Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.

Examensarbetet har utfo?rts under fem veckor vid Smurfit Kappa Kraftliner i Pitea?. Projektet som tilldelades var att utfo?ra fo?ra?ndrat ko?rsa?tt av fo?rbra?nningsluften till sodapannan fo?r att ev. minimera problem med stoftavga?ng.

Syfte:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ eller belysa hur nÄgra ungdomars framtidsdrömmar, för-vÀntningar, visioner och önskemÄl har infriats ? frÄn det att de slutade gymnasiesÀrskolan för ett eller tvÄ sedan till dags datum.? I vilken mÄn upplever de att drömmarna eller förvÀntningarna har infriats?? Hur beskriver ungdomarna övergÄngen frÄn skolan till arbetslivet?? Vilka hinder och möjligheter framtrÀder i deras utsagor?? Hur upplever de att den yrkes- och arbetslivsförberedande processen pÄ gymnasie-sÀrskolan har fungerat? Teori:Studien anvÀnder sig av fenomenologiska livsvÀrldsberÀttelser som tolkats utifrÄn ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra personer som slutade gymnasiesÀrskolan för ett respektive tvÄ Är sedan har intervjuats med hjÀlp av halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Resultat:Deltagarnas upplevelser av brottet mellan skola och arbete Àr olika, men en gemensam erfa-renhet Àr skolans bristfÀlliga information om en framtida arbetsplats. I det hÀr fallet steget frÄn praktikplats till ett arbete.

"HÀr finns det ju kanter som inte Àr helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omvÀg eller sÄ." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn pÄ inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte Àr att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svÄrigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svÄrigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, sÄ som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om elevers och lÀrares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr ifrÄn en aktionsforskningsinsats som Àr gjord under en femveckorsperiod vÄrterminen 2015 tillsammans med fyra elever i Ärskurs nio med erfarenheter av undervisning i sÀrskild undervisningsgrupp och en lÀrare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förÀndrat arbetssÀtt i praktiken? handlade om att genom ett förÀndrat arbetssÀtt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lÀrarens upplevelser och erfarenheter skall kunna Äterges med en god detaljrikedom.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund sÄsom exempelvis lÀkare, ingenjörer, jurister, lÀrare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fÄtt med sig frÄn sina hemlÀnder. Vi vill sÄledes se hur deras situation ser ut pÄ den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. DÀrtill vill vi ta reda pÄ informanternas synpunkter pÄ möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesomrÄde. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering pÄ arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av sÀrskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola..

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser pÄ specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, dÀr jag var pÄ en skola i staden Nakuru. DÀr genomförde jag intervjuer med lÀrare samt samlade pÄ mig material. Syftet med studien Àr att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen pÄ barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lÀrare som undervisade i olika Ärskurser.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att belysa hur före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet upplevt inkludering inom skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen.Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hĂ€lsoundervisning hos elever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet?Hur förhĂ„ller sig före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet till anpassning inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, och hur anser de att Ă€mnet anpassats för deras delaktighet?Hur kan morgondagens lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrĂ„n ett inkluderande förhĂ„llningssĂ€tt enligt före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i Ă„ldrarna femton till tjugotvĂ„ Ă„r, dĂ€r alla har en svĂ„r synnedsĂ€ttning eller Ă€r blinda.Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare Ă€r att frĂ„nvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hĂ€lsa upplevts i mer eller mindre utstrĂ€ckning. Åtta av tio deltagare har i hög utstrĂ€ckning haft undervisning skild frĂ„n klassen, dĂ€r bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hĂ€lsa varit roliga dĂ„ de kĂ€nt sig inkluderade.

Sammanfattning Petrovic, Lidija (2013). SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.

?Children who are a little special and unusual? ? Pre school teachers' conception ofchildren in need of special support.Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares förestÀllningar kring begreppet Barn ibehov av sÀrskilt stöd i förskolan. Vidare Àr syftet att undersöka vilka stödinsatser somerbjuds i verksamheten. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka barndefinierar förskollÀrarna som barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka stödinsatser erbjuderverksamheten barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur kan stödinsatserna som erbjuds kopplastill perspektiv pÄ specialpedagogik?Studien genomförs i form av semistrukturerade personliga intervjuer.

The aim of this study is to describe and examine the characteristics of inclusion of children with disabilities in the kinder garden and primary school in Belarus. The data in this study were collected through interviews with special teachers and staff at the Developing and Rehabilitation center. The interviews were supported by child-observations and a literature study. Staying in boarding schools prevents handicap students from integrating with the society as well as getting social experience. Integrated education demands the combination of two regularities: education of children with normal development and special education of children with psycho-physiological problems.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande med nyanlÀnda ele-ver, samt att uppmÀrksamma hur skolledning och pedagoger arbetar för att dessa elever ska kÀnna gemenskap med den övriga skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedago-gerna sprÄkutvecklande med nyanlÀnda elever, vilka metoder och material anvÀnds? Vilka insatser görs av pedagogerna och skolledningen för att integrera nyanlÀnda elever i den svenska skolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat den insamlade em-pirin med utgÄngspunkt i tidigare relevant forskning. Tidigare forskning tyder bl.a. pÄ trygg-het, modersmÄl och sociala faktorers betydelse för sprÄkinlÀrningen.