Syftet med denna studie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för möjligheter och hinder med att undervisa inkluderande i en vanlig skolklass pÄ en F-5 skola. Genom att studera ett arbetslag med ett elevunderlag som ligger nÀra rikssnittet vad gÀller kön, andelen elever med utlÀndsk bakgrund och andelen elever i behov av sÀrskilt stöd har svar sökts pÄ frÄgor kring vilka faktorer i undervisningen som lÀrarna i studien anser vara betydelsefulla för att möjliggöra inkludering och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser med att arbeta med dessa faktorer. Som metod har den kvalitativa ansatsen ?fallstudie? anvÀnts och för att fÄ en fördjupad förstÄelse förekommer Àven kvantitativa inslag. Data har samlats in med hjÀlp av enkÀter, observationer och intervjuer.

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

UtifrĂ„n nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstĂ„tt. Studien Ă€r en kort undersökning av Ă€mnesintegreringen mellan matematik och trĂ€- och metallslöjd med fokus pĂ„ geometri i grundskolans senare Ă„r. Med stöd av bĂ„de lĂ€roplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Ă€mnesintegrering dĂ€remellan. Även fördelar och nackdelar med ett Ă€mnesövergripande arbete av matematik och trĂ€- och metallslöjd utifrĂ„n lĂ€rar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklĂ€rare med olika Ă€mneskombinationer i grundskolans senare Ă„r samt nio elever i Ă„rskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Syftet med uppsatsens studie Àr att förstÄ och ge en bild av specialpedagogiken i förskolan. Finns nÄgra sÀrskilda kÀnnetecken?  14 specialpedagoger frÄn 12 olika kommuner, alla verksamma mot förskolan, har intervjuats, bÄde enskilt och i fokusgrupp. Genom att anvÀnda grundad teori har en pÄverkansmodell och en specialpedagogisk processcirkel genererats ur data. PÄverkansmodellen visar de faktorer som kan anvÀndas för att lösa de problem en förskola upplever.

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

AbstractLÀsÄret 2007/2008 gick 13884 elever i grundsÀrskolan och av dessa var 2134 integrerade i grundskolan. Ur ett sociokulturellt perspektiv Àr integration nÄgot att föredra. Att dela med sig av sina kunskaper till andra kan skapa sÄvÀl tolerans som social utveckling och en bÀttre sjÀlvkÀnsla. Om integreringen inte fungerar, skapar detta en sÀmre sjÀlvkÀnsla hos den integrerade eleven.VÄr undersökning syftar till att undersöka hur grundskoleelever uppfattar integreringen av sÀrskoleelever i idrott och hÀlsa och ocksÄ om elevernas attityder skiljer sig beroende pÄ om det finns en sÀrskola pÄ skolan eller ej. Vi gjorde en intervjustudie i tvÄ grundskolor.

Syftet med studien var att belysa hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ och förhÄller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats lÄg till grund för studien och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har Ätta förskollÀrare intervjuats pÄ olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvÀrvetenskapliga perspektiv pÄ utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollÀrarnas uppfattning om utomhuspedagogik dÀr platsen för lÀrandet framhÄlls - lÀrande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollÀrarna ser frÀmst till var lÀrandet sker och inte till hur, nÀr och varför lÀrande sker utomhus i deras syn pÄ begreppet.

SyfteFör de flesta barn gÄr det lÀtt att utveckla skriftsprÄket och lÀsningen under det första skolÄren men för en del barn kan det vara svÄrt, och i vissa fall nÀstan omöjligt, att knÀcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade lÀs- och skrivsvÄrigheter under andra skolÄret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolÄret (HÀggström, 2003). Syftet med den hÀr undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med Àldre elever i grundskolan resonerar kring lÀs- och skrivsvÄrigheter och följande frÄgor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptÀcka, förebygga och ÄtgÀrda lÀs- och skrivsvÄrigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag anvÀnt mig av perspektiv pÄ specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) nÀr jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lÀrare i idrott och hÀlsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder nÀr det gÀller sÄvÀl inkludering som mÄluppfyllelse, samt hur idrottslÀrare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstÄende mÄl.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀndes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har sÄvÀl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla mÀnniskor Àr trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever vÀrlden pÄ olika sÀtt. DÀrför Àr det viktigt att se pÄ mÀnniskan utifrÄn den kontext hon ingÄr i. Delaktighet, kommunikation och lÀrande Àr centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.Metod: Studien Àr en kvalitativ studie dÀr empirin Àr byggd pÄ intervjuer och observationer.

Organisationer i dagens samhÀlle mÄste stÀndigt utvecklas för att kunna vara konkurrenskraftiga och i takt med strÀvandet efter effektivitet har det skapats ett större fokus pÄ medarbetarnas vÀlmÄende. I samspelet inom en organisation sÄ skapas det en kultur med normer och vÀrderingar som styr strukturer och processer och i denna kultur blir organisationens syn pÄ medarbetarna tydlig. VÄrt syfte var att undersöka hur en organisation hanterar mÄngfald och hur det uppfattas av medarbetarna samt hur den befintliga kulturen pÄverkar medarbetarnas attityder till förÀndringar. Vi har undersökt hur medarbetarna inom organisationen ser pÄ mÄngfald och vad de har för uppfattningar kring en ökad mÄngfald pÄ arbetsplatsen och för att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har anvÀnt oss av teorier som berör medarbetarskap, organisationer, organisationskulturer, förÀndringsprocesser och maktstrukturer för att kunna tolka vÄrt resultat.

Syftet med följande studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever pÄ ett individuellt program att kÀnna sig inkluderade med god sjÀlvbild och Àven studera deras tankar kring inkludering och sjÀlvbild i skolan. Jag vill ocksÄ undersöka och kritiskt granska elevernas tankar och upplevelser kring olika lösningar för stödinsatser i en skola för alla och undersöka hur de skattar sig sjÀlva i skolsituationen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gÀllande sjÀlvbild, inkludering och stödundervisning, vilket tar sin utgÄngspunkt i mÄlet om en skola för alla.Med hjÀlp av intervjuer ville jag se hur 25 elever pÄ det individuella programmet tÀnker kring sjÀlvbild, inkludering och stödlösningar i en skola för alla.Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att eleverna anser att avsaknaden av betyg Àr det som pÄverkar sjÀlvbilden mest negativt i skolan. LÀrarens roll som den som ser, anpassar och hjÀlper eleven betraktas som viktigt utifrÄn att fÄ en god sjÀlvbild i skolan och anses viktigare Àn att ha kompisar i gruppen. Tendensen Àr ocksÄ att eleverna skattar sig som mindre duktiga i de Àmnen dÀr de inte nÄdde betyg under Är 9.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.