Syfte: Intentionen med en inkluderande skola genomsyrar skolans styrdokument, men trots goda intentioner sÄ har arbetet med inkludering kommit olika lÄngt. Syftet Àr att identifiera och analysera förutsÀttningar för delaktighet i matematikundervisningen för elever med utvecklingsstörning i en inkluderande miljö. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr elever som lÀser enligt sÀrskolans kursplan i matematik Àr integrerade i ordinarie grundskoleklasser. Vad karaktÀriserar delaktigheten mellan eleverna, lÀrare och assistent under matematiklektioner? Vilka interna och externa förutsÀttningar för elevernas delaktighet framtrÀder? Hur planerar lÀraren för att ge förutsÀttningar för delaktighet? Teori:Som utgÄngspunkt anvÀnder vi det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikationen Àr central och lÀrande och förmÄga förstÄs som nÄgot som uppstÄr i interaktion mellan individen och den sociokulturella miljön.

En stor del av Sveriges befolkning över 65 Är fÄr sina lÀkemedel expedierade via Apotekets dosdispenserade lÀkemedel, ApoDos. E-dos Àr ett förskrivarverktyg som nu anvÀnds vid förskrivning till dessa patienter. Införandet av e-dos Àr tÀnkt att förenkla hanteringen av ordinationer, att öka graden av automatisering av produktion av doser och att öka sÀkerheten i processerna. Trots detta sÄ kommer en stor del av ordinationerna fortfarande till DosApoteken via fax.Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för den underliggande problematik som ligger till grund för att e-dos inte anvÀnds i större utstrÀckning Àn cirka 50-60 % vid ordination av lÀkemedel till ApoDos-patienter.Studien har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr intervjuer med lÀkare frÄn Kalmar kommun har genomförts. Data samlades in frÄn sÄ vÀl öppen- som slutenvÄrdslÀkare under ett par veckor i april 2010.Resultaten visar att lÀkarna tycker att e-dos Àr ett bra system, som ger en god helhetsbild över patientens samtliga lÀkemedel.

Studien har genomförts med en kvalitativ metod och bestÄr av sju intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Syftet med studien var att undersöka hur personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ ett sÀrskilt boende upplevde sina möjligheter till att uttrycka sin sexualitet utifrÄn de regler och förhÄllningsÀtt hos personalen som rÄder dÀr och hur de agerade utifrÄn det handlingsutrymmet. I studien anvÀnde vi oss av Layders teori om sociala domÀner för att bÀttre kunna förstÄ forskningsomrÄdets komplexitet.Huvudresultaten i studien visade att det fanns begrÀnsade möjligheter att uttrycka sin sexualitet. De svÄrigheterna som visade sig bestod i att fÄ ha sin partner övernattandes eller vara samboende. För att fÄ igenom att ha sin partner övernattandes krÀvdes att man sjÀlv utkrÀvde ökat handlingsutrymme.

I följande rapport behandlas Ă€mnet förnyelsebar energi i samband med textila material. I resultatet ges förslag till möjliga tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för integrering av flexibla solceller i vĂ€v- och varptrikĂ„. Alternativ till maskintillverkare och maskintyper redovisas och potentiella anvĂ€ndningsomrĂ„den diskuteras. Även förlag pĂ„ typ av flexibel solcell presenteras. Teorin vilket rapporten grundar sig pĂ„ Ă€r humanekologisk.

Redan i 1970-talets lÀroplan rekomenderades samverkan mellan Àmnen. I Lusten att lÀra med fokus pÄ matematiken (Skolverkets rapport nr 221)skriver de att matematiken sÀllan ingÄr i Àmnesövergripande arbeten trots att det i Lpo 94 stÄr att eleverna skall fÄ möjlighet till ett sÄdant arbetssÀtt. Syftet med denna undersökning Àr att se om lÀrarna arbetar Àmnesintegrerat med matematiken och vad deras syfte Àr med integreringen. Vi vill Àven se vilka Àmne och matematiska moment som integreras.Vidare vill vi ocksÄ ta reda pÄ vad som kan vara hinder och nackdelar för ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt tillsammans med matematiken. För att fÄ svar pÄ vÄra problemformuleringar, intervjuade vi Ätta lÀrare i fyra olika skolor.Syftet med de intervjuade lÀrarna var att fÄ eleverna att förstÄ nyttan med matematiken, att man behövde den i vardagen.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken kunskap som krÀvs för att undervisa barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa, samt vad lÀraren kan göra för att underlÀtta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frÄgorna hur, vad och varför stÄr i fokus, arbetet kommer ocksÄ att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vÄrt arbete.Alla intervjuade lÀrare har pÄpekat att vid undervisning av barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa Àr det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska fÄ sÄ bra skolgÄng som möjligt har det framkommit att det krÀvs en förstÄelse och kunskap om funktionshindret hos lÀraren.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera pÄ handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhÄllningssÀtt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning Àr en semistrukturerad intervjumetod, utförd i tvÄ olika kommuner dÀr mÄlgruppen Àr nio lÀrare i förskolan samt nio lÀrare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter Àr att undervisa, utveckla, utreda samt rÄdgiva.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VÄrterminen 2009 ABSTRAKT StÄlhammar, Gertie (2009). Den lÀngsta vÀgen. NÄgra kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att klara kursmÄlen för sfi. (The longest road. Some course participants? thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Undersökningens syfte var att belysa förutsÀttningar som ges kursdeltagarna vid Svenska för invandrare (sfi) pÄ studievÀg 1 genom ett inifrÄnperspektiv.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utlÀndskbakgrund som nÄtt framgÄng pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vÄr undersökning för att nÄ framgÄng pÄ arbetsmarknaden Àr vilja, motivation, engagemang och ansvar. BÄde vÄr forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn pÄ det ?nya samhÀllet? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gÀllande framgÄng i samhÀllet. Gemensamt för vÄr forskning och tidigare forskning Àr dessutom att utbildning och sprÄklig fÀrdighet, samt att stÀndigt vara aktiv i personlig utveckling och pÄ sÄ sÀtt vara flexibel Àr avgörande för att nÄ framgÄng genom att nÄ de individuella mÄlen.

Denna studie syftade för det första till att ge en grundlig och bred presentation av self-esteem-begreppet utifrÄn sociometerteorin, samt för det andra att korsvalidera Leary m.fl. (1995, studie 1 och 5). Vi ville förmedla hur sociometerteorins nya betraktelsesÀtt har satt self-esteem begreppet i ett nytt ljus, samt har kunnat förklara self-esteem pÄ ett bredare och mer funktionellt sÀtt. Vi ville ocksÄ visa vilka kopplingar det finns mellan self-esteem, social oro, uppfattad social exkluderingsstatus och mÀnniskors förvÀntningar om huruvida deras beteende kommer att leda till social inkludering. UtifrÄn sociometerteorin betraktas self-esteem som en sociometer som övervakar en persons relationsvÀrde och hjÀlper mÀnniskor att reglera sina interpersonella relationer.

VÄrt syfte med studien Àr att utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lÀrare förhÄller sig till social och kulturell problematik. Hur tÀnker och samtalar rektorer och lÀrare kring mÀnniskosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhÄller sig rektorer och lÀrare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svÄrigheter och dilemman uppstÄr i arbetet med att omsÀtta lÀroplanens grundlÀggande vÀrden i praktiken? I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med övergripande intervjuomrÄden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lÀrare, tvÄ rektorer samt fyra lÀrare samtidigt, vid en gruppintervju.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare uppfattar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, vilka kategoriseringar som kan förekomma, hur förskolelÀrare beskriver sitt förhÄllningssÀtt samt vilka faktorer som kan pÄverka arbetet i verksamheten. Den metod vi har valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju. Vi har spelat in intervjuerna och gjort en ordagrann transkribering. Vi har dÀrefter analyserat vÄrt material med hjÀlp av frÄgestÀllningarna och det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet inom specialpedagogik.Resultatet visar att det relationella perspektivet pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd dominerar. Vi kan Àven se att respondenterna har svÄrt att definiera begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd.