BerÀttelser om att lÀra sig ett nytt sprÄk Ensamkommande flyktingbarn berÀttar Stories about learning a new language ? Narratives from unaccompanied refugee children.

Problem/bakgrund: Det finns invandrare som efter flera Ärs boende i Sverige av olika anled-ningar inte lyckats lÀra sig att tala och/eller skriva svenska i sÄdan utstrÀckning att det genererat till sjÀlvförsörjning som följd av fast arbete eller anstÀllning. Projektet som utvÀrderats har sin utgÄngspunkt i att försöka öka svenska sprÄk och skrivkunskaper till dessa personer i en sÄdan utstrÀckning att det kan leda till sjÀlvförsörjning och integrering i det svenska samhÀllet. SprÄket ses som en av de enskilt viktigaste faktorerna för en integrering i det nya sociala landskapet. Syfte: Syftet Àr att genom en fallstudie (innehÄllande flera kompletterande metoder) utvÀrdera ett kommunalt projekt som Àr under utveckling. Fallstudien omfattas av en mÄlutvÀrdering och en processutvÀrdering; mÄlutvÀrderingen problematiserar kring projektets lÄngsiktiga mÄlsÀttningar som bestÄr av integrering och stÀrkt sjÀlvkÀnsla.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat pÄ de problem som funnits, sett ur majoritetssamhÀllets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrÀtta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar pÄ hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning pÄ Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar pÄ frÄgorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhÀllet funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har föresprÄkats som lösningar pÄ dessa problem?? Har det gÄtt att se nÄgot resultat av metoderna som anvÀnts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter Är 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frÄgorna ovan.

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lÀrarprogrammets allmÀnnautbildningsomrÄde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhÀlleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och Är: VÄrterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska lÀroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lÀrande,lustfyllt lÀrande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda omrÄdet Àr att vi vill uppmÀrksamma vilken syn lÀrare har och i vilken utstrÀckning desedan bemöter och anvÀnder sig utav omrÄden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lÀrare ser vid integrering av de skapande Àmnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och Àven hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lÀrare pÄolika skolor som arbetar inom skolans tidigare Är. Genom litteratur, förelÀsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och vÄra intervjufrÄgor, ville vi finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar ochdÀrmed besvara vÄrt syfte.Vi anvÀnde oss utav en bandspelare och antecknade Àven dÄ vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vÄr undersökning har vi kommit fram till att lÀrares syn, bemötandet och anvÀndande av skapandeverksamhet och hur man anvÀnder sig utav kulturutbudet, beror pÄ lÀrarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. LÀrare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga Àmnen bÄde i ochutanför klassrummet, genom att anvÀnda sig utav kulturutbudet som finns i samhÀllet vilket kan vara besök pÄolika museer, bibliotek, gÄ pÄ olika förestÀllningar och fÄ besök av kulturskolan.

Insomni a?r ett stort folkha?lsoproblem da?r Kognitiv beteendeterapi(KBT) har visat sig vara en effektiv behandling ocksa? i form avsja?lvhja?lp. Fo?religgande studie hade till syfte att underso?ka hur ha?llbara resultaten av en behandling med en sja?lvhja?lpsbok a?r o?ver tid och om ett terapeutsto?d 15 minuter i veckan via telefon gav na?gon skillnad fo?r behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad,kontrollerad studie da?r 130 deltagare uppfyllde inklusionskriteriernafo?r so?mnsva?righeter.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Studiens bakgrund beskriver vad diabetes mellitus innebĂ€r för mĂ€nniskans levda kroppsamt dess pĂ„verkan pĂ„ patientens hĂ€lsa. Problem finns gĂ€llande motivering av patientertill egenvĂ„rd. Även hur patientens syn pĂ„ hĂ€lsa och sjukdomskontroll samt hur enallmĂ€nsjuksköterska ska bemöta detta Ă€r delar av studiens problemformulering. DĂ€rförvaldes syftet att beskriva vad som pĂ„verkar möjligheter till hĂ€lsa för patienter meddiabetes mellitus typ 2.Metoden utgĂ„r ifrĂ„n Axelssons (2012, ss. 203-220) metod för litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lÀrares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstÄ om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lÀrare redskap för reflektion och förÀndring. Syftet var ocksÄ att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare frÄn tvÄ grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bÀttre kunna förstÄ dess upplÀgg inför intervjuundersökningen.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Barn med koncentrationssvÄrigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag dÀr de mÄste anpassa sig till verksamheten. FörskollÀrare förstÄr inte problematiken och barnet fÄr dÀrför inte sina behov tillfredsstÀllda. Forskning visar att dessa barn inte kan rÄ för att saker hÀnder kring dem och att de stÀndigt behöver vuxenstöd för att fÄ sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning dÀr Ätta verksamma förskollÀrare har svarat pÄ frÄgor med fokus pÄ olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter och hur miljön pÄverkar dem.

The purpose of this study is to gain insight of four preschool teacher?s perspectives and reasoning in two different local if they working to counteract exclusion. The questions this study assumes are: How does the teachers in preschool reason about how they working against exclusion of children with diagnosis in the free game, if there are? How does the teachers reasoning about their methods and personal strategies they uses to include children with diagnosis in the free game, if they are excluded? How does the teachers reasoning about the diagnosis effect of these children?s social interaction with other children if the diagnosis became their identity? The method in this study to collect material about the teacherÂŽs perspective on the subject is semi-structured interviews. The collected material has been analyzed and interpreted from a socio-cultural perspective.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/Ă€mnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, ÅtgĂ€rd Syfte: Syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka vilka förĂ€ndringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde lĂ€raren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bĂ€ttre. Fyra frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjĂ€lpmedel kan man anvĂ€nda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen sĂ„ att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur pĂ„verkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och lĂ€raren göra för att ge rĂ€tt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lĂ„ng vĂ€ntetiden Ă€r innan en utredning görs och en diagnos stĂ€lls?? Metod: Den metod som anvĂ€ndes var en kvalitativ intervjustudie med tvĂ„ lĂ€rare och tvĂ„ specialpedagoger pĂ„ grundskolan. Ett frĂ„geformulĂ€r har anvĂ€nts, anpassat till de bĂ„da lĂ€rarkategorierna, men utrymme har lĂ€mnats för förtydligande och följdfrĂ„gor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister rĂ„der i skolan vad gĂ€ller utredning och Ă„tgĂ€rder, men Ă€ven att lĂ€rare saknar kunskap om hur de ska upptĂ€cka och underlĂ€tta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbĂ€ttra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lĂ€rarna, kortare vĂ€ntetid för utredning, adekvata Ă„tgĂ€rder, samt ett specialpedagogiskt team pĂ„ skolorna som Ă€ven kan handleda personalen. DĂ„ kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, Ă€ven för elever med sĂ€rskilda behov som dyslexi..