I dagens samhÀlle Àr lösenord en central del av var mÀnniskas vardag. Medvetenheten om vikten av ett sÀkert lösenord och vilka hot mot informationssÀkerheten som existerar Àr en viktig del av en organisations sÀkerhetsarbete. Arbetet undersökte hur studenter pÄ Linnéuniversitetet hanterar sina lösenord samt hur medvetna de Àr om existerande hot och attacker som kan Àventyra lösenordets integritet. För att samla in data genomfördes en enkÀtundersökning. Ett program skapades med syfte att betygsÀtta anvÀndarnas lösenord och pÄ ett pedagogiskt vis utbilda dem i hur ett sÀkert lösenord skapas.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.

Uppsatsen handlar om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott och dĂ„ speciellt brotten mot enskild person, sĂ„som förtal, förtal av avliden person och förolĂ€mpningar. I dagens massmedia verkar det som grĂ€nserna för etik tĂ€njs till det yttersta. FrĂ„gan Ă€r om media inte har tagit sin informationsskyldighet för lĂ„ngt och om det finns grund för publiciteten av mĂ€nniskors privatliv. Är verkligen allt som publiceras till allmĂ€nhetens nytta eller Ă€r det bara för att tillfredsstĂ€lla mĂ€nniskors nyfikenhet. Visserligen skall sĂ„dant som efterfrĂ„gas tas upp, men hur lĂ„ngt skall media gĂ„ in i nĂ„gons privatliv.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Debatten kring vilka straff som ?r mest effektiva f?r brottsbek?mpningen och hur ungdomsbrottsligheten ska st?vjas har p?g?tt i ?rtionden. Under de senaste ?ren har fr?gan d?remot f?tt ?kad politisk prioritet och stort medialt genomslag, s?rskilt i samband med flera uppm?rksammade fall ofta kopplade till grov organiserad brottslighet. Den 29 september 2023 gav regeringen Kriminalv?rden i uppdrag att f?rbereda ungdomsf?ngelser f?r unga i ?ldern 15?17 ?r, baserat p? bet?nkandet SOU 2023:44.

Bakgrund/problem: Internetuppkopplade sensorer och sociala medier Àr tvÄ betydande kÀllor tillökningen av datamÀngden i vÄr digitala vÀrd. Det stÀlls idag nya krav pÄtekniker för att hantera den ökade datamÀngden i kombination med varieradedatakÀllor och den extremt höga hastighet data genereras i. Gartner hÀvdar attBig Data Àr ett nytt omrÄde inom BI som ökar dess omfattning genom attinkludera nya typer av data och kÀllor. Möjligheterna och utmaningarna attanalysera och hantera datamÀngder vÀxer sÄledes för organisationer.Problematiken som uppstÄr dÄ ökad datamÀngd finns tillgÀnglig att samlas in avorganisationer Àr risken att det görs pÄ bekostnad av individers personligaintegritet. Personliga Äsikter, omdömen och erfarenheter exponeras via socialamedier och görs dÀrmed tillgÀngliga för företag och andra individer att ta del av.Syfte: Studiens syfte Àr att ge en kvalificerad beskrivning av Big Data som idag utgören stor hype, samt att lyfta fram begreppet ur ett affÀrsetiskt perspektiv.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Akutmottagningar Àr en plats med hög omsÀttning av patienter och kan mÄnga gÄnger upplevas som en stressig miljö av personal och patienter. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vÄrdas pÄ en akutmottagning. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: att kÀnna sig trygg och omhÀndertagen av kompetent personal; att kÀnna sig misstrodd, ifrÄgasatt och som en börda; att miljön skapar obehag, kÀnsla av ensamhet och förlust av integritet; och att kÀnna sig som i ett mörker pÄ grund av bristande information. MÄnga patienters upplevelse av akutmottagningar Àr att det Àr av dÄlig kvalité. En viktig komponent för mÄnga patienter Àr information och om de fÄr information upplever de att det blir lÀttare att vÀnta.

I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av studien. Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation nÀr det gÀllde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har nÀr det gÀller rÀttssÀkerhet och integritet för den enskilde. Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för mÀnniskor, rÀttssÀkerhetens betydelse, vÀrdighet och integritet samt kvalitetsnormer för socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara vÀsentligt för etik i socialt arbete nÀr det gÀllde dokumentation. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon enkel definition av respekt, men en gemensam nÀmnare var bemötande, som i vÀldigt stor utstrÀckning handlar om hjÀrtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och handlingar mÀnniskor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya kvinnojouren pÄ hur man sÄg pÄ fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser gentemot andra mÀnniskor, att se deras behov och svÄrigheter samt ta ansvar för dem NÀr man bemöter nÄgon med respekt inom socialt arbete krÀvs det mental nÀrvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta mÀnniskor med respekt, vÀnlighet, tillit och jÀmlikhet. Informanterna berÀttade sin syn pÄ hur dokumentation kan pÄverka mÀnniskor bÄde positivt och negativt.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var mÄnga faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den sprÄkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, sprÄk, mimik och bevaring av integritet.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.