HÀstens och mÀnniskans historia har varit sammanvÀvd under tusentals Är. AnvÀndningsomrÄdena har fluktuerat med mÀnniskans behov och intressen, men under lÄng tid har vi anvÀnt hÀstar som sport- och tÀvlingsdjur. Inom travsporten, liksom i galopp- och ridsport, anvÀnds hÀsten som ett medel att nÄ framgÄng samt fungerar som nöje och underhÄllning för mÀnniskan. Travsport Àr en typ av hÀstsport dÀr hÀstens spÀnns framför en sulky och tÀvlar i en specifik gÄngart ? trav.

Den hĂ€r uppsatsen Ă€r en undersökning av hur nationell identitet har framstĂ€llts i tre populĂ€ra, svenska filmer: SĂ€llskapsresan (1980), ÄnglagĂ„rd (1992) och Jalla! Jalla! (2000).De teoretiska utgĂ„ngspunkter som ligger till grund för uppsatsen Ă€r begreppet nationalism och dĂ„ frĂ€mst Benedict Andersons tankar om nationen som den förestĂ€llda gemenskapen, begreppet nationell film frĂ€mst utifrĂ„n Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som pĂ„ det omrĂ„det, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet.Med hjĂ€lp av etnologiforskningen genomförs nĂ€ranalyser av ovan nĂ€mnda filmer som besvara frĂ„gan om hur svenskheten framstĂ€lls och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhĂ„llande till den bild etnologiforskarna framhĂ„ller och har framhĂ„llit genom Ă„ren.DĂ„ de utvalda filmerna Ă€r tre mycket populĂ€ra filmer med höga besökssiffror pĂ„ biograferna, Ă€r ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera nĂ„got kring hur filmerna och dess framstĂ€llning av svenskheten har mottagits av svenska folket, sĂ„vĂ€l publik som kritiker. Detta görs med hjĂ€lp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer frĂ„n filmskaparna sjĂ€lva.I slutdiskussionen argumenteras för att de tre filmerna innehĂ„ller liknande framstĂ€llningar av svenskheten som ocksĂ„ förefaller stĂ€mma vĂ€l överrens med sĂ„vĂ€l etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig sjĂ€lva och sitt land. Men ocksĂ„ att filmerna inte innehĂ„ller annat Ă€n stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av förestĂ€llda gemenskaper..

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur punkt 3.2.1 i Svensk kod för bolagsstyrning har implementerats av bolag pÄ Large Cap-listan och huruvida förÀndringar i styrelse-sammansÀttningar har skett sedan den trÀdde i kraft den 1 juli Är 2005. Syftet Àr Àven att granska respondenternas syn pÄ huruvida en lag om kvotering vore lÀmplig för svenska börsbolag. DÀrtill vill författarna ge förslag pÄ övriga ÄtgÀrder för att öka rekryteringen av kvinnor till styrelser. Författarna Àmnar bidra till diskussionen kring styrelsesam-mansÀttningar, med fokus pÄ en jÀmn könsfördelning.Författarna anvÀnder sig av en deduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod vÀljs som tillvÀgagÄngssÀtt för att samla in information.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för forskningens syn pÄ det nationella skrivprovet inom Àmnet svenska. UtifrÄn ett psykometriskt perspektiv, med inriktning pÄ konstrukt, bedömning och anvÀndning, belyser uppsatsen potentiella problembilder med standardiserade prov inom en svensk, norsk och amerikansk kontext. Provet innehar en normerande stÀllning inom svensk utbildning, dÀr det agerar rÀttesnöre över vad som utgör goda och mindre goda elevtexter. Forskningen visar ocksÄ pÄ den svÄrighet som existerar gÀllande provets interbedömarreliabilitet, dÀr olika examinatorer bedömer proven olika. Vidare pÄverkar provet undervisningen, dÀr dess genrepedagogiska utgÄngspunkt leder till en tanke om progression, dÀr texttyper hierarkiseras.

MÄlet med denna kandidatuppsats Àr att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhÀllelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgÄngspunkt. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie. Syftet Àr att bredda författarens kunskap om och förstÄelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lÀgga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus pÄ förutsÀttningar och hinder för aktivt deltagande.

En svensk standard, SS 812310­ ? Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner, har nyligen tagits fram som skall sÀkerhetsstÀlla kvalitén och underlÀtta dimensioneringen av stÄlfiberbetongkonstruktioner. Tidigare har det inte funnits en dimensioneringsstandard som tÀcker in omrÄdet stÄlfiberbetong. Det har varit upp till enskilda konstruktörer att dimensionera utifrÄn metoder angivna ur ?Svenska Betongföreningens rapport nr 13?.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

Principen om förfarandemissbruk Àr en EG-rÀttslig princip som efter hand vuxitfram ur EGDs praxis och vilken numera Àr tillÀmplig inom EGmervÀrdesskatterÀtten.Principen innebÀr att konstruerande transaktioner vars endasyfte Àr att uppnÄ skattefördelar skall underkÀnnas och istÀllet bli beskattade som omde konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har stÀlltupp i praxis, frÀmst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall blitillÀmplig pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr att ett objektivt och ett subjektivt kriteriumskall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebÀr att trots att relevanta bestÀmmelseri mervÀrdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras omförfarandet fÄr till följd att den skattefördel som uppnÄs strider mot bestÀmmelsernassyfte. Det krÀvs dock Àven att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varitatt uppnÄ en skattefördel.En tillÀmpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebÀra att aggressivaskatteupplÀgg och skatteflykt pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet skulle kunna stoppas. Enstopplagstiftning pÄ detta omrÄde Àr inte att finna i varken EG-rÀtt eller svensk rÀtt,varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rÀttsutvecklingengÀllande mervÀrdesskatteflykt.EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida detföreligger förfarandemissbruk eller inte.

Aim: The aim of this study is to examine roma womenÂŽs experiences of health professionals? attitudes towards them in Swedish health care. Method: Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis.

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en karismatisk personlighet. Han var Ă€ven en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en fĂ€rgad rockartist som frĂ€mst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lĂ€gga vikt vid.

Uppsatsen handlar om problemet med att bevisa vÄldsbrott mot kvinnor i nÀra relationer. Det Àr vanligt att kvinnor inte anmÀler vÄld som utövas av en nÀrstÄende man alternativt vÀljer att inte medverka i den brottsutredande verksamheten efter en anmÀlan. VÄldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och rÀdsla för de vÄldsutövande mÀnnen Àr framtrÀdande i uppsatsen. Problematiken med att bevisa brott inom stÀngda dörrar diskuteras Àven i samband med det eventuella kravet pÄ stödbevisning i svensk rÀtt..

Vid omsÀttning av varor ska svensk mervÀrdesskatt debiteras, vilket stipuleras i mervÀrdesskattelagen. FörsÀljning till andra EG-lÀnder, s.k. gemenskapsinterna förvÀrv Àr undantagen svensk mervÀrdesskatt. Detta Àr reglerat i 3 kap. 30 a § ML.

ÄndamĂ„let med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilka vĂ€rden som svensk sĂ€kerhetspolitik grundar sig pĂ„ samt att se om det existerar en konflikt mellan försvarsberedningen och Försvarsmakten. Detta allt utifrĂ„n en idĂ©analys av försvarsberedningen och Försvarsmaktens offentliga tryck. Bakgrunden till detta Ă€r den diskussion som uppstĂ„tt i medierna kring Försvarsmakten. I medierna har vi kunnat ta del av information som berĂ€ttar om ett försvar som döms ut i interna rapporter och dĂ€r det talas om en identitetskris. Men ocksĂ„ om hur Försvarsmakten idag Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n regeringens satta beslut.

Under senare Är har svenska marina enheter deltagit i expeditionÀra insatser vilket stÀller större krav pÄ en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik Àr applicerbara pÄ svensk marin logistik.Syftet med uppsatsen Àr att analysera marin logistik vid en svensk expeditionÀr fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstÀmde med teorin om marin logistik.En deduktiv metod har anvÀnds i uppsatsen dÀr de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras pÄ rapporter och artiklar vilka behandlar tvÄ olika korvettinsatser. Den första insatsen Àr det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra Àr EUNAVFOR:s Operation Atalanta.Resultatet visar att nÀstan samtliga principer gÄr att identifiera i bÄda insatserna. Det fanns ocksÄ mÄnga likheter mellan insatsernas logistikorganisation.