en bild. Det ger samtalen karaktären av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.

Syftet var att undersöka hur informatörerna på Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgångspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap går att implementera på en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare än brukarnas viktiga inifrånperspektiv.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer på en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig på att få en djupare förståelse kring studiens ämne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begränsningar utan de som anmälde sitt intresse, var välkomna att delta.Resultatet visar på att det finns önskemål om en samhällsutveckling som innebär fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förändringsarbetet gäller personalens roll och inställning samt hur information framställs så att alla förstår den.

The aim was to examine writing ability and some of its underlyingfunctions in adults with intellectual or communicative disabilities at dailyactivity centres by comparisons with children and adults without disabilities.66 adults with intellectual or communicative disabilities, 39 children and 14adults without disabilities were included. The following tests/tasks wereexecuted: Test for Reception of Grammar-2, graphomotor task, nonwordrepetition, Rapid Automatized Naming and Writing elicited by pictures. Thepicture elicited narratives were examined regarding length, spelling,syntactic complexity, interpunctuation, content and general impression. Theresults demonstrated that adults at daily activity centres performed lowerscores than adults without disabilities. The group generally didn?t differ fromthe children, but they made a smaller proportion of phonologicallyacceptable misspellings and achieved lower scores on nonword repetitionand Rapid Automatized Naming, which could indicate limitations inphonological processing ability.

AbstractThe aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field. A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Att jobba på ett spelutvecklingsföretag innebär ett annat sätt att tänka på som animatör. Man har ingen historia att berätta genom sina animationer på samma sätt som man har när man animerar för en film. Historieberättande kan saknas samtidigt som det kan vara lättande att slippa tänka på det. Genom att få ta del av Grins daliga animationsrutiner har jag fått större insikt om hur det är att arbeta som animatör på ett spelföretag. Begränsningar är det främsta man måste tänka på.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället.Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej.