SAMMANFATTNINGBakgrundTranssexualism bedo?ms idag vara en psykiatrisk diagnos. Diagnosen sta?lls av en psykiatriker och da?refter remitteras individen vidare fo?r att genomga? en ko?nsutredning. Fo?r ett juridiskt ko?nsbyte ma?ste en anso?kning go?ras till Ra?ttsliga ra?det vilket a?r en del av Socialstyrelsen.

Denna studie Àr utförd i samarbete med Moelven, ett av Sveriges större skogsindustriella företag.Studien har syftet att undersöka vad bygghandlare idag erbjuder sina yrkeskunder, frÀmst byggföretagen, i form av service och förhöjd förÀdlingsgrad samt fördelar och nackdelar med detta. Moelven har för avseende att finna potentiella möjligheter till förbÀttringar som ökar kundnöjdhet och genererar konkurrensfördelar till Moelven som trÀleverantör. Studien har genomförts med hjÀlp av tolv intervjuer, sju respondenter inom utvalda byggföretag respektive fem respondenter frÄn bygghandlare har deltagit. IntervjufrÄgorna har utarbetats utifrÄn relevant teoribakgrund. Analysen har visat att byggföretagen Àr relativt nöjda med den service som de blir erbjudna idag, men att det finns utrymme för förbÀttringar.

Villkoren för krigföring befinner sig i stÀndig förÀndring och tempot med vilket de Àndras ökar. Det hÀr för med sig allt fler faktorer att ta hÀnsyn till nÀr de samtida förutsÀttningarna för krig och konflikter skall förstÄs och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sÀtt att rapportera frÄn konflikter. Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att ett lands mediers rapportering frÄn konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och sÀkerhetspolitiska orientering, vilket i sÄdana fall innebÀr att sÀttet pÄ vilket ett lands medier rapporterar frÄn en konflikt kan pÄverka omvÀrldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om svensk medierapportering alltjÀmt speglar den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer sjÀlvstÀndig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering frÄn en konflikt i Sveriges nÀromrÄde i modern tid. Via metoden framinganalys jÀmförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering frÄn Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och sÀkerhetspolitisk orientering, i bÄde historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen frÄn den aktuella tidsperioden gÄr i linje med den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av sÄvÀl historiska drag sÄsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning pÄ multilateralt samarbete..

FritĂ€nkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets tvĂ„ sista decennier, Ă€r i den mĂ„n man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom nĂ„gra fĂ„ undantag finns i första hand biografier över nĂ„gra av de ledande personerna inom fritĂ€nkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de mĂ„nga stora folkrörelser som sĂ„g dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritĂ€nkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas Ă€r en översiktlig genomgĂ„ng av de gemensamma tankar och idĂ©er som var centrala för dem som kallade sig sjĂ€lva fritĂ€nkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand Ă€r ett begreppsanalytiskt arbete sĂ„ bestĂ„r en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritĂ€nkeriet och dess idĂ©innehĂ„ll samt presentation av nĂ„gra av de mest tongivande agitatorerna.

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) Àr förstahandsval vid rehabilitering av Bulimia Nervosa (BN) och har visat gott resultat vid rehabilitering av Binge Eating Disorder (BED). För dessa patienter Àr störd kroppsuppfattning en stor del av problematiken. Rörelse utgör traditionellt kÀrnan i Àmnet sjukgymnastik. Genom att vidga begreppet rörelse kan man hitta tvÄ perspektiv. Dels det traditionella sÀttet att se rörelse som ett resultat av kroppsliga processer, dels genom att se rörelse som ett beteende.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet pÄ högstadiet och lyfter fram Àmnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras pÄ tre olika musiklÀrares erfarenheter gÀllandeförmedlande av vÀrden i enlighet med vÀrdegrund, socialisation och demokratiskasÄdana som i enlighet med LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikÀmnets fördelar gÀllande integrationen avvÀrdegrund, socialisationsfrÄgor och demokratiska vÀrden och framhÄller specielltÀmnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av vÀrden..

Syfte: Syftet med denna undersökning var att belysa hur nÄgra grundskoleelever medÄtgÀrdsprogram helst ville organisera sin specialundervisning. För att nÄ vÄrt syfte följde vinÄgra centrala frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt vill eleverna organisera sin specialundervisning?Hur motiverar de sitt val? Vad kan det bero pÄ? Hur medvetna och delaktiga Àr eleverna ibesluten av stödÄtgÀrder?Bakgrund och teori: NÀr vi i höst pÄbörjade vÄr utbildning till speciallÀrare ökade vÄrtintresse för den specialpedagogiska litteraturen. Med erfarenhet av arbete medspecialundervisning ville vi fördjupa oss inom Àmnet. Under arbetets gÄng studerade vilitteratur om specialundervisningens historia, vÄra nationella och internationella styrdokumentsamt specialpedagogisk litteratur om inkludering, segregering, integrering ochmedbestÀmmande.Metod: Vi anvÀnde en induktiv ansats och analysen av intervjupersonernas synpunkterutgjorde utgÄngspunkten för arbetet.

Bakgrund:Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod förbolagsstyrning för alla börsbolag pÄ den dÄvarande A-listan och för alla bolag pÄ den dÄvarande O-listan med ett marknadsvÀrde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter nÄgra Är bredda tillÀmpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stundpÄgÄr ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken Àr att en ny version skall presenteras under vÄren 2008 och implementeras vid halvÄrskiftet 2008. Kraven pÄ svensk bolagsstyrning kommer dÄ att förÀndras.

Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske lÀraren representeras i de fyra svenska filmerna: Hets (1944), Ole dole doff, (1968), Lust och fÀgring stor (1995) och Vikarien (2006). Senare har vi genomfört en jÀmförande analys med hur den stereotypiske lÀraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrÄn samma tid: Svensk LÀrartidning, Svensk Skoltidning och SkolvÀrlden. I vÄr jÀmförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi ocksÄ skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktÀr som tidsenligt inte stÀmde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden sÄg pÄ lÀrande, samt hur en lÀrare skall vara. VÄr önskan Àr att lÀrare och lÀrarstudenter skall kunna anvÀnda denna analys för att ifrÄgasÀtta samt fundera kring sin egen lÀrarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska lÀraren representeras dels inom filmens vÀrld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvÀrlden..

Denna uppsats belyser pÄ vilka sÀtt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjÀlp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande vÀrderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien Àr komparativ och jÀmförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 Är. FrÄgestÀllningar som besvaras Àr vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid.

Den hÀr uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i lÀroböcker inom samhÀllskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen Àr en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jÀmfört med bilder som skildrar det svenska samhÀllet. I undersökningen ingÄr Àven en analys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. DÀr diskuteras de delar som bland annat talar om förstÄelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsÀttas för diskriminering pÄ grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de lÀroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas Àven utifrÄn den kluvenhet som finns pÄ grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa lÀroböcker finnas ett visst sÀtt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som vÀljs ut för att portrÀttera dessa.

Detta arbete handlar om förÀldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete pÄ en svensk kommunal skola jÀmfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkÀtundersökning har vi fÄtt en bild av hur förÀldrar och lÀrare pÄ skolorna ser pÄ engagemanget. Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förÀldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de bÄda skolorna. Resultatet visar att de tvÄ skolorna skiljer sig Ät genom att förÀldrarna pÄ den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgÄng. FörÀldrarna pÄ bÄda skolorna tycker dock att det Àr mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bÀsta..

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..