I Sverige har vi idag en skola för alla dÀr alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsÀttningar oavsett funktionsförmÄga(Skolverket, 2011, s.7). I Àmnet idrott och hÀlsa innebÀr det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmÄgor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare, somkÀnner sig bekvÀma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i idrott ochhÀlsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielÀrare i VÀstsverige.

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i Är 4, frÄn tvÄ olika skolor. I den ena skolan gÄr flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrÄn 6 bilder förestÀllande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrÄn det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tÀnker och kÀnner.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring Àmnet diagnosen autism. Det kommer Àven en forskning kring vad forskningen sÀger om diagnosen autism idag. En framstÀllning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhÄllningssÀtt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnds i undersökningen Àr Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har sÀrskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka och analysera hur nÄgra specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fÄtt diagnosen autism.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Den hÀr C-uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter utagerande elever. Som utgÄngspunkt beskrivs tre olika perspektiv pÄ specialpedagogik som pÄverkar hur detta möte mellan lÀrare och elev blir. I tidigare forskning har det visat sig att det relationella perspektivet Àr det som enligt Lpo 94 ska genomsyra verksamheten i skolan, men att det Àr det kategoriska perspektivet som i sjÀlva verket Àr rÄdande. För att ta reda pÄ hur lÀrare bemöter utagerande elever har jag gjort kvalitativa respondentintervjuer med tre lÀrare i Är 4-6 som berÀttar hur de arbetar och vilka erfarenheter de har i arbetet med utagerande elever. Det visar sig att alla tre lÀrare i grunden utgÄr ifrÄn samma perspektiv, det relationella, men att det i praktiken skiljer sig Ät nÀr det gÀller arbetssÀtt mellan de intervjuade lÀrarna.

Förberedelseklasser Àr nÄgot som blir allt mer vanligt i dagens skolor. SÄ snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna pÄ skolan. I lÀroplanen stÄr det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmÀnna riktlinjer för utbildning av nyanlÀnda elever. Genom en kvalitativ studie pÄ KörsbÀrsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare metodiskt arbetar för elever med AD/HD i idrottsundervisningen. Begreppen inkludering och exkludering beskrivs i arbetet. Bakgrunden till syftet Àr att det Àr omkring fyra till Ätta procent av eleverna som har AD/HD. Metoden baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Resultaten visar att idrottslÀrarna har olika uppfattning i hur undervisningssituationen Àr med elever med AD/HD.

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det Àr en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lÀrare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag lÀst visar att det Àr viktigt för elever med dyslexi och lÀs och skrivsvÄrigheter att fÄ tidig hjÀlp för att inte komma in i en ond cirkel, som pÄverkar elevernas sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla. Om eleverna inte lyckas med lÀsningen och skrivandet pÄverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga Àmnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mÄn i klassrummet Àr viktigt.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ olikheter, möjligheter och svÄrigheter att möta olikheter och hur de ser pÄ sin kompetens i förhÄllande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges lÀsaren en tillbakablick över hur man sett pÄ olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser pÄ det i dag. Vidare presenteras en genomgÄng av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lÀrarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak pÄ ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data Àr halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika Äldrar.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur nÄgra matematik- och speciallÀrare pÄ ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt fÄ ta delav nÄgra elevers synpunkter. Studien Àr en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande samt ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som dÀrefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg anvÀnds som passiva resurser, digitalaverktyg anvÀnds som aktiva resurser, digitala verktyg anvÀnds som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begrÀnsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lÀrare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmÄga att se möjligheter iundervisningen. FrÀmst anvÀnds de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning pÄ att sÀrskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsÀgelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen nÀrmare. Syftet med vÄr studie blev dÀrmed att undersöka hur lÀrare tÀnker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studiedÀr fokusgrupper har anvÀnts som metod. Resultatet visar pÄ att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

Integreringsprocessen för utlÀndska barn i den svenska skolan Àr huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet Àr att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlÀnda barn med utlÀndsk bakgrund men Àven deras och förÀldrarnas egna önskningar om förbÀttring eller tillvÀgagÄngssÀtt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det Àr mÄnga problem som uppstÄr men de mest Äterkommande Àr sprÄket, utanförskap samt stÀndiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvÀgagÄngssÀttet för en sund integrering i skolan Àr nÀr eleverna kan knyta an till nÄgot och kÀnna samhörighet genom att skolan vÀrnar om deras sprÄk, kultur och familj.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

The aim of this essay is to examine how two different schools in SödertÀlje municipality are working to include and integrate newly arrived high school students in the subject Swedish as a second language. I will do a comparative study in which I study the teachers? completely opposite way of working to integrate newly arrived school students in the subject Swedish as a second language. I have used a qualitative method where I have conducted interviews. My main theory is Peder Haug's (1998) theory.