Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur punkt 3.2.1 i Svensk kod för bolagsstyrning har implementerats av bolag pÄ Large Cap-listan och huruvida förÀndringar i styrelse-sammansÀttningar har skett sedan den trÀdde i kraft den 1 juli Är 2005. Syftet Àr Àven att granska respondenternas syn pÄ huruvida en lag om kvotering vore lÀmplig för svenska börsbolag. DÀrtill vill författarna ge förslag pÄ övriga ÄtgÀrder för att öka rekryteringen av kvinnor till styrelser. Författarna Àmnar bidra till diskussionen kring styrelsesam-mansÀttningar, med fokus pÄ en jÀmn könsfördelning.Författarna anvÀnder sig av en deduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod vÀljs som tillvÀgagÄngssÀtt för att samla in information.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för forskningens syn pÄ det nationella skrivprovet inom Àmnet svenska. UtifrÄn ett psykometriskt perspektiv, med inriktning pÄ konstrukt, bedömning och anvÀndning, belyser uppsatsen potentiella problembilder med standardiserade prov inom en svensk, norsk och amerikansk kontext. Provet innehar en normerande stÀllning inom svensk utbildning, dÀr det agerar rÀttesnöre över vad som utgör goda och mindre goda elevtexter. Forskningen visar ocksÄ pÄ den svÄrighet som existerar gÀllande provets interbedömarreliabilitet, dÀr olika examinatorer bedömer proven olika. Vidare pÄverkar provet undervisningen, dÀr dess genrepedagogiska utgÄngspunkt leder till en tanke om progression, dÀr texttyper hierarkiseras.

MÄlet med denna kandidatuppsats Àr att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhÀllelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgÄngspunkt. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie. Syftet Àr att bredda författarens kunskap om och förstÄelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lÀgga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus pÄ förutsÀttningar och hinder för aktivt deltagande.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

En svensk standard, SS 812310­ ? Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner, har nyligen tagits fram som skall sÀkerhetsstÀlla kvalitén och underlÀtta dimensioneringen av stÄlfiberbetongkonstruktioner. Tidigare har det inte funnits en dimensioneringsstandard som tÀcker in omrÄdet stÄlfiberbetong. Det har varit upp till enskilda konstruktörer att dimensionera utifrÄn metoder angivna ur ?Svenska Betongföreningens rapport nr 13?.

Principen om förfarandemissbruk Àr en EG-rÀttslig princip som efter hand vuxitfram ur EGDs praxis och vilken numera Àr tillÀmplig inom EGmervÀrdesskatterÀtten.Principen innebÀr att konstruerande transaktioner vars endasyfte Àr att uppnÄ skattefördelar skall underkÀnnas och istÀllet bli beskattade som omde konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har stÀlltupp i praxis, frÀmst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall blitillÀmplig pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr att ett objektivt och ett subjektivt kriteriumskall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebÀr att trots att relevanta bestÀmmelseri mervÀrdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras omförfarandet fÄr till följd att den skattefördel som uppnÄs strider mot bestÀmmelsernassyfte. Det krÀvs dock Àven att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varitatt uppnÄ en skattefördel.En tillÀmpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebÀra att aggressivaskatteupplÀgg och skatteflykt pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet skulle kunna stoppas. Enstopplagstiftning pÄ detta omrÄde Àr inte att finna i varken EG-rÀtt eller svensk rÀtt,varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rÀttsutvecklingengÀllande mervÀrdesskatteflykt.EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida detföreligger förfarandemissbruk eller inte.

Aim: The aim of this study is to examine roma womenÂŽs experiences of health professionals? attitudes towards them in Swedish health care. Method: Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis.

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en karismatisk personlighet. Han var Ă€ven en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en fĂ€rgad rockartist som frĂ€mst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lĂ€gga vikt vid.

Uppsatsen handlar om problemet med att bevisa vÄldsbrott mot kvinnor i nÀra relationer. Det Àr vanligt att kvinnor inte anmÀler vÄld som utövas av en nÀrstÄende man alternativt vÀljer att inte medverka i den brottsutredande verksamheten efter en anmÀlan. VÄldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och rÀdsla för de vÄldsutövande mÀnnen Àr framtrÀdande i uppsatsen. Problematiken med att bevisa brott inom stÀngda dörrar diskuteras Àven i samband med det eventuella kravet pÄ stödbevisning i svensk rÀtt..

Vid omsÀttning av varor ska svensk mervÀrdesskatt debiteras, vilket stipuleras i mervÀrdesskattelagen. FörsÀljning till andra EG-lÀnder, s.k. gemenskapsinterna förvÀrv Àr undantagen svensk mervÀrdesskatt. Detta Àr reglerat i 3 kap. 30 a § ML.

ÄndamĂ„let med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilka vĂ€rden som svensk sĂ€kerhetspolitik grundar sig pĂ„ samt att se om det existerar en konflikt mellan försvarsberedningen och Försvarsmakten. Detta allt utifrĂ„n en idĂ©analys av försvarsberedningen och Försvarsmaktens offentliga tryck. Bakgrunden till detta Ă€r den diskussion som uppstĂ„tt i medierna kring Försvarsmakten. I medierna har vi kunnat ta del av information som berĂ€ttar om ett försvar som döms ut i interna rapporter och dĂ€r det talas om en identitetskris. Men ocksĂ„ om hur Försvarsmakten idag Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n regeringens satta beslut.

Under senare Är har svenska marina enheter deltagit i expeditionÀra insatser vilket stÀller större krav pÄ en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik Àr applicerbara pÄ svensk marin logistik.Syftet med uppsatsen Àr att analysera marin logistik vid en svensk expeditionÀr fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstÀmde med teorin om marin logistik.En deduktiv metod har anvÀnds i uppsatsen dÀr de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras pÄ rapporter och artiklar vilka behandlar tvÄ olika korvettinsatser. Den första insatsen Àr det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra Àr EUNAVFOR:s Operation Atalanta.Resultatet visar att nÀstan samtliga principer gÄr att identifiera i bÄda insatserna. Det fanns ocksÄ mÄnga likheter mellan insatsernas logistikorganisation.

Denna rapport redogör för implementationen av ett bokningssystem med integrering av Google Calendar API. Uppdraget var frÀmst till för att utvÀrdera potentialen av ett bokningssystem dÀr Google Calendar anvÀndes som scheman för personalen. Projektet skulle Àven kunna anvÀndas som ett grundsystem för att skrÀddarsy bokningssystem för olika företagsmodeller.Det slutgiltiga systemet blev en hemsida för tidsbokning, ett Web-API för kommunikation med hemsidan, integration av Google Calendar API för att hÀmta och lÀgga till tidsbokningar pÄ personalens scheman samt lagring av data i en databas..

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i lÀroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger pÄ Äldersgruppen 14-15 Är och inriktningen gÀller sÀrskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck bÄde vad gÀller text som bild. En jÀmförelse och utgÄngspunkt i denna analys Àr diskussionen om mÀnniskans ursprung sÄ som den beskrivs i framförallt svensk populÀrvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det Àr av sÀrskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp Àr pÄ grund av att den svenska skolans styrdokument Àr mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa bÄda begrepp för att pÄ sÄ sÀtt undvika polariseringar och vÀrderingar av personer utifrÄn t.ex. kön eller hÀrkomst..