Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av nÄgra förÀldrars och pedagogers tankar kring integrering av elever med Downs syndrom i grundskolans verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta personer, fyra förÀldrar och fyra pedagoger. Intervjuerna har genomförts i tvÄ olika kommuner. UtifrÄn genomförda intervjuer framkommer det att alla deltagare Àr av den uppfattningen att integrering fungerar bra och pÄverkar eleverna positivt. BÄde förÀldrar och pedagoger Àr av Äsikten att den integrering de har erfarenhet av har fungerat nÀstintill optimalt.

VÄrt arbete handlar om att lyfta fram bilder av specialpedagogik, men specialpedagogik Àr ett brett och tvÀrvetenskapligt Àmne och dÀrav Àr bilderna inte helt klara. Skolans arbete med specialpedagogik har förÀndrats frÄn att vara exkluderande av elever som inte ansetts passa in i normalitetsmallen till att numera vara inriktat pÄ inkludering av elever i det ordinarie klassrummet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare och pedagoger pÄ en friskola som vi fÄtt reda pÄ har varit i förÀndringsarbete med bland annat specialpedagogiken pÄ skolan. Specialpedagogiken Àr i dagens skola en stor del som lÀrare mÄste förhÄlla sig till pÄ nÄgot sÀtt. Intresse och kunskap inom specialpedagogik kan variera i stor grad, men specialpedagogiken Àr inget som lÀrare inte kommer i kontakt med i skolan.

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svĂ„righeter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoĂ€ng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vĂ„r undersökning fĂ„ en bild av pĂ„ vilket sĂ€tt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller gĂ„r det att kombinera dem? Metod Vi valde att lĂ„ta vĂ„r studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa intervjuer och enkĂ€ter.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mĂ„n att det Ă€r uppfattningar den Ă€r intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever pĂ„ ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultatet Ă€r indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lĂ€randet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrĂ„n dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra Ă€r goda relationer, bĂ„de med lĂ€rarna och andra elever. Även att fĂ„ vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien Ă€r att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som pĂ„verkar elever i behov av stöds skolsituation beroende pĂ„ hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning upplever sitt förÀldraskap, samt hur professionella uppfattar detta förÀldraskap.Vi har anvÀnt oss av frÄgestÀllningarna; Hur beskriver och upplever förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning sitt förÀldraskap? Hur upplever förÀldrarna bemötandet frÄn omgivningen? Hur uppfattar professionella förÀldrarna och deras förÀldraskap?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med bandade intervjuer. Vi har intervjuat en förÀlder med intellektuell funktionsnedsÀttning samt tvÄ kuratorer som arbetar inom vuxenhabiliteringen. Kuratorerna har arbetat och arbetar nÀra förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning. I resultatet har vi tagit upp olika perspektiv pÄ förÀldraskap gÀllande förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ ta del av förskollÀrares och grundskollÀrares olika syn pÄ inkludering. Inkludering Àr ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och anvÀnds pÄ olika sÀtt. Vi utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ att barnen lÀr genom samspel med andra, och stÀllde oss frÄgan ?Hur ser pedagoger pÄ inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - sÄ har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika Älderskategorier pÄ ett semistrukturerat sÀtt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn pÄ inkludering Àn vad förskolan har.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.