Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svÄrigheter/problem som pedagoger pÄ olika förskolor avser nÀr de talar om barn i behov av stöd. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som Àr i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser Àr barn i behov av stöd.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur idrottslÀrare pÄ högstadiet definierar ordet inklusion och hur idrottslÀrarna inkluderar elever med rörelsehinder i den vanliga idrottsundervisningen. För att lyfta fram elevens röst, sÄ var Àven syftet med denna undersökning att ta reda pÄ hur det Àr att vara med pÄ idrottsundervisningen, sett frÄn en rörelsehindrad elevs perspektiv.  Fyra idrottslÀrare och en elev som sitter i rullstol har genom kvalitativa intervjuer visat att lÀrarna anser att inkludering Àr nÄgonting centralt och viktigt i dagens idrottsundervisning. IdrottslÀrarna i studien hade liknande definitioner av inklusion och menade att det Àr viktigt att hela tiden kunna anpassa undervisningen sÄ att eleverna kan utvecklas utifrÄn sina egna förutsÀttningar. LÀrarna gav som exempel att under till exempel orienteringsmomentet sÄ fick eleven orientera pÄ en stadsbana dÀr underlaget var mer anpassat för rullstol. Eleven i undersökningen beskrev att denne aldrig kÀnt sig utanför pÄ idrottslektionen och förklarade vikten av att ha en bra dialog tillsammans med sin idrottslÀrare. Alla idrottslÀrare som deltog i studien var medvetna om vilka anpassningar som behövdes göra nÀr en rörelsehindrad elev fanns med pÄ idrottslektionerna.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om det finns nÄgra för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och sÀrskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det gÄr att minska glappet mellan de bÄda skolgÄngarna. Arbetet handlar Àven om vilka konsekvenser det kan innebÀra, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som lÀser under sÀrskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i sÀrskolan och en arbetar pÄ sÀrskolans inriktning trÀningsskolan. FrÄgorna jag stÀllde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan.

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

I denna uppsats behandlar vi Àmnet idrott och hÀlsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. IdrottsÀmnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. DÀremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det Àr skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka fyra idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda pÄ detta utgick vi frÄn en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslÀrare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

För att en kvalitativ och driftsÀker kraftomvandling frÄn vind till elkraft skall erhÄllas stÀlls krav pÄ en mÀngd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer krÀver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimÀngd skall kunna omvandlas pÄ ett driftsÀkert och energieffektivt vis som vindkraftsÀgare, nÀtÀgare krÀver. Vinden Àr som bekant en oberÀknelig kraftkÀlla. Variationerna i styrka och tid kan innebÀra en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nÀtet och belastningen. Konsekvenserna kan bero pÄ vilken typ av teknik som Àr installerad i de olika delarna av energisystemet och i omrÄdets elnÀt.

Molntja?nster av olika slag har blivit allt vanligare i samha?llet de senaste a?ren. Bland de mest anva?nda molntja?nsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistna?mnda molntja?nsten a?r na?got som fo?retaget Infor har fa?tt o?gonen pa?.AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox go?r utan a?ven dataexekvering, databaslo?sningar, na?tverkslo?sningar, driftsa?ttning och hantering av datorsystem.

Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgÄngspunkt i en begreppsvÀrld lÄngt frÄn möbler, i detta fall Darwins utvecklingslÀra om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnÀrligt förhÄllningssÀtt, att ge mig in i nÄgonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bÀsta möjliga förutsÀttningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till  mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag anvÀnt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen Àr att skapa en mer sympatisk vÀrld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. LÄta objekten ta form och ett möjligen eget liv.

Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen. Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens ska s?kerst?llas i revisionsteamet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.

Björkman, Annika. (2013) FörskollÀrares och förÀldrars röster om inskolning av adopterade barn i förskolan; Preschool teachers and parents opinion on the induction of adopted children in preschool. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Handledare: Lisbeth Amhag Examinator: Magnus Erlandsson Syftet var att belysa vilka konsekvenser fyra förskollÀrares erfarenheter och förhÄllningssÀtt fick vid inskolningen av adopterade barn i förskolan. I undersökningen belyses Àven pÄ vilka sÀtt, kunskap och erfarenheter om adopterade barns bakgrund, anvÀndes av förskollÀrare vid inskolningen samt pÄ vilka sÀtt tre adoptivförÀldrars erfarenheter och kunskap om sitt barn och dess bakgrund togs tillvara. Metoder som anvÀndes i undersökningen var intervjuer och berÀttelser.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll Àr att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktÀr. Genom att rollen Àr tydlig kan energi och kompetens lÀggas pÄ att utveckla verksamheterna pÄ grupp och organisationsnivÄ. Handledning Àr ett kompetensutvecklande arbetssÀtt som specialpedagogerna anvÀnder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillvÀxt i verksamheten för att kunna möta alla barn..